Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet. Studien visar att respondenterna har behov av att prata av sig, vara ärliga samt att de vill ha ett bra bemötande från omgivningen, främst från personer som ska hjälpa dem för att de ska kunna fortsätta vara drogfri. Vidare anser respondenterna att deras egna tankemönster för att motstå droger, sociala nätverk och att byta miljö har varit viktiga faktorer för att bibehålla drogfrihet.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt när det gäller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförändring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förändringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara användbara i arbetet som hälsorådgivare, när det gäller att inspirera och motivera människor till en mer hälsosam livsstil.</p><p>Metod</p><p>En kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna är framgångsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nå en målsättning. Dessa jämfördes sedan med den transteoretiska modellen.</p><p>Tre frågeställningar har utgjort grunden i undersökningen:</p><p>1) Hur hanteras motstånd?</p><p>2) Finns det framgångsfaktorer?</p><p>3) Finns det mentala fallgropar?</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att man framgångsrikt kan använda sig av den transteoretiska modellen för att förändra ett beteende eller för att etablera en ny vana. Respondenterna har även ytterligare gemensamma åsikter om betydelsefulla framgångsfaktorer; konkreta råd som hälsorådgivare kan använda sig av i arbetet med andra människors livsstilsförändringar.</p><p>Slutsats</p><p>Att förändra ett beteende eller etablera en ny vana kräver ofta en hel del förarbete. Det primära för att lyckas i längden verkar vara en strukturerad plan, där strategier för hantering av motstånd och oförutsedda händelser ingår – precis som förespråkas i den transteoretiska modellen. Ytterligare faktorer som framkom under intervjuerna var:</p><p>• En god självkänsla. Att förminska och nedvärdera sig själv verkar kunna minska motivationen.</p><p>• Självkännedom. Detta nämndes i samband med impulskontroll och för att kunna styra reaktioner.</p><p>• Bekräftelse från andra, i många fall viktigare än andra belöningsformer.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim is to identify factors that seem to be of the most important use for a successful change of behaviour. As a starting point I have chosen to look deeper in to the transtheoretical model and I am also looking for further factors that can be useful, in the role as a health adviser, when it comes to inspire and motivate people to choose a healthier lifestyle.</p><p>Method</p><p>A qualitative study was made, whit three deep interviews. The subjects of my investigation are successful in elite sports and weight reduction. I have summarized what they suggest are the most important factors on the way to reach their goals. I have compared the results to the transtheoretical model. I have focused on three questions:</p><p>1) How do they handle resistance?</p><p>2) Are there certain factors for success?</p><p>3) Are there mental pitfalls?</p><p>Results</p><p>The results show that you successfully can use the transtheoretical model for changing behaviour or to establish a new habit. The investigated subject have also further opinions in common of what can be important on the way to reach certain goals - concrete sets of advise that a health adviser can use when it comes to help other people to a healthier lifestyle.</p><p>Conclusions</p><p>To change behaviour or to establish new habits often takes a lot of preparations. The primary success factor seems to be a specific plan, where strategies for handling resistance and unexpected situations are included – just like the transtheoretical model recommends. Further factors, part from those are:</p><p>• Self-esteem. To degrade and humiliate yourself can lower motivation.</p><p>• Self assurance. Important for controlling impulses and reactions.</p><p>• Other people’s affirmation. Usually more important than other rewards.</p>

