Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Patienter med ländryggssmärta upplevde att hela deras livssituation påverkades av smärtan och att de inte blev trodda eller tagna på allvar. Orsaken till smärtan var ofta odiagnostiserad, vilket skapade en osäkerhet hos patienten. Brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och patient kunde göra att många upplevde ett dåligt bemötande. Diskussion: Då smärta är en subjektiv upplevelse bör det alltid vara patientens upplevelse som styr behandlingen, annars kan patientens autonomi och integritet bli hotad. En god relation gör att patienten känner sig trygg och blir stärkt i sin roll. Slutsats: Större delen av forskningen i nuläget är fokuserad på sjukgymnasters och läkares bemötande av denna patientgrupp. Det behövs vidare forskning för att undersöka sjuksköterskans roll inom området. En ökad förståelse för denna grupp skulle förbättra vården och bemötandet.

From a public health perspective pain from low back and/or pelvis was studied in relation to pregnancy. Two interventions, water gymnastics or Friskis and Svettis ́ gymnastics for pregnant women, were evaluated regarding effects on symptoms and need for sick leave due to low back or pelvic pain. In an intervention study with 390 randomised women, 266 participated in physical activity during 60 minutes once a week during just about half their pregnancies. No one was sick-listed due to low back pain in the water gymnastic group compared to 6 women in the land-based exercise group (p=0.03). Some doubts may be raised regarding recommendations to pregnant women with a history of low back pain to participate in gymnastics. On the contrary, water gymnastics seems to be beneficial regarding low back pain. Methods to prevent pelvic pain in relation to pregnancy are not known. Furthermore, a possible relation between longstanding pelvic pain after pregnancy was investigated. Such a relation has never been described before. Fifteen subjects, women with defined posterior pelvic pain during and after pregnancy and as many controls without anamnesis of such pain were tested for lactose intolerance, using the BH2-test. A correlation was found, p=0.05 but results need to be confirmed in larger studies. The possible link towards explaining such a relation goes through the fact that lactose intolerance and “irritable bowel syndrome”, IBS, often overlap and lactose intolerance test is recommended to be included in investigation of IBS. Can low back/pelvic pain in relation to pregnancy sometimes be correlated to lactose intolerance? / Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?