Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning). Resultatet visade att deltagarna vid interventionens avslut hade ökat frekvensen återhämtningsbeteenden samt förbättrat sina upplevelser av stress och återhämtning. Majoriteten av resultaten frambringade stora effektstyrkor. Resultatet visade även att inga signifikanta effektskillnader av interventionen kunde observeras mellan könen sett över studiens två primära ändpunkter. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att tydligare klargöra hur internetbaserade metoder med primärt fokus mot beteendeförändringar inom domänen återhämtningsbeteenden på bästa sätt kan bidra till prevention och behandling av stressrelaterad ohälsa.

CSN (Centrala studiestödsnämnden) har som ambition att förstärka sin frisknärvaro bland medarbetarna. Anledningen till det är att främja hälsan för den enskilda individen och minska kostnaderna för organisationen i sin helhet. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hälsotestet som är en av de hälsofrämjande insatserna som CSN har påbörjat. Hälsotestet innehåller två delar. Den första är en enkätundersökning vilket kartlägger individens hälsa.Den andra delen är ett samtal med en hälsocoach. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt insamlades information och resultatet med hjälp av en webbenkät. Respondenterna fick svara på skattningsfrågor, stängda frågor och fritextfrågor. Tanken bakom studien var att undersöka individernas åsikter kring hälsotestet med förhoppningen att det leder till en beteendeförändring hos medarbetarna. Resultatet tyder på att hälsotestet i sin helhet påverkar CSN:s anställda mer än vad bara Previaenkäten gör. Motivationen till en beteende förändringär generellt sett högre hos de som genomfört hela hälsotestet än de som enbart gjort enkäten.Däremot motiveras inte medarbetarna nämnvärt av hälsotestet till en beteendeförändring,även om individuella skillnader förekommer.

In today’s changing society focus is directed to develop strategies in order to respond to the consequences of the extensive climate crisis. Nudging is a theory that aims to promote desirable behaviors with simple tools. Today, nudging is used in the planning context as one of several tools that can contribute to a more sustainable planning. Our thesis explore how nudging is used in practice, and what possibilities and limitations nudging brings to planning. We conducted qualitative interviews and a document analysis that enabled our results. Our results show that nudging could contribute to a more sustainable planning in the form of promoting behavior in individuals, but this is not the answer to the current climate crisis. The idea of how nudging should be used varies and further research is needed to understand the extent of how nudging appears in practice. / I dagens föränderliga samhälle är fokus riktad till att utveckla strategier för att svara till de konsekvenser den omfattande klimatkrisen medför. Nudging är en teori som syftar till att främja önskvärda beteenden med enkla hjälpmedel. Idag används nudging i planeringssammanhang som ett av flera verktyg som kan bidra till en hållbar planering. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur nudging används i praktiken, samt vilka möjligheter och begränsningar nudging medför till planering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys som har möjliggjort vårt resultat. Vårt resultat visar att nudging kan bidra till en hållbar planering i form av att främja beteenden hos individer, men det är således inte svaret på den rådande klimatkrisen. Bilden av hur nudging ska användas varierar och det krävs fortsatt forskning för att förstå vidden av hur nudging ter sig i praktiken.

Beteende styr många gånger de val som individer beslutar sig för. Ett visst beteende inom exempelvis val av transport, energi och mat kan många gånger fortgå trots att det är ett beteende som varken är gynnsamt för individen eller för samhället i stort. Nudging som verktyg anses kunna förändra individers beteenden inom områden som hållbar konsumtion så att valen som individer beslutar sig för gynnar de mål som miljöpolitiken bestämt samtidigt som det bevarar individens valfriheten. I mars 2017 riktade regeringen ett uppdrag till ansvarig myndighet där termen nudging nämndes vilket har lett till ett ökat intresse för användningen av nudging, speciellt inom hållbar konsumtion.Syftet med denna studie har varit att undersöka vetenskapen bakom nudging-metodiken och dess tillämpning inom hållbar utveckling med fokus på miljösmart hållbar konsumtion. En empirisk studie tillsammans med en teoretisk bakgrund har genomförts för att kunna besvara på forskningsfrågorna: 1. Hur har förväntningarna kring nudging som metod för beteendeförändring inom hållbar konsumtion infriats? 2. Vilka begränsningar existerar kring nudging-metodiken?

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som individer upplever är avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: Finns det några skillnader gällande faktorer som initierar respektive vidmakthåller en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ intervjustudie som metod med deduktiv ansats för att nå djupare förståelse. Deltagarna bestod av sex deltagare varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 49-56 år som alla medvetet hade minskat sin sockerkonsumtion under minst 12 månaders tid. Intervjuerna genomfördes i halvstrukturerad form och för att analysera det transkriberade materialet användes en manifest innehållsanalys. Resultat Personliga faktorer relaterade till hälsa var orsaken till varför deltagarna bestämde sig för att minska intaget av tillsatt socker. Det krävdes även att tillfället var rätt för att steget skulle tas. Betydelsefullt för att lyckas var uppfyllelse av olika förväntningar. Olika former av självreglering som motivation, tilltro till den egna förmågan och strategier för att motstå underlättade vidmakthållandet. Det gjorde även tillräckliga resurser och etablera nya vanor. Hemmet upplevdes som den lättaste miljön och bortbjudningar och restaurangbesök som de svåraste. Socialt stöd var en viktig faktor, främst från den närmsta familjen. Slutsats Både personliga, miljömässiga och sociala faktorer upplevs som viktiga för att vidmakthålla en minskad konsumtion av tillsatt socker även om de personliga var mest avgörande.

