Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien avsåg undersöka om visualisering kan påverka eventuell nervositet och självförtroendet hos gymnaster inför tävling i truppgymnastik, samt huruvida PETTLEPmodellen kontra traditionell visualisering1 ger olika resultat. Följande frågeställningar avses besvaras genom studien: 1. Har visualisering enligt PETTLEP-modellen någon påverkan på nervositet och självförtroende inför en tävling? 2. Skiljer sig eventuell nervositet och självförtroende inför en tävling hos gymnaster beroende på om PETTLEP-modellen eller traditionell visualisering används? Metod 19 deltagare (ålder 17,09, ± 0,92) fullföljde studien. De placerades i en interventions- (IG) och en kontrollgrupp (KG) utan randomisering. IG genomgick ett PETTLEP-program (nio sessioner under tre veckor). Visualiseringen utfördes cirka 15 minuter före träning i ett rum intill hallen. IG guidades av studiens författare. KG utförde två sessioner med traditionell visualisering. I studien användes Immediate Anxiety Measurement Scale (IAMS), the Sport Imagery Ability Questionnaire (SIAQ) och en manipulationscheck som mätinstrument. Resultat En mixed ANOVA visade att den enda signifikanta skillnaden var självförtroendets påverkan, p = &gt; .05. Självförtroendets påverkan ökade från M = -0,13 till M = 2,00 för IG. Intensiteten av mental och fysisk nervositet ökade hos KG från M = 3,90 respektive M = 3,70 vid första tillfället till M = 5,20 respektive M = 4,90 vid sista tillfället. Intensiteten av fysisk nervositet och självförtroendet ökade från M = 3,87 respektive M = 3,88 till M = 4,38 respektive M = 4,50 för IG. Den mentala nervositetens påverkan ökade från första till sista tillfället för IG (M = -0,5 resp. M = 0,75). Frekvensen av mental och fysisk nervositet för KG ökade från M = 3,70 resp. M = 3,60 till M = 4,90 resp. M = 4,40. Slutsats Självförtroendets påverkan på prestationen ökade hos IG medan KG minskade. Det kan inte fastställas att studiens innehåll var den enda bidragande faktorn till resultatet. Ett flertal skillnader kunde utläsas (ej signifikanta), men trend och effektstorlek talar för en viss förändring på ett fåtal av resultaten. Således behövs mer forskning inom området. 1Traditionell visualisering, till skillnad från PETTLEP-modellen, tar inte hänsyn till neurovetenskapligt framtagna rekommendationer så som PETTLEP-modellen gör / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.

Syfte och frågeställningar: Jämställdhet och genusmedvetenhet har diskuterats mycket i vårt samhälle och är aktuella ämnen även idag. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka finlandssvenska högstadielärares uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning i skolämnet gymnastik. Syftet är också att analysera lärarnas syn på könsnormer i gymnastiken samt deras uppfattningar om hur könsnormer kan utmanas. Frågeställningarna i studien är följande:       -Vilka uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning framkommer i gymnastiklärarnas resonemang? -Vilka föreställningar om könsnormer i gymnastikundervisningen framkommer i lärarnas resonemang? -Hur kan genusmedveten och jämställd undervisning verkställas utifrån lärarnas perspektiv? Metod: Fem finlandssvenska högstadielärare som undervisar i skolämnet gymnastik har deltagit i studien. Jag valde att göra en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som studiens datainsamlingsmetod. Alla fem gymnastiklärare intervjuades. Resultat: Samundervisningen hjälper lärare att bättre kunna verkställa en genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning. De klassiska könsnormerna som specifikt lyfts fram i resultatet är ”tuffa och starka pojkar” samt ”blyga och snälla flickor”. Det förväntas fortfarande av flickor att de ska uppföra sig bättre än pojkar. Lärarna är medvetna om att de ska jobba för jämställdhet och de upplever gymnastikundervisningen vara jämställd. De uppfattar genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning som att bland annat ge feedback åt alla elever och att inte bara klaga på pojkar om de härjar. Slutsats: Studiens resultat pekar på att genussystemet fortfarande omringar oss i samhället, även om beaktande av jämställdheten tagit stora steg framåt. På basis av resultatet tror jag att könsnormer kan utmanas genom att lärare har samma lektionsinnehåll och regler för alla. Det är även viktigt att differentiera undervisningen enligt kunskapsnivåer, men ändå hålla elever i blandgrupper. Hurdan könsnormernas situation blir beror sist och slutligen på hur gymnastikläraren lägger upp undervisningen och vilket intryck läraren ger av en idrottsgren. Att utmana könsnormer och främja genusmedveten och jämställd undervisning kräver tålamod och kritiskt tänkande av gymnastikläraren, men är värt att uppmärksammas. / Aim and research questions: Gender equality and gender awareness have been much discussed in our society and are current topics even today. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret Finnish-Swedish middle school teachers' perceptions of gender awareness and gender equality in physical education. The aim is also to analyze teachers' views on gender norms in physical education and their perceptions of how gender norms can be challenged. The research questions are: -What perceptions about gender awareness and gender-equal teaching emerge in the teachers' discussion? -What notions of gender norms in physical education emerge in the teachers' discussion? -How can gender awareness and gender-equal teaching be implemented from the teachers' perspective? Method: Five Finnish-Swedish middle school teachers in physical education have participated in the study. I chose to do a qualitative study where semi-structured interviews were used as the data collection method. Results: Co-teaching helps teachers to be able to better implement gender awareness and gender equality in physical education. The typical gender norms that are specifically emphasized in the results are "tough and strong boys" and "shy and kind girls". Girls are still expected to behave better than boys. The teachers are aware that they must work for gender equality and they experience physical education as gender-equal. They perceive gender awareness and gender-equal teaching as, among other things, giving feedback to all students and not just complain on the boys. Conclusions: The results of the study indicate that the gender-system still surrounds us in society, even though consideration of gender equality has progressed. Based on the results, I believe that gender norms can be challenged by teachers having the same lesson content and rules for everyone. It is also important to differentiate the teaching according to knowledge levels, but still keep students in mixed groups. How the situation of gender norms develops, depends ultimately on how the teachers of physical education sets up the teaching and what impression the teacher gives of a sport. It requires patience and critical thinking from the teacher to challenge gender norms and promote gender awareness and gender-equal teaching.

