Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i självgenererad arbetsmotivation mellan chefer och medarbetare i privat och offentlig sektor. Resultatet baseras på 145 webbenkäter som besvarades av chefer och medarbetare i nio olika organisationer, inom de båda sektorerna. Mätinstrumentet som användes var Work Self-determination Index (W-SDI) som grundar sig i Self-Determination Theory (SDT). I resultatet framkom att chefer har högre grad av självgenererad arbetsmotivation än medarbetare, oberoende av sektorstillhörighet. Dock framkom ingen skillnad mellan privat och offentlig sektor när det gäller självgenererad arbetsmotivation. / The purpose of the study was to examine differences concerning work motivation between managers and employees in the public and private sector. The result is based on 145 web surveys answered by managers and employees in nine different organizations, within both sectors. The measuring instrument used was Work Self-determination Index (W-SDI) based on Self-Determination Theory (SDT). The result showed that managers in a higher degree have self-determined work motivation than employees, regardless of sector affiliation. However, there was no difference between private and public sector concerning self-determined work motivation.

The aim of this dissertation thesis is an analysis and comparison of the wages and the wage differentials between public and private sectors in the Czech Republic for the years 2008 and 2009, including an analysis of influence of the individual factors (education, length of experience, age and region) on the level of wages in public and private sectors and how the wage differentials affect the size of wage differentials between workers with tertiary and secondary education and the private rate of return on investment in education in the public and private sectors. The thesis is divided into three chapters. The first chapter provides an overview of economic theories and research on human capital, wage differentials and the private rate of return on investment in education. The second chapter is focused on analysis and comparison of the public and private sectors wages for the years 2008 a 2009 using descriptive statistics, the ANOVA analysis, Tukey's multiple comparison and regression analysis. The third chapter is concentrated on the calculation of wage differentials and on the calculation of private rate of return to investment in education of public and private sector using Mincer equation and Elaborated method. The result of this dissertation thesis is the finding that the influence of individual factors on the level of wages in the public sector is different from the private sector and that the private rate of return to investment in tertiary education in the public sector is smaller than in the private sector.

The Diploma thesis is dealing with the usage of the private-public partnerships in the form of PPP projects. The main aim of this work is an evaluation of the PPP method whilst providing the public good as one of the main tools of financial projects from the public sectors. The thesis is briefly introducing the principles of public sector, its role and functions along with securing public good and their financing. The first part discusses the history of PPP projects, its characteristics and typology, as well as various advantages and disadvantages compared to traditional public contract model. The analytical part is dedicated to the implementation of the private projects and to public partnership in Czech Republic. The pilot projects are the D3 motorway and judicial complex in Usti nad Labem. Foreign projects are represented by M1/M15 motorway in Hungary and its comparison with the D3 motorway. The main section of the analytical part then focuses onto the analysis of the PPP projects, in terms of their effectiveness, financial aspects and the overall merits. In particular, a critical stance on the subject guarantees its objective evaluation. The conclusion of the thesis is evaluated whether it has indeed an effective method as it's sometimes called.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

Som följd av omvärldsförändringar ökar samverkan mellan offentlig och ideell sektor i omfattning. Ideella organisationer, föreningar och det civila samhället har idag blivit en välfärdsproducent för att tillsammans med den offentliga sektorn bemöta komplexa samhällsutmaningar. Frivilligorganisationer har tagit över verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi, de sköter idrottsanläggningar, bedriver integrationsverksamhet, sköter om vandringsleder och fritidsgårdar. Tvärsektoriell samverkan sker i form av bidragsgivande, skötselavtal eller delägarskap i större EU-projekt. Syftet med denna studie är att studera hur individer upplever samverkan mellan offentlig och ideell sektor som ett lärorum, samt vad de upplever som hinder för lärande. För att undersöka detta, har en fenomenografisk studie genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är teorier om lärande i praktikgemenskap, lärande i och mellan organisationer samt fenomenografisk syn på lärande som fenomen. Som datainsamlingsmetod har sex semistrukturerade intervjuer med representanter involverade i tvärsektoriell samverkan genomförts. Studiens resultat och slutsatser visar på att lärande vid tvärsektoriell samverkan sker i samspel med andra individer och som kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och kommunen. Informanternas syn på lärande vid samverkan är övergripande positiv. Det konstateras dock att samhällsutvecklingen kräver nya former av samverkan och effektivare utnyttjande av parternas kunskaper. Resultatet visar att bristfällig information och kommunikation mellan parter, allmänt sinande ideellt engagemang och maktobalans i förhållandet är hinder för lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder:</p><p>Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse?</p><p>I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. </p><p>Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.</p>

