Ohälsosamma levnadsvanor så som dålig kost och brist på fysisk aktivitet leder till övervikt och fetma hos barn och ungdomar idag. För att inte de ohälsosamma levnadsvanorna ska ge framtida komplikationer är det viktigt att se till att barn och ungdomar får den hjälp de behöver för att motiveras till en beteendeförändring så tidigt som möjligt. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod för att få individer motiverade till en förändring. Denna studie kommer att fokusera på just hälsosamma levnadsvanor. Olika hälso- och sjukvårds professioners använder motiverande samtal som metod för att stödja en beteendeförändring hos överviktiga ungdomar. Därutifrån har syftet till denna studie skapats vilket är att undersöka professionernas upplevelser av hur metoden fungerar på barn och ungdomar med övervikt. Studien har en kvalitativ insats som inkluderade intervjuer med sex stycken professioner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att professionerna upplevde MI som en mycket positiv och användbar samtalsmetod och att kontinuitet behövdes för att upprätthålla kunskapen. Möjligheterna med att använda MI menar de professionella är att de ofta kan se en positiv förändring hos patientens beteende samt att de ser positivt på användningen av MI i framtiden. Författaren anser att det är viktigt att fortsätta utbilda personal som jobbar med människor inom MI då samhället troligtvis kan “spara” både pengar och tid hos personalen genom att använda MI i exempelvis primärvården. / The unhealthy lifestyles such as poor diets and lack of physical activity can lead to overweight and obesity for children and adolescents today. To not have the unhealthy lifestyles lead to future complications it’s important to give them the help and support they need to get motivated to change theirs behavior. Motivational interviewing (MI) is a method to help people change their behavior, this study will focus on a healthy lifestyle changes. A profession in healthcare uses the MI as a method to support the lifestyle change for children and adolescents with obesity. The purpose of this study is to examine what the professions experiences is concerning how the method works with children and adolescents with overweight. This study has used a qualitative method with six interviews. The interviews were recorded and analyzed. The result of this study showed that professions experiences MI as a very positive and useful method, also that the professions needed to use the method continuity to maintain the knowledge. The potential of MI as a method was that the professions often could see a positive change in the patient and the respondent had a positive view in using MI in the future. The author of this study believes that it’s incredibly important to keep working with MI as it probably can "save" money both for society and the work hours for professions in healthcare.

No description available.

I dagens samhälle är hälften av alla män överviktiga, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta (Svenska livsmedelsverket, 2010). Med detta i åtanke väcktes tanken angående hur överviktiga individer motiveras i en process av viktnedgång. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av motivation hos överviktiga individer som genomgår en viktminskningsprocess. Vidare var även syftet att undersöka hur dessa individer påverkas av att genomgå en viktminskningsprocess i grupp. Detta är en fenomenografisk studie där intervjuer har genomförts med tre individer som är i en pågående viktminskningsprocess hos ett viktminskningsföretag. Efter en bearbetning av det empiriska materialet kunde tre beskrivningskategorier utläsas, att komma igång, att nå framsteg samt att blicka framåt. Resultatet visade på många skillnader, men också likheter i individernas uppfattningar av motivation. Slutsatsen blev att respondenterna fann motivation i form av ett stort stöd hos gruppen på viktminskningsföretag, vilket var viktigt för dem i deras viktminskningsprocess, samt att en snabb start i början av processen ökar motivationen för den resterande resan

Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.   Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”. Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.   Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser. / The incidence of illness among construction workers is higher than average in other industries, because of accidents and other conditions at work. One of the most important resources to prevent injury and maintain health in the workplace, is the occupational health care. The aim of this qualitative study was to describe the construction workers experiences of their occupational health and work environment and about whether occupational health check-ups have had any significance for their behavior change. Five male construction workers who had underwent a health check and after that performed a behavior change, was recruited via an occupational care center. Data was collected by face to face and telefon interviews, that were subsequently transcribed and analysed by thematic analyse. The tematic analyse resulted in four main themes: "enabling factors for good health of the construction workers professional”, ”restricted factors to the good health of the construction worker's occupation", "benefits of occupational health promotion" and "concrete results of occupational health check-ups".   The construction workers experienced their occupational health and work environment as both positive and negative. The positive about work was the social contact with colleagues and employers, the negative was that the work environment contributed to poor health due musculoskeletal of injury and stress. Health check-ups contributed to behavior change and pontential prevention of diseases among construction workers.   The health check-ups was considered as being meaningful and enabled a change in behavior after understanding that they must change their lifestyle to avoid disease. Further research is needed on how to improve construction workers occupational health through occupational health services.