Tidigare studier har visat att elever inte har så bra koll på varför de har idrott och hälsa respektive gymnastik och vad de förväntas lära sig. Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om vad svenska och finländska gymnasieelever upplever att idrottsundervisningens mål och syfte är. För att kunna göra det har en enkätundersökning riktad till gymnasieelever i Sverige och Finland genomförts. I resultatet framkom det att både de svenska och finländska eleverna överlag hade en positiv inställning till ämnet och dess innehåll. De svenska eleverna hade, i jämförelse med de finländska eleverna, något sämre koll på kunskapskraven och vad som krävdes för att uppnå ett visst betyg i ämnet. Vidare visade resultatet att de svenska och finländska eleverna upplevde att undervisningen syftade till att de ska få röra på sig och ta en paus från övriga skolämnen, samt få kunskap om och skapa intresse för olika idrottsformer och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Aim The aim of this work was to create an increased understanding of gymnasts' experiences and views of emotional abuse in relation to perceived body dissatisfaction. Mainly, the work investigated to what extent active and retired gymnasts considered emotional abuse to be acceptable or not and how often they had experienced emotional abuse themselves. Secondary aims were to investigate whether experiences of emotional abuse from coaches were something related to gymnasts' views of their bodies. Method Gymnasts from various gymnastics disciplines participated in the work. The gymnasts who participated were active or retired gymnasts, over 15 years old and identified as female. 52% of the gymnasts were active and 48% previously active. Vignettes based on the Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) as well as the Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) were compiled into a two-part web survey in Microsoft Forms. The responses of the 97 participants were collected and analyzed through a variety of statistical analyses, including Spearman's Rank Correlation Coefficient and the Mann-Whitney U-test. Results The result showed that the gymnasts had experienced emotional abuse to a moderate extent. They also experienced high levels of body dissatisfaction. Positive significant correlations between acceptance and experience of emotional abuse, body dissatisfaction and training amount were found. Gymnasts who experienced higher levels of emotional abuse also reported higher levels of body dissatisfaction. Conclusion A majority of the gymnasts stated that they have experienced emotional abuse at some point in their career. The results indicate that the gymnasts can identify emotionally abusive behaviors and that they do not consider them acceptable. High levels of body dissatisfaction were reported by many gymnasts, which also correlated with more frequent experiences of emotional abuse. / Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en ökad förståelse för gymnasters upplevelser och syn på emotionella övergrepp inom gymnastik i relation till upplevt kroppsmissnöje. Huvudsakligen undersöktes i vilken utsträckning aktiva respektive före detta aktiva gymnaster ansåg emotionella övergrepp vara acceptabla eller inte samt hur ofta de själva hade upplevt emotionella övergrepp. Sekundära syften var att undersöka om upplevelser av emotionella övergrepp ifrån tränare var något som hörde samman med gymnasters syn på sin kropp. Metod Gymnaster inom olika gymnastikdiscipliner tillfrågades delta i arbetet. Gymnasterna som deltog var aktiva eller före detta aktiva gymnaster, över 15 år gamla och identifierade sig som kvinna. 52% av gymnasterna var aktiva och 48% före detta aktiva. Vinjetter baserade på Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) samt Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) sammanställdes till en tudelad webbenkät i Microsoft Forms. De 97 deltagarnas svar samlades in och analyserades genom flertalet olika statistiska analyser inklusive Spearmans rangkorrelationskoefficient och Mann-Whitney U-test. Resultat Resultatet visade att gymnasterna hade upplevt emotionella övergrepp i måttlig utsträckning. De upplevde även höga nivåer av kroppsmissnöje. Positiva signifikanta samband mellan acceptans och frekvens av emotionella övergrepp, kroppsmissnöje och träningsmängd upptäcktes. Gymnaster som i högre grad upplevt emotionella övergrepp rapporterade också högre kroppsmissnöje. Slutsats En majoritet av gymnasterna angav att de någon gång hade varit med om emotionella övergrepp. Gymnasterna uppvisade att de kan identifiera emotionella övergreppsbeteenden och ansåg dem inte vara acceptabla. Ett starkt kroppsmissnöje återfanns hos många gymnaster vilket kan höra samman med frekvent upplevelse av emotionella övergrepp.

