Westsächsische Hochschule, Diplomarbeit--Zwickau, 2006.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori. Tidigare forskning berör till en viss del skillnade i handlsutrymme mellan offentlig och privat sektor. Det jag kom fram till i min studie är att det finns skillnadet i både den privata och den offentliga sektorn. Även chefernas handlsutrymme skiljde sig från anställdas då cheferna till en viss del har mer handlingsutrymme.

Through our study we have found that there are moresimilarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector. Title:                                                                              A study of leadership styles in public and private sector  Course:                                                    Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                                  Milos Kostic and Rudina Shabani Advisor:                                                   Ingemar Wictor Keyword:                                                Leadership style, public, private, leadership Problem formulation:          What differences and similarities in leadership styles are there between managers in private companies and managers in public companies? Purpose:                                                  Our purpose has been to find which similarities and differences there are in leadership styles between managers in private sector and managers in public sector. Theoretical framework:       After studying the theory of leadership, we found four different leadership styles relevant to our study. In the theoretical framework we discuss theories of authoritarian leadership, democratic leadership, laissez-faire leadership and charismatic leadership. The Managerial Grid is also discussed. The second part of the theoretical framework consists of a presentation of private and public sectors along with an account of differences between them. Methodology:                                          In our methodology we conducted a qualitative study with a deductive approach along with a quantitative study. The empirical data we collected is through six interviews and six questionnaires. We interviewed three managers in the public sector and three managers in the private side. All managers answered our questionnaire after the interviews were done. Results:                                                    Through our study we have found that there are more                                                                                       similarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector.

Zugl.: Zwickau, Westsächsische Hochsch. Zwickau (FH), Diplomarbeit, 2006

Münster, Univ., Diss., 1978.

Hagen,Fern.Univ., Diss., 2002.

Diss.: Universiteit Leiden, 2005. / Includes bibliographical references (p. [190]-203) and index.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

Title: Professional skills in public and private sectors Date: 2011-05-18 Authors: Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor: Viktorija Kalonaityte Examiner: Richard Nakamura Key words: Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose: To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization. Method: A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory: The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data: Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector. Conclusion: We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress. Studien genomfördes som en enkätundersökning med 68 deltagare. Resultatet visade att deltagarnas prestationsmotivation inte hade något samband med i vilken grad de upplevde stress. Anställda i privat sektor rapporterade högre värden på resultatorientering än anställda i offentlig sektor.