Matsvinn är ett problem som genomsyrar hela livsmedelskedjan och ger upphov till ekonomiska förluster, negativ miljö- och klimatpåverkan och utömning av ändliga resurser. Den förändring som krävs för att motverka dessa negativa effekter är enorm. I Sveriges skolor är förlusterna i form av slängd mat en fråga om ett kostsamt slöseri, dels ur miljösynpunkt, men också med hänsyn till kommuners begränsade resurser. På grund av detta är behoven av svinnreducerande åtgärder stora. Någonting som kan hjälpa till att minska omfattningen av matsvinnsproblemet är beteendeförändring. Tyvärr kan vi inte förvänta oss att förändring skall ske på tu man hand. Vi behöver styrmedel som kan knuffa oss i rätt riktning. Denna uppsats är ett teoretiskt underlag som undersöker och beskriver hur nudging, ett verktyg för hållbara beteenden, kan vara en del av lösningen på matsvinnsproblemet i skolor. Rekommendationer för utformning och införande av sådana förändringsstrategier presenteras, med särskilt fokus på planerade åtgärder (nudges) och praktisk tillämpning. Målet är att studien skall kunna bidra till tillämpningen av beteendeinsikter inom miljöområdet. Två tidigare studier ligger som grund för uppsatsen, en litteraturstudie, som syftat till att undersöka nudging som ett hjälpmedel för hållbar samhällsutveckling, och en pilotstudie, som syftat till att undersöka elevers beteende i matsalen och hur de handskas med maten som blir över. Första studien fann flera praktiska brister om nudging (verktyget) skall brukas lyckosamt, långvarigt och i större utsträckning inom miljöarbetet. Pilotstudien fann irrationellt fattade beslut bland elever. För att svara på hur nudging kan vara en del av lösningen på problemet med bortkastad mat i skolor tillämpade uppsatsen det strategiska ramverket för hållbar utveckling. Enligt det strategiska ramverket för hållbar utveckling tillämpas nudges som en katalyserande åtgärd medan nudging är ett konkret verktyg för strategiskt beteendeförändringsarbete. I uppsatsen presenteras nudging och nudges som två separata delar av beteendeförändringsarbetet, vilket förtydligar begreppens omfattning och roll i problemlösningen samt att det också illustrerar hur respektive del kan vara en egen del av lösningen på problemet. Utifrån kartläggning av orsaker och faktorer som står i vägen för en önskvärd beteendeförändring, drar uppsatsen slutsatser om att det finns en teoretisk potential att använda nudging för att främja en hållbar utveckling i skolor och minska matsvinnet, främst när eleverna är på väg att lämna matsalen, men också vid uppläggningssituationen och under ordinarie skoltid. Identifierade områden att fokusera på vid tillämpningen av nudges var främst feedback och återkoppling, smarta ankare, ordning, normativa budskap, engagemang, påminnelser, färre alternativ, strategisk planering, upplysning av förluster och minskat socialt bevis. Utöver detta, gav uppsatsen slutligen förslag för arbete med nudging ur ett ovan- eller underperspektiv (genom att integrera bedömningsfrågor i beslutandeprocessen) för att anpassa tillämpningen av åtgärder. / Food waste is a problem that permeates the whole food supply chain and cause economic losses, negative effects on the climate and environment and depletion of finite resources. The scale of required change necessary to counteract the negative effects is huge. In Swedens schools food waste loss is a matter of a costly wastage, both from an environmental perspective, but also with regard to municipalities' limited resources. Due to this, there is a big demand for waste loss reducing measures. Something that can help mitigate the extent of the food waste problem is behavioral change. Unfortunately, we cannot expect change to occur on one’s own. We need tools that can nudge us in the right direction. This thesis is a theoretical base that explores and describes how nudging, a tool for sustainable behaviors, can be a part of the solution to the food waste problem in school canteens. Recommendations for design and implementation of such change strategies are presented, with a special focus on planned interventions (nudges) and practical application. The goal is that the study will contribute to the application of behavioral insights in the environmental field. The foundation of the thesis consists of two earlier studies, a literature study, aimed at examining nudging as a tool for sustainable societal development, and a pilot study, aimed at examining students' behavior in canteens, and how they deal with leftovers. The first study found a number of practical shortcomings if nudging (the tool) is to be used successfully, long-term and more extensively in environmental work. The pilot study found irrationally made decisions among students. In order to answer how nudging can be part of the solution to the food waste problem in schools, the thesis applied the strategic framework for sustainable development. According to the strategic framework for sustainable development nudges employs as a catalyzing action while nudging is a tangible tool for strategic behavior change management. In the thesis nudging and nudges are presented as two separate parts of the behavior change management process, this also illustrates how each part can be part of the solution to the problem, because it clarifies the scope of the notions and their role in resolving the issue. Based on knowledge gained from the pilot study, the thesis draws conclusions that there is a theoretical potential to use nudging to encourage sustainable development in school canteens and reduce food waste, especially when students are about to leave the canteen, but also in the serving situation and during everyday school hours. Identified areas to focus on when applying nudges were mainly evaluation and feedback, smart anchors, order, normative messages, commitment, reminders, fewer options, strategic planning, loss disclosure and less social proof. In addition to this, the thesis finally gave suggestions for working with nudging from an above- or below perspective (by integrating assessment questions in the decision-making process) to adjust the application of interventions.

