Bakgrund: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som avser att förebygga trycksår, fall, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion hos patienter över 65 år. För att identifiera dessa riskområden används olika bedömningsinstrument och sjuksköterskor ansvarar för att registreringarna genomförs och att förebyggande åtgärder sätts in. Syfte: Studiens syfte var att studera sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med kvalitetsregistret Senior alert samt hur sjuksköterskorna upplever att arbetet med kvalitetsregistret påverkar vården hos de äldre. Metod: Sex sjuksköterskor verksamma inom Uppsala kommun med erfarenhet av att arbeta med Senior alert intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta den insamlade datan.   Resultat: Utifrån den insamlade datan utformades fyra kategorier, Upplevelser av Senior alert som redskap, Senior alert kan förbättras, Tillämpandet av senior alert i praktiken och Arbetet med Senior alert bidrar till ökad vårdprevention och sju underkategorier. Slutsats: Senior alert upplevs som ett bra redskap för att arbeta förebyggande och främja teamarbete, men uppfattas som tidskrävande. Sjuksköterskorna i den här studien anser att vården av de äldre förbättras då identifiering av riskområden sker tidigt och åtgärder sätts in. För att kunna göra resultatet överförbart och veta på vilket sätt vården förbättras behövs ett större urval och frågor som är utformade för att kunna besvara syftet. / Background: Senior Alert is a quality registry which aims to prevent pressure ulcers, falling, malnutrition, bad oral health and urinary incontinence among patients over 65 years. To identify these areas different evaluation tools are used and nurses are responsible for the registrations and making sure preventive actions are made. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience working with the quality registry Senior Alert and how it affects the care of the elderly. Methods: Six nurses working in Uppsala county with experience of working with Senior Alert was interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories, Senior Alert as a tool, Senior Alert needs improvement, Working with Senior Alert and Senior Alert contributes to a better health care and seven subcategories were identified. Conclusions: The respondents found Senior Alert to be a helpful tool for preventive work and that it promotes teamwork, but is perceived as time consuming. The nurses in this study think that the care of the elderly improves by early identification and preventive actions, but to do this, study-result transferability and knowing in what way the care will improve it will need a larger target group and more questions to answer the aim of the study.

Syfte med denna studie var att undersöka om en hälsosatsning i form av hälsosamtal, konditionstest samt friskvårdstimme har skapat något lärande bland deltagarna och om så var fallet vilken lärdom. Ett samarbete skapades tillsammans med en stadsdel i Göteborgs stad, där hälsosatsningen implementerades på arbetsplatser inom måltidservice. Detta arbete är gjort som en uppföljning av den redan implementerade hälsosatsningen. Studien för detta arbete har präglats av en kvalitativ inriktning och 16 intervjuer har utgjort en grund för studiens resultat. En inspiration av fenomenologisk ansats har format studiens inriktning som var att fånga deltagarnas upplevelser. Vid sammanställning av materialet samt analysarbetet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). En del av resultatet som framkom var att deltagarna överlag ansåg att hälsosatsningen varit bra då den anpassats utifrån alla individers förmåga och alla kunde därför dra en lärdom på ett eller annat vis. Individerna har fått en ökad kunskap kring betydelsen av den lilla träningen och att alla har något att vinna oavsett tidigare fysisk status. En förändring och upplevelse som hälsosatsningen resulterat i var en förstärkt gruppsammanhållning samt ett bättre arbetsklimat. / The purpose of this study was to investigate if a healthcare intervention in form of health dialogue, fitness test and training on working hours created any new knowledge among the participants and if so, what wisdom did it create. This was a collaboration together with Gothenburg city, where the healthcare intervention was implemented on workplaces within meal service. This thesis was done to do a follow-up of the already implemented healthcare intervention. The study for this paper was formed by a qualitative objective and 16 interviews provided a foundation for the study’s result. An inspiration of phenomenography approach formed the study’s objective that was to catch the participant’s experience. At the compilation of the material and the analysis was the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) used. A part of the result that appeared was that the participants overall thought that the healthcare intervention was good because it was adaptable from all of the participant’s capabilities and therefore everyone could learn something from this, in one way or another. The individuals have gotten an increased knowledge of the impact of small workouts and that everyone has something to gain regardless of previous physical status. A change and experience of the healthcare intervention have resulted in a tighter group cohesion and a better working climate.