<p>The Norwegian public sector, in particular local Councils as the principal supplier of welfare services, face great challenges in the coming years. Expectations and demands upon public services are increasing in proportion with the increase in private wealth. Among the consequences are higher demands on the distribution of welfare services, and the need for a more effective use of resources.</p><p>Inspired by New Public Management theories, Norwegian local Councils have made considerable changes in management over the last 10-20 years. To meet the demands for increased activity, public sector has undergone a transition towards a less hierarchal organisational structure, their delegation to appropriate performance units has increased, and systems to monitor aims and results have been introduced. With respect to the latter, it has become crucial that data concerning resource utilisation and economy are made easily available and can be related to management issues.</p><p>In 2001 the national government introduced the so-called KOSTRA public reporting system (Kommune-ST-at-Rapportering) The overall aim of KOSTRA is to produce relevant, reliable, current and comparable management information. In addition, the KOSTRA reporting system will provide an improved database as an aid to service provision, as well as providing a foundation for improved Council management.</p><p>Our aim with this assignment has been to take a closer look at KOSTRA as a suitable tool for resource management within local Councils, and to see whether Councils do in fact use it actively in their own administrational priorities and activities. We have illustrated this by taking a closer look at possible connections between active use of KOSTRA and the Councils` economic situation, priorities and effectiveness.</p><p>We have found no grounds in our studies to indicate that there is any difference in the allocation of priorities between those local Councils using KOSTRA in management-related activities and those who do not. On the other hand, we have discovered links between active use of KOSTRA and the Councils`economic situation.</p><p>This connection is very interesting. It is the Councils under financial stress which appear to be using KOSTRA actively.</p><p>Our major conclusion is that KOSTRA alone does not produce all necessary and relevant management information. KOSTRA is more applicable when seen in context with the complexity of public sector, and with a firm knowledge of the system's underlying indicators.</p>

The Norwegian public sector, in particular local Councils as the principal supplier of welfare services, face great challenges in the coming years. Expectations and demands upon public services are increasing in proportion with the increase in private wealth. Among the consequences are higher demands on the distribution of welfare services, and the need for a more effective use of resources. Inspired by New Public Management theories, Norwegian local Councils have made considerable changes in management over the last 10-20 years. To meet the demands for increased activity, public sector has undergone a transition towards a less hierarchal organisational structure, their delegation to appropriate performance units has increased, and systems to monitor aims and results have been introduced. With respect to the latter, it has become crucial that data concerning resource utilisation and economy are made easily available and can be related to management issues. In 2001 the national government introduced the so-called KOSTRA public reporting system (Kommune-ST-at-Rapportering) The overall aim of KOSTRA is to produce relevant, reliable, current and comparable management information. In addition, the KOSTRA reporting system will provide an improved database as an aid to service provision, as well as providing a foundation for improved Council management. Our aim with this assignment has been to take a closer look at KOSTRA as a suitable tool for resource management within local Councils, and to see whether Councils do in fact use it actively in their own administrational priorities and activities. We have illustrated this by taking a closer look at possible connections between active use of KOSTRA and the Councils` economic situation, priorities and effectiveness. We have found no grounds in our studies to indicate that there is any difference in the allocation of priorities between those local Councils using KOSTRA in management-related activities and those who do not. On the other hand, we have discovered links between active use of KOSTRA and the Councils`economic situation. This connection is very interesting. It is the Councils under financial stress which appear to be using KOSTRA actively. Our major conclusion is that KOSTRA alone does not produce all necessary and relevant management information. KOSTRA is more applicable when seen in context with the complexity of public sector, and with a firm knowledge of the system's underlying indicators.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder: Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse? I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför. Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är: • Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer? • Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten? • Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?