Författaren (Enver Pekin) har valt att fördjupa sig i ämnet matsvinn och mer specifikt har arbetet varit riktad mot matsvinn på grundskolor.  Matavfall är avfall som oundvikligt uppstår och kan vara fiskben, kaffesump och äggskal. Matsvinn är den del av matavfallet som hade kunnat användas om det omhändertagit på ett annorlundasätt. Både matavfall och matsvinn uppstår i samtliga led i livsmedelkedjan och påverkar miljön på ett negativt sätt. Livsmedelsproduktion påverkar miljön genom bland annat växthusgaser och övergödande ämnen som kväve och fosfor.  Det finns uppskattningar om att en tredjedel av all den mat som årligen produceras kastas. Detta bidrar till att miljön påverkas på ett sätt som är onödigt och kan även ses som ett ohållbart sätt att hushålla med viktiga naturresurser som färsk vatten och naturmarker. I de svenska skolköken bedöms att 50 000 ton mat årligen kastas och att hälften av detta utgörs av matsvinn. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur informationskampanjer påverkar beteende hos skolelever. För att svara på syftet har det designats och utförts ett experiment på tre utvalda skolor på Ljusdals kommun. Målet har varit att få eleverna att kasta mindre mat. Tidigare studier har visat att det finns möjlighet att minska matsvinnet i skolor med upp till 20 %.  Resultatet av denna studie visade att tallrikssvinnet på ena skolan reducerades med 29 % och bekräftar tidigare studier om att informationskampanjer eventuellt kan användas som en åtgärd för att påverka beteende. Hur informationskampanjen är designad kan tänkas ha en betydelse för resultatet. / The author (Enver Pekin) has chosen to dwell into the subject of wasted foods and more specifically wasted foods in elementary schools. Food waste can be divided into two subgroups; food waste such as fish bones, coffee grounds, and egg shells, and wasted food that could have been saved had it been handled differently. Both food waste and wasted foods occur in every part of the grocery chain and impact our environment negatively. The production of grocery in of itself impact our environment through, among other things, greenhouse gases and the over fertilisation of substances such as nitrogen and phosphorus. Some estimations show that up to one third of all produced foods are thrown. This impacts the environment in ways that are unnecessary and even unsustainable in regard to how we use vital resources such as fresh water and natural grounds. Swedish school kitchens throw an estimated 50 000 tons of food per year, half of which are regarded as wasted foods. This study’s objective has been to examine how information campaigns impact the school children’s behaviour. For this purpose, an experiment has been designed and implemented on three selected schools in the province of Ljusdal. The aim has been to get the students to throw less food. Earlier research has shown that there is a possibility of reducing wasted foods with up to 20 %. Results of this experiment have shown that wasted foods in regard to plate portions has been reduced by 29 %. The results thereby corroborate earlier research which implies that information campaigns could eventually be used as a means to impact behaviour. How information campaigns are designed could also be of significance in regard to the resulting outcome.

I denna uppsats undersöks vad som kan motivera narkotikaberoende individer till att förändra sitt beteende och leva fri från narkotika. Syftet är att undersöka vad som kan motivera en person med drogproblem till att uppnå, och bibehålla, ett nyktert liv, samt om de anser att socialtjänstens insatser varit behjälpliga i detta. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män i åldrarna 23 - 37, som alla har tagit sig igenom ett narkotikaberoende. Resultatet visar att motivationen att ta tag i problemet uppkommer när de negativa effekterna upplevs som större än de positiva upplevelserna. Framtidshopp och en positiv syn på livet visade sig vara en motiverande faktor för att bibehålla en narkotikafri tillvaro. / <p>2019-02-19</p>

Omkring 33 miljoner människor lever idag med HIV. I Södra Sudan är epidemiologiska data mycket bristfälliga, men även om dessa tyder på att prevalensen är låg, så är riskfaktorerna många för att spridningen snabbt kan accelerera. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur studenter och hälsoarbetare erfar HIV i Södra Sudan. Utifrån en kvalitativ ansats har sudanesiska studenter och sudanesiska och utländska hälsoarbetare skriftligen svarat på ett antal öppna frågor. Totalt deltog femton personer i studien, alla med erfarenhet av att undervisa i eller delta i workshops om HIV. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Följande kategorier framkom i resultatet: Att negativa omständigheter i livssituationen ökar risken att smittas av HIV, Att uttrycka rädsla på olika sätt, Att förmedla gripbar kunskap om HIV och Att samarbeta för förändrad syn på HIV. Den röda tråden, temat, som band samman kategorierna var, ”för att inte bli utsatt för HIV behövs samhällsförändring men för att inte utsätta sig behövs beteendeförändring”. Det finns många missuppfattningar om HIV och mycket stor rädsla. Behovet av kunskap är stort, och den behöver utgå från människors livsvärld, tillgänglig på ett språk som människor förstår. Preventiva insatser måste omfatta såväl samhällsnivå somindividnivå. I ett samhälle sargat av konflikter behövs förändringar i samhällsstrukturer för att minska risker människor utsätts för, som de inte själva kan påverka. På individnivå behövs beteendeförändringar för att minska de risker människor själva utsätter sig för. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?</p><p>Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.</p><p>Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.</p><p>Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.</p><p>Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter. Detta sker i regel genom prov-anställning, men företag använder sig även av visstidsanställningar. Studien visar slut-ligen att individer beter sig olika på grund av anställningsform och att detta kan göra att provanställningen som anställningsform delvis urholkas.</p>

<p>Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.  <strong></strong></p><p>Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.</p>