Den kollektiva   tanken om ”lika lön för lika arbete” var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden. Vitsen med individuell lön är,   för företagen, att motivera och styra medarbetare mot de prestationer och mål   som önskas. Väl utförda och genomförda arbetsuppgifter samt önskvärda   personliga egenskaper och beteenden skall belönas genom högre lön.  Kompetens, ett vanligt förekommande arbetsrelaterat begrepp, ligger även till grund för lönesättning idag. Men vad innebär det egentligen att vara kompetent? Fenomenet kan operationaliseras och brytas ner i många olika aspekter och kan därför vara svårt att sätta fingret på som ett enskilt och eget begrepp. Problemet med att lönesätta efter kompetens är således att begreppet har så många olika subjektiva betydelser. Att lönesätta utifrån utbildningsbakgrund, erfarenheter och kunskaper är förhållandevis lätt då dessa aspekter som regel finns dokumenterade eller är mätbara. Men hur går man egentligen tillväga för att mäta de kompetenser som finns hos individen? Och hur gör man för att rättvist bedöma dessa kompetenser och belöna därefter? För att se närmare på problemet har jag, i en statlig organisation, utfört en undersökning med en HR-specialist med ansvar för företagets löneprocesser, i form av en intervju, samt genomfört en enkätundersökning med ett antal, strategiskt utvalda, medarbetare i företaget som blir lönesatta individuellt. Studien visar att företaget jag valt att studera lägger störst fokus på prestation och någon form utav helhetsbedömning vid lönesättning. Studien visar även att personalen har dålig uppfattning om huruvida kompetensen vägs in vid lönesättning överhuvudtaget. Resultaten av studien visar även att det studerade företaget inte använder begreppet kompetens som enskilt begrepp utan har valt att bryta ner det till mätbara kriterier. Studiens enkätundersökning fick relativt låg svarsfrekvens vilket har lett till svårigheter med att få fram ett generaliserbart och representativt resultat men trots detta har en analys kunnat göras då svaren pekar i någon riktning och kvaliteten på intervjun var god och gav en god överblick över företagets kultur.

”Detta var vanskelig!” är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration.   Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands. Enligt Skatteverket är en betydande del i denna grupp unga vuxna som flyttat till Norge för arbete. När de återvänder hem från Norge stöter de ofta på problem med sin deklaration och vet inte vilka regler som gäller. Detta examensarbete fokuserar på unga som arbetat i Norge under en kortare period, och hur man genom information och kommunikation kan hjälpa dem och samtidigt stävja utvecklingen av skattefel inom denna grupp.   Skatteverket arbetar i viss mån med att uppdatera sina informationstexter kring arbete i Norge på webben. Frågor från personer som arbetat i Norge ökar i antal och likaså skattefelen inom denna grupp. Genom mina utförda intervjuer med målgruppen framkom att unga har svårt att ta till sig Skatteverkets material på grund av språkbruk, bristande information och bristfällig form och struktur. Istället letar målgruppen alternativa källor som kan innehålla felaktigheter. Problemen med deklaration inom denna grupp kan därför härledas till en informationsbrist. Undersökningen besvarar hur man kan utveckla/förändra Skatteverkets nuvarande informationsmaterial för att nå målgruppen på ett bättre sätt och främja för användning.   Med hjälp av intervjuer, utprovningar, analysmodeller och teorier har jag utvecklat en artefakt i form av en broschyr med tillhörande ordlista. Artefakten har skapats genom att applicera begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde samt målgruppsanpassning av språk och form. Broschyren utgör en trovärdig och enkel informationskälla som sammanfattar hela processen från deklarationen i Norge till Sverige.

Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra.

