<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken?</p><p>• Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken?</p><p>Metod</p><p>För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall.</p><p>De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna.</p><p>Resultat</p><p>Generellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken.</p><p>Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen. Samarbetet på idrottstimmarna fungerar bra. Generellt sett så brukar de inte prata så mycket i samband med vattengymnastikpassen.</p><p>Alla informanterna har okej eller bra idrottslärare som de är nöjda med. Alla är nöjda med ledaren i vattengymnastiken. Det är ingen som tycker att de får för lite uppmärksamhet på lektionerna eller vattengymnastikpassen.</p><p>Barnen är överlag nöjda med lokalerna. Det enda negativa är att informant B tycker det finns för få duschar på vattengymnastiken och informant D tycker att skolidrottens omklädningsrum är för små och att bassängen på vattengymnastiken kunde vara större</p><p>Slutsats</p><p>Tre av barnen i studien är positivt inställda till fysisk aktivitet och tycker om både skolidrotten och vattengymnastiken och att det är roligt. Det fjärde barnet är inte lika positiv till skolidrotten som de andra men däremot till fysisk aktivitet och vattengymnastiken . Två informanter föredrar skolidrotten och två föredrar vattengymnastiken. De har övervägande bra upplevelser av båda aktiviteterna och det är deras personliga smak som avgör vilken de föredrar.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt. Frågeställningar: • Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken? • Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken? • Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall. De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna. Resultat Generellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken. Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen. Samarbetet på idrottstimmarna fungerar bra. Generellt sett så brukar de inte prata så mycket i samband med vattengymnastikpassen. Alla informanterna har okej eller bra idrottslärare som de är nöjda med. Alla är nöjda med ledaren i vattengymnastiken. Det är ingen som tycker att de får för lite uppmärksamhet på lektionerna eller vattengymnastikpassen. Barnen är överlag nöjda med lokalerna. Det enda negativa är att informant B tycker det finns för få duschar på vattengymnastiken och informant D tycker att skolidrottens omklädningsrum är för små och att bassängen på vattengymnastiken kunde vara större Slutsats Tre av barnen i studien är positivt inställda till fysisk aktivitet och tycker om både skolidrotten och vattengymnastiken och att det är roligt. Det fjärde barnet är inte lika positiv till skolidrotten som de andra men däremot till fysisk aktivitet och vattengymnastiken . Två informanter föredrar skolidrotten och två föredrar vattengymnastiken. De har övervägande bra upplevelser av båda aktiviteterna och det är deras personliga smak som avgör vilken de föredrar.

<p>En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform. Den egentliga drivkraften finns dock inom individen själv.</p> / <p>A condition to get people to participate in an activity for preventive healthcare is that they have to be motivated for the activity. The present study was carried out in order to describe and understand the extrinsic and intrinsic motivation with employees at a local government who participate in aquarobics. Fifteen respondents were interviewed based on an interview guide built on Deci and Ryan´s (1985) four factors, self determination, competence, relatedness and happiness, as conditions to reach intrinsic motivation. The results propose that habit, competence, relatedness/social contact and happiness/well-being are central to reach a motivation for aquarobics. An employer is able to create conditions for the employees so that they have the opportunity to find a form of exercise that fit the individual. But the real driving force is inside the person itself.</p>

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform. Den egentliga drivkraften finns dock inom individen själv. / A condition to get people to participate in an activity for preventive healthcare is that they have to be motivated for the activity. The present study was carried out in order to describe and understand the extrinsic and intrinsic motivation with employees at a local government who participate in aquarobics. Fifteen respondents were interviewed based on an interview guide built on Deci and Ryan´s (1985) four factors, self determination, competence, relatedness and happiness, as conditions to reach intrinsic motivation. The results propose that habit, competence, relatedness/social contact and happiness/well-being are central to reach a motivation for aquarobics. An employer is able to create conditions for the employees so that they have the opportunity to find a form of exercise that fit the individual. But the real driving force is inside the person itself.

From a public health perspective pain from low back and/or pelvis was studied in relation to pregnancy. Two interventions, water gymnastics or Friskis and Svettis ́ gymnastics for pregnant women, were evaluated regarding effects on symptoms and need for sick leave due to low back or pelvic pain. In an intervention study with 390 randomised women, 266 participated in physical activity during 60 minutes once a week during just about half their pregnancies. No one was sick-listed due to low back pain in the water gymnastic group compared to 6 women in the land-based exercise group (p=0.03). Some doubts may be raised regarding recommendations to pregnant women with a history of low back pain to participate in gymnastics. On the contrary, water gymnastics seems to be beneficial regarding low back pain. Methods to prevent pelvic pain in relation to pregnancy are not known. Furthermore, a possible relation between longstanding pelvic pain after pregnancy was investigated. Such a relation has never been described before. Fifteen subjects, women with defined posterior pelvic pain during and after pregnancy and as many controls without anamnesis of such pain were tested for lactose intolerance, using the BH2-test. A correlation was found, p=0.05 but results need to be confirmed in larger studies. The possible link towards explaining such a relation goes through the fact that lactose intolerance and “irritable bowel syndrome”, IBS, often overlap and lactose intolerance test is recommended to be included in investigation of IBS. Can low back/pelvic pain in relation to pregnancy sometimes be correlated to lactose intolerance? / Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?