Sammanfattning Syfte Syftet är att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt när det gäller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförändring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förändringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara användbara i arbetet som hälsorådgivare, när det gäller att inspirera och motivera människor till en mer hälsosam livsstil. Metod En kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna är framgångsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nå en målsättning. Dessa jämfördes sedan med den transteoretiska modellen. Tre frågeställningar har utgjort grunden i undersökningen: 1) Hur hanteras motstånd? 2) Finns det framgångsfaktorer? 3) Finns det mentala fallgropar? Resultat Resultaten visar att man framgångsrikt kan använda sig av den transteoretiska modellen för att förändra ett beteende eller för att etablera en ny vana. Respondenterna har även ytterligare gemensamma åsikter om betydelsefulla framgångsfaktorer; konkreta råd som hälsorådgivare kan använda sig av i arbetet med andra människors livsstilsförändringar. Slutsats Att förändra ett beteende eller etablera en ny vana kräver ofta en hel del förarbete. Det primära för att lyckas i längden verkar vara en strukturerad plan, där strategier för hantering av motstånd och oförutsedda händelser ingår – precis som förespråkas i den transteoretiska modellen. Ytterligare faktorer som framkom under intervjuerna var: • En god självkänsla. Att förminska och nedvärdera sig själv verkar kunna minska motivationen. • Självkännedom. Detta nämndes i samband med impulskontroll och för att kunna styra reaktioner. • Bekräftelse från andra, i många fall viktigare än andra belöningsformer. / Abstract Aim The aim is to identify factors that seem to be of the most important use for a successful change of behaviour. As a starting point I have chosen to look deeper in to the transtheoretical model and I am also looking for further factors that can be useful, in the role as a health adviser, when it comes to inspire and motivate people to choose a healthier lifestyle. Method A qualitative study was made, whit three deep interviews. The subjects of my investigation are successful in elite sports and weight reduction. I have summarized what they suggest are the most important factors on the way to reach their goals. I have compared the results to the transtheoretical model. I have focused on three questions: 1) How do they handle resistance? 2) Are there certain factors for success? 3) Are there mental pitfalls? Results The results show that you successfully can use the transtheoretical model for changing behaviour or to establish a new habit. The investigated subject have also further opinions in common of what can be important on the way to reach certain goals - concrete sets of advise that a health adviser can use when it comes to help other people to a healthier lifestyle. Conclusions To change behaviour or to establish new habits often takes a lot of preparations. The primary success factor seems to be a specific plan, where strategies for handling resistance and unexpected situations are included – just like the transtheoretical model recommends. Further factors, part from those are: • Self-esteem. To degrade and humiliate yourself can lower motivation. • Self assurance. Important for controlling impulses and reactions. • Other people’s affirmation. Usually more important than other rewards.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder på Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförändring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frågeställningar: Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring? Metod Valet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig på att det är deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Då deras upplevelser granskas utifrån Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla är fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder. Samtliga deltagare har genomgått Itrims viktminskningsprogram under 1 år under perioden 2007-2009. Information och kontaktuppgifter till de kunder som passade in i studiens urval har hämtats från Itrims hälsodatabas och kundregister. Resultat Det finns många olika faktorer som påverkar en långvarig beteendeförändring, både framgångsfaktorer och faktorer som försvårar bibehållandet av vikten, såsom låg upplevd egenkontroll och bristande motivation. Närhet till träningscenter och grönområden underlättar bibehållandet av beteendeförändringen och socialt stöd och förståelse av omgivningen likaså. Självdisciplin, hög grad av egenkontroll och insikten om att det är upp till individen att ha den kosthållning och de motionsvanor som upprätthåller viktminskningen är de personliga faktorer som har störst påverkan. Slutsats Miljömässiga faktorer och sociala faktorer upplevs vara faktorer som underlättar beteendeförändringen medan personliga faktorer upplevs vara helt avgörande. Viktminskningsprogram bör därför vara utformade med de personliga faktorerna i fokus för att förebygga återfall.

Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman. En allmänlitteraturstudie är ungefär detsamma som en litteraturöversikt eller litteraturgenomgång därkunskapsläget inom ett visst område beskrivs. Resultat: Mindfulness som beståndsdel irökavvänjning är framgångsrikt. Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande. Attmedvetet vara uppmärksam på och beskriva händelser, känslor, önskningar, tankar ochhandlingar i nuet utan att döma eller agera på dem. Observerade effekter avmindfulnessträning är minskad känsla av stress, begär, beroende och ökad känsla av självtillitoch självkontroll. Mindfulnessträning kan även bidra till att mer effektivt förändra ettohälsosamt beteende. Slutsats: Mindfulness utövat under längre tid kan ge mindre upplevdstress, minskat rök- och nikotinbegär, färre återfall i rökning och större antal vidmakthållnarökstopp än enbart metoder med avslappning, telefonstöd (sluta-rökalinjer) och/ellerläkemedel. Mer forskning behövs dock för att ytterligare stärka evidens.