Children’s physical activity has been reduced because of technical advances in our society. A more comfortable lifestyle has hurt our health, and as a result, the government has decided to increase the hours of physical education. The decision made by the government has had implications on both the teachers’ workload as well as the curriculum. The study’s purpose is to contribute knowledge regarding P.E. teachers’ views on how their role as P.E teachers has been affected by the additional hours, as well as how the content in the curriculum has been affected. Data was collected via a survey. The results show that although most of the P.E teachers feel optimistic about the extra hours, the data also shows that some P.E teachers must adapt to the new timetable and adjust their planning. The additional hours impact the outer and inner frames within the school, such as the lack of internal and external decisions, sports halls, equipment, time, and schedules.

The main task is to develop a proposal for an Activity Center in Sölvesborg with parkour and spontaneous athletics as the starting point. The intention is to create spaces that is suited for the needs of SSA. The goal is to enable the association to increase the amount of activities held as well as providing the participants with a custom designed training facility that increases the overall quality of each session.  Supporting services and logistics that make it possible to run daily activities will also be considered and designed in this assignment.

From a public health perspective pain from low back and/or pelvis was studied in relation to pregnancy. Two interventions, water gymnastics or Friskis and Svettis ́ gymnastics for pregnant women, were evaluated regarding effects on symptoms and need for sick leave due to low back or pelvic pain. In an intervention study with 390 randomised women, 266 participated in physical activity during 60 minutes once a week during just about half their pregnancies. No one was sick-listed due to low back pain in the water gymnastic group compared to 6 women in the land-based exercise group (p=0.03). Some doubts may be raised regarding recommendations to pregnant women with a history of low back pain to participate in gymnastics. On the contrary, water gymnastics seems to be beneficial regarding low back pain. Methods to prevent pelvic pain in relation to pregnancy are not known. Furthermore, a possible relation between longstanding pelvic pain after pregnancy was investigated. Such a relation has never been described before. Fifteen subjects, women with defined posterior pelvic pain during and after pregnancy and as many controls without anamnesis of such pain were tested for lactose intolerance, using the BH2-test. A correlation was found, p=0.05 but results need to be confirmed in larger studies. The possible link towards explaining such a relation goes through the fact that lactose intolerance and “irritable bowel syndrome”, IBS, often overlap and lactose intolerance test is recommended to be included in investigation of IBS. Can low back/pelvic pain in relation to pregnancy sometimes be correlated to lactose intolerance? / Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?

Bakgrund: I Sverige uppkommer varje år runt 100 000 idrottsskador som kräver vård. Idrottsskador förekommer i stor utsträckning inom truppgymnastik, den största disciplinen inom svensk gymnastik. Fysioterapeutens roll i rehabilitering av idrottsskador syftar till att stödja läkningsprocessen men också till att försöka minimera de negativa följderna som en eventuell skadefrånvaro kan innebära, ur ett såväl fysiologiskt som psykosocialt perspektiv. Det finns i studieförfattarnas vetskap inga studier om truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen trots att detta är en idrott med helt unika krav. Syfte: Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sex tidigare skadade truppgymnaster som var aktiva på SM-nivå inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i arton underkategorier indelade i fem kategorier: Tankar och känslor under rehabiliteringstiden, Utmanande faktorer vid genomförandet av rehabiliteringen, Omständigheter som påverkade genomförandet av rehabiliteringen positivt, Fysioterapeutens förmågor och insatser och Stödet från den sociala omgivningen. Slutsats: Resultatet i den här studien pekar på att såväl fysiska, psykologiska som sociala faktorer kan påverka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen hos skadade truppgymnaster. / Background: Approximately 100 000 sport injuries that require medical care, occur in Sweden every year. Sport injuries are common in teamgym, the gymnastics discipline with the largest number of members in Sweden. In rehabilitation the physiotherapist´s role is to support the healing process and minimize negative consequences following injury absence, considering both physical and psychosocial aspects. According to the authors knowledge no study exists that examine teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process, even though the sport has unique demands.  Aim: To explore teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process in returning to sport after injury. Method: Qualitative descriptive design. Semistructured interviews were conducted. Six previously injured teamgymnasts competing at national level were included. Qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in 18 subcategories devided into five categories: Cognitions and emotions during rehabilitation, Challenging factors during the performance of rehabilitation, Circumstances that positively influenced the performance of rehabilitation, Abilities and contributions of the physiotherapist, Support from the social environment.  Conclusion: The results of this study indicate that both physical and psychosocial factors may influence the experience of the rehabilitation process among injured teamgymnasts.