<p>En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform. Den egentliga drivkraften finns dock inom individen själv.</p> / <p>A condition to get people to participate in an activity for preventive healthcare is that they have to be motivated for the activity. The present study was carried out in order to describe and understand the extrinsic and intrinsic motivation with employees at a local government who participate in aquarobics. Fifteen respondents were interviewed based on an interview guide built on Deci and Ryan´s (1985) four factors, self determination, competence, relatedness and happiness, as conditions to reach intrinsic motivation. The results propose that habit, competence, relatedness/social contact and happiness/well-being are central to reach a motivation for aquarobics. An employer is able to create conditions for the employees so that they have the opportunity to find a form of exercise that fit the individual. But the real driving force is inside the person itself.</p>

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform. Den egentliga drivkraften finns dock inom individen själv. / A condition to get people to participate in an activity for preventive healthcare is that they have to be motivated for the activity. The present study was carried out in order to describe and understand the extrinsic and intrinsic motivation with employees at a local government who participate in aquarobics. Fifteen respondents were interviewed based on an interview guide built on Deci and Ryan´s (1985) four factors, self determination, competence, relatedness and happiness, as conditions to reach intrinsic motivation. The results propose that habit, competence, relatedness/social contact and happiness/well-being are central to reach a motivation for aquarobics. An employer is able to create conditions for the employees so that they have the opportunity to find a form of exercise that fit the individual. But the real driving force is inside the person itself.

Millions of people in the United States alone suffer from undiagnosed or late-diagnosed chronic diseases such as Chronic Kidney Disease and Type II Diabetes. Catching these diseases earlier facilitates preventive healthcare interventions, which in turn can lead to tremendous cost savings and improved health outcomes. We develop algorithms for predicting disease occurrence by drawing from ideas and techniques in the field of machine learning. We explore standard classification methods such as logistic regression and random forest, as well as more sophisticated sequence models, including recurrent neural networks. We focus especially on the use of medical code data for disease prediction, and explore different ways for representing such data in our prediction algorithms.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och<em> Self Determination Theory.</em><em></em></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? <strong></strong></p><p><strong>Method</strong></p><p>The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong></p><p>Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy.</p><p><strong>Conclusions </strong><strong></strong></p><p>This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.<strong></strong></p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård? Metod Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p&lt;0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och Self Determination Theory. Resultat De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga. Slutsats Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet. / Aim The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? Method The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p &lt;0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. Results Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy. Conclusions This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.

Background: On 1 January 2020, the UNCRC was incorporated into the Swedish national law. The Convention argues that all children have the right to health, life, survival and development. The Articles of the UNCRC require higher authorities, health facilities and parents to act in the best interest of children, and to do everything to secure children’s rights. Interpreting the Convention, it is possible to conclude that all children have the right to safe and effective vaccines. Even though vaccines are accessible and free of charge to all children in Sweden, vaccination coverage for multiple vaccine-preventable diseases in Sweden has dropped. As one of the reasons for this drop in vaccination coverage is proposed vaccination hesitancy. To fulfil children’s rights as proposed in the UNCRC, vaccination hesitancy needs to be understood and addressed.  Aim: The objective of the study is to understand causes of vaccination hesitancy among parents living in Stockholm, Sweden and to examine how healthcare professionals in Stockholm County are working to eliminate vaccination hesitancy, in goal to promote children’s rights to health, life, survival and development after the UNCRC became a Swedish law on 1 January 2020. Additionally, to analyze if strategies applied by Stockholm County are truly addressing identified causes of vaccination hesitancy among parents living in Stockholm, Sweden and in that way increasing vaccination rates this year. Method: This study used a qualitative research strategy. Vaccination hesitancy in Sweden was studied using 20 semi-structured interviews with parents living in Stockholm, while effect of the UNCRC incorporation into Swedish law on vaccination hesitancy was studied using a semi-structured interview with one health professional working in Stockholm County. The gathered data was summarized, categorized and analyzed according to the proposed themes of two theories. The theoretical framework consisted of the Health Belief Model and Social-Ecological Model. Conclusion: It was possible to conclude that the choice of immunization among parents is shaped by; 1) sources and type of the received information on vaccines, vaccination and vaccine-preventable diseases included in the general Swedish child vaccination program, 2) their views on vaccine quality, safety, effectiveness and necessity for satisfying children’s rights to health, life, survival and development, 3) the level of knowledge of epidemiological concepts, mechanisms, infectious diseases and vaccines included in the vaccination program, and 4) the level of trust in the Swedish Government and healthcare, and belief if they are acting in the best interest of children. After the UNCRC incorporation into Swedish law, there have not been observed any changes in the strategic work of Stockholm County against vaccination hesitancy. For the past ten years, they are applying methods at the individual- and interpersonal level, which are not quite reaching vaccine hesitant parents living in Stockholm. Other methods at the community- and public policy level are needed. Due to unclear implications of the UNCRC entrance as a national law and COVID-19 pandemic, it is not possible to estimate if there are any changes in the vaccination rates this year.