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna. Denna uppsats undersöker därför: Vad påverkar en medarbetares upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun? Utifrån sex aspekter ledarskap, kommunikation, rättvisa, delaktighet, individen och organisationskultur har vi studerat hur dessa påverkar medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring. Vi önskar även visar på hinder och/eller drivkrafter för medarbetarens upplevelse av organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun som är ett exempel på en offentlig verksamhet. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi, ett angreppssätt som är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består av forskning gällande organisationsförändring och olika aspekter som har visat sig påverka medarbetaren vid organisationsförändring. Alla de sex aspekterna påverkade medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun. De kan på olika sätt verka som hinder eller drivkrafter för medarbetarens upplevelse av organisationsförändringen. Delaktighet, tidigare erfarenheter och arbetsgruppen visade sig vara viktiga aspekter för medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft. Studien är en kvalitativ fallstudie som intar ett jämförande perspektiv mellan förskolor i offentlig och privat sektor där syftet är att undersöka skillnader och likheter i löneprocessen. Empirin har samlats in genom intervjuer med lönesättande chefer på förskolor i Stockholms innerstad. Studiens teoretiska referensram är både på institutionell nivå som visar hur arbetsmarknadens parter påverkar cheferna i lönesättningsprocessen men även individbaserade löneteorier som knyter an till de anställdas humankapital och prestation. Resultatet visar att lönesättningsprocessen i förskolorna är decentraliserad med individuellt fokus baserat på prestation. Offentliga förskolor verkar generellt ha ett mer strukturerat förhållningsätt gentemot fackliga avtal och förhandlingar. De offentliga förskolorna visar också på en tendens att prioritera utbildningsinsatser för sin personal medan de privata förskolecheferna har en benägenhet att fokusera mer på lönen. Samtliga förskolechefer påpekar vikten av en rättvis lönesättning samt att kunna motivera den för sin personal eftersom det påverkar sammanhållningen i arbetslaget. Resultatet visar också att förskolelärare i Stockholm Stad har en stor förhandlingsmakt på arbetsmarknaden idag vilket troligtvis beror på en hög efterfrågan på legitimerade förskolelärare.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation. Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen? Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö. Eftersom det redan finns en färdig plan för hur Högskolan Kristianstad ska se ut år 2012 så är det extra viktigt att ledningen drar lärdom av det förändringsarbete som nu pågår.

Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.

Zugl.: Potsdam, Univ., Diss., 2006

Studien grundas i digitaliseringskommissionens krav på en ökad koppling mellan IT och verksamhet inom offentlig sektor samt att tidigare studier definierat en rådande problematik gällande IT-arbetet inom offentlig sektor. Vidare grundas studien även i en påvisad problematik gällande en otydlighet om vad organisationer kan arbeta med för att främja mogen IT governance. Studien har som syfte att identifiera faktorer som är viktiga att arbeta med för att en organisation ska nå en hög grad av IT governance-mognad. Med grund i detta formulerades forskningsfrågan ”vad arbetar organisationer inom offentlig sektor med för att främja mogen IT governance”. Data har empiriskt samlats in genom intervjuer och enkäter från 23 olika organisationer, samt teoretiskt genom en litteraturstudie. Det sammanställda materialet har analyserats via tematisk dataanalys. Resultatet är sammanställt i form av faktorer som beskriver vad organisationer kan arbeta  med för att främja en mogen IT governance. Resultaten visar att följande faktorer är viktiga att arbeta med: Engagemang, tydlig roll och ansvarsfördelning, IT integreras med andra enheter inom organisationen, IT governance finns med i organisationens framtidsvision, samspel mellan IT och verksamhet, medvetenhet av IT-relaterade risker, mätbarhet, beslutsprocesser gällande IT, tydlig kommunikation gällande IT, anpassad organisationsstruktur, tydligt definierade och uppdaterade ITstyrdokument samt uppföljning. Slutligen, påvisar resultaten även att  mogen IT governance är ett område som kräver ett aktivt engagemang över  längre tid för att nå sin fulla effekt. Studiens kunskapsbidrag är en tydlig definition av vad organisationer inom offentlig sektor kan fokusera på för att nå mogen IT governance. Detta kan främja den problematik som påvisats gällande IT governance och IT-styrning inom offentlig sektor.