No description available.

Tidigare forskning har visat att vi i dagens samhälle är allt mer fysisk inaktiva, samtidigt som kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet är stor. Hälsofrämjande arbete är ett sätt att främja befolkningens hälsa och det finns många faktorer som påverkar hur aktiva vi är. Studiens syfte var att ta reda på hur deltagare i ett hälsoprojekt upplevde att deras fysiska aktivitetsgrad varierade under projektet och vad de upplevde påverkade förändringen. Studien har även undersökt hur de upplevde att motivationen förändrades under projektet. Semi-strukturerad intervju har använts som undersökningsmetod. Urvalet var fem individer som genomfört ett hälsoprojekt. Resultatet visade att social gemenskap har stor betydelse för att utföra fysisk aktivitet. Gemenskapen medförde även att ett förtroende utvecklades som innebar att inte svika de andra i projektet vilket motiverade till fysisk aktivitet. Undersökningen visade även att projektet i sig var positivt för att öka aktivtetsgraden men att den till viss del sjönk i slutet av projekttiden. Andra påverkansfaktorer som nämns är prioriteringen av tid samt avbrott i aktiviteten såsom semester och jul. Vädret påverkade också valet av att vara aktiv eller inte.

Bakgrund: Obstetriska bristningar sker i olika grad där grad III-IV involverar analsfinktern. Detta kallas för sfinkterruptur och incidensen är cirka 3,6%. Sfinkterrupturer kan ge fekal inkontinens och påverka livskvaliteten. Behandlingen vid obstetrisk sfinkterruptur inkluderar fysioterapi där fysioterapeuten ger information och instruktioner om bäckenbottenträning. Det är oklart hur kvinnorna upplever informationen som ges ut. Upplevelsen av hinder och möjligheter för att följa ett beteende kan förklaras av den transteoretiska modellen. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever information och träningsanvisningar postpartum vid obstetrisk sfinkterruptur samt hinder och möjligheter att följa dessa enligt den transteoretiska modellen Metod: Kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Ett lämplighetsurval användes. Informanterna var kvinnor diagnostiserade med en obstetrisk sfinkterruptur. Fyra intervjuer genomfördes cirka åtta veckor postpartum, transkriberades och analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen formade fyra kategorier som representerade kvinnors uppfattade hinder och möjligheter till bäckenbottenträning. Kategorierna behandlade tid, den nya upplevelsen av att vara mamma, upplevelse av ovisshet och påminnelsernas betydelse för hur och om träningen bedrevs. Slutsats: En diskussion mellan vårdgivarna bör ske angående när information ska ges och möjligheten för uppföljning och återbesök. Individanpassade påminnelser och ökad information till partnern kan vara viktigt för att öka följsamheten till bäckenbottenträningen. / Background: Obstetrical lacerations occur in different grades, where grade III-IV involves the anal sphincter. That kind of laceration is described as an anal sphincter rupture and the incidence is about 3.6%. An anal sphincter rupture can lead to faecal incontinence and affect the quality of life. The treatment for an anal sphincter rupture includes physical therapy where the physiotherapist gives information and instructions about pelvic floor training. It is unknown how the women experience the information. The experience of difficulties and facilities for compliance can be described by the transtheoretical model.  Objective: To investigate how women experience information and instructions regarding postpartum pelvic floor training after an obstetric sphincter rupture and difficulties and facilities to follow these instructions according to the transtheoretical model. Methods: A qualitative, descriptive interview study with semi structured questions. A convenience sampling was used. The informants were women diagnosed with an obstetric sphincter rupture. Four interviews were being held approximately eight weeks postpartum, transcribed and analysed with an inductive approach. Results: The analysis formed four different categories that represented the women’s experienced difficulties and facilities for pelvic floor training. The categories processed time, the new experience of being a mother, the experience of uncertainty and how reminders affected if and how the training was pursued. Conclusions: A discussion between the caregivers about the time when information should be given and the opportunity for a follow up and revisits should be done. Individually adjusted reminders and increased information to the partner could be important to increase the compliance to pelvic floor training.

<p>Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.</p>

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.