Gamification är ett relativt nytt fenomen som blir mer vedertaget i företagsvärlden. Kort beskrivet innebär det att spelmekanismer och spelelement implementeras i en icke-spelkontext, exempelvis inom ett informationssystem på ett företag. Detta görs för att stimulera motivation och engagemang från användarna och på så sätt bidra med nöjdare, mer tillfredsställda anställda och högre resultat. Trots att fenomenet blir allt vanligare på arbetsplatser saknas forskning om hur användarna upplever att arbeta på ett gamifierat sätt.    Vi har med denna studie undersökt användarnas egna upplevelser och jämfört dessa med hur arbetsledarna reflekterar över den påverkan gamification har på anställda. Detta har gjorts för att nyansera förståelsen för hur gamification påverkar användare inom en callcenterkontext. Vi undersöker även hur väl syftet är förankrat och förstått av användarna. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där empirin sedan kodades efter teman vanliga inom området.   Resultatet visar på att det finns olika uppfattningar om vad gamifications syfte är, men den vanligaste uppfattning är att det syftar till att göra arbetet mer tillfredsställande. I frågan om hur användarna upplever att arbeta i ett gamifierat system kom vi fram till ett flertal teman där motivation, tillfredsställelse samt engagemang var mest förekommande upplevelserna. Vi fann även att upplevelser såsom stress, press och frustration var förekommande vilket inte diskuterats utförligt i tidigare litteratur inom gamification. Vi hittade även likheter och skillnader mellan användares och arbetsledares perspektiv gällande hur gamification upplevs av användare. De mer märkbara likheterna vi fann var upplevelser om tillfredsställelse och nöje samt ett ökat engagemang. Dock fann vi skillnader i hur användare och arbetsledare uppfattade motivationsfaktorer, upplevd motivation inom gamification samt huruvida användare upplevde stress.

<p>I denna uppsats behandlar vi en form av illegal IT-användning, nedladdning av upphovsrättskyddat material via Internet. Undersökningen är koncentrerad till att undersöka om beteendet gällande nedladdning hos studenter förändrats till följd av den förändrade upphovsrättslagen som i juli 2005 trädde i kraft. Beteendet innebär om studenterna förändrat sin nedladdningsfrekvens och sitt tillvägagångssätt efter lagändringen jämfört med innan lagändringen samt vilka orsaker som ligger bakom det aktuella beteendet. Undersökningen genomfördes vid Örebro universitet.</p><p>För att samla in data till denna undersökning gjordes en enkätundersökning som besvarades av 153 stycken individer. Data för att sammanställa inledning, frågeställning och syfte samlades i huvudsak in från artiklar och information som funnits via Internet.</p><p>Det vi kom fram till i denna undersökning var att nedladdningsfrekvensen och antalet som fortfarande laddar ned är mindre efter lagändringen än det var innan. Orsakerna till den minskade nedladdningen är främst att de känner att risken att åka fast är stor samt att de anser att straffet för nedladdning är tillräckligt hårt för att avskräcka. En annan viktig orsak är att de tillfrågade vill vara laglydiga.</p><p>Bland dem som fortfarande laddar ned anser större delen att risken att åka fast är liten samt att straffet för nedladdning inte avskräcker tillräckligt mycket. De har även till viss del förändrat sitt beteende när det gäller tillvägagångssättet vid nedladdningen. Många användare har bytt från att använda Direct Connect till att använda BitTorrent istället.</p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.<strong>Syfte </strong>Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.<strong>Metod</strong> Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.<strong>Resultat</strong> Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.<strong>Slutsats</strong> Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter.</p> / <p><strong>Background</strong> Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.<strong>Objective</strong> The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.<strong>Method</strong> Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.<strong>Result</strong> Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.<strong>Conclusion</strong> This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:</p><p> Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?</p><p> Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?</p><p> Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?</p><p> Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel.</p><p>Resultat</p><p>Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande.</p><p>Slutsats</p><p>Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:</p><p> Have the motives of being regularly physically active changed?</p><p> What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?</p><p> What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?</p><p> What is needed to maintain the physical activity level?</p><p>Method</p><p>Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study.</p><p>Results</p><p>The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”.</p><p>Conclusions</p><p>In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (>1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:  Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?  Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?  Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?  Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden? Metod Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel. Resultat Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”. / Aim The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:  Have the motives of being regularly physically active changed?  What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?  What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?  What is needed to maintain the physical activity level? Method Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study. Results The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”. Conclusions In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (&gt;1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.