Controllers i olika verksamheter arbetar med frågor inom ekonomistyrning. Arbetsuppgifterna kan däremot vara diffusa och svåra att konstatera, speciellt då controllers idag existerar inom både den offentliga och privata sektorn. Dagens controller arbetar på ett annorlunda sätt idag jämfört med dåtidens controller tack vare den utveckling yrket genomgått. Den nyblivna decentraliseringen inom organisationerna har bidragit till att controlleryrket behövt anpassa sig i form av annan arbetsfördelning. Förändringen har fått betydande effekt för yrket både inom den privata- och offentliga sektorn i samband med den digitalisering som präglar arbetet idag. Skillnader och likheter mellan de två sektorerna kan idag konstateras genom att främst observera controllers sätt att arbete inom dessa sektorer. Inom dessa arbetsuppgifter finns det olika controllers med olika fokusområden som beror på vilken del av processen controllern agerar mest inom. Vid denna studie har det fastställts att två av dessa roller appliceras mest, där den oberoende controllerrollen är överrepresenterad inom den offentliga sektorn medan den involverade controllerrollen blir av majoritet inom den privata sektorn. Syftet med studien är att jämföra och redogöra för hur controllerfunktionen ser ut i ett antal verksamheter för att se eventuella skillnader och liknelser mellan privata och kommunala verksamheter samt se hur yrket utvecklats inom respektive sektor de senaste 40 åren. Genom intervjuer har det undersökts hur controllers inom både privat och offentlig sektor arbetar med olika frågor aktuella för yrket men också hur de ser på den utveckling som skett. Slutsatsen visar att yrket skiljer sig mellan de olika sektorerna, primärt i hur arbetet kring lönsamhet prioriteras och definieras i form av resultat eller samhällsnytta, samtidigt som likheter syns i form av arbetsuppgifter då New Public Management präglat den offentliga sektorn till att bli mer lik den privata.

Det finns en frustration över de höga erfarenhetskraven som ställs i platsannonser för personalvetare. Dagens platsannonser är mer komplexa och innehåller fler krav än vad de gjort tidigare. Arbetsmarknaden för personalvetare är i balans men trots det så kan det ta tid innan de får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Studiens syfte är att undersöka erfarenhetskrav i platsannonser från offentlig och privat sektor riktat mot personalvetare med hjälp av frågeställningarna; Vilka erfarenheter är det som eftersöks?, Hur uttrycks erfarenhet i platsannonserna?, Hur motiverar arbetsorganisationer att tidigare erfarenhet eftersöks? Och Hur stämmer arbetsbeskrivningen och kraven på erfarenhet överens med funktionen/titeln?. Med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys undersöks likheter och olikheter i totalt 48 annonser, 24 från vardera sektorn. Resultatet visar att Brett HR-arbete och Arbetsrätt är de mest förekommande erfarenhetskraven och inom offentlig sektor ställs meriterande krav i större utsträckning än inom den privata sektorn. De allra flesta krav uttrycks dock som ett starkt kvalifikationskrav inom båda sektorer. Resultatet visar även att i platsannonserna kan kraven vara både högre och lägre än vad som förväntas utifrån funktionen/titeln på tjänsten.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

Background: HR managers are facing new challenges and opportunities related to the impact of digitalization on HR as a function and process. How HR managers, in the public and private sectors, are experiencing digitalization is a missing research field. An experience is based on the individual and can therefore vary. Furthermore, the speed of technology is rapidly changing, and at the same speed the HR managers experience of digitalization can change. This study is about comparing the public and private sectors in relation to digitalization from an HR-manager perspective.  Purpose: To compare HR managers’ experience of digitalization, in terms of opportunities and challenges, in the public with the private sectors.  Method: This study has an inductive approach, using a qualitative research methodology and a comparative case study as the research design. For this study, 8 semi-structured interviews have been executed with HR managers. The study overall adopts an interpretative approach with a constructivist perspective.  Conclusion: The conclusion is that HR managers' experience of digitization in the form of opportunities and challenges includes both similarities and differences within the two sectors. However, the experience is overall positive where digitization is seen as an opportunity. The conclusion also includes that this difference between sectors could possibly be due to a direct influence, for example government regulations and industry, but also an indirect influence, for example war and inflation. Common factors that influenced the experience have also been identified and include the advancement of the HR role, increased digitization and the development of technology. / Bakgrund: HR-chefer står inför nya utmaningar och möjligheter av digitaliseringens påverkan på HR som funktion och process. Hur HR-chefer i den offentliga och privata sektorn upplever digitalisering är ett saknat forskningsområde eftersom en upplevelse är högst individuell. Tekniken utvecklas i snabb fart, i samma hastighet kan HR-chefers upplevelse av digitalisering förändras. Denna studie handlar om att jämföra den offentliga med den privata sektorn i relation till digitalisering utifrån HR-chefers perspektiv.  Syfte: Att jämföra HR-chefers upplevelser av digitalisering, i termer av möjligheter och utmaningar, i offentlig med privat sektor  Metod: Denna studie har en induktiv ansats, med en kvalitativ forskningsmetod och en komparativ fallstudie som forskningsdesign. I denna studie har 8 semi-strukturerade intervjuer utförts med HR-chefer. I sin helhet har studien ett tolkande synsätt med ett konstruktionistiskt förhållningssätt.  Slutsats:Slutsatsen landar i att HR-chefers upplevelse av digitalisering i form av möjligheter utmaningar inbegriper både likheter och skillnader inom de båda sektorerna. Upplevelsen är dock övergripande positiv där digitaliseringen ses som en möjlighet. Slutsatsen inkluderar också att denna skillnaden mellan sektorer möjligen kan bero på en direkt påverkan, exempelvis statliga regelverk och bransch, men också en indirekt påverkan, exempelvis krig och inflation. Gemensamma faktorer som påverkat upplevelsen har också identifierats och inbegriper HR-rollens framfart, en ökad digitalisering och teknikens utveckling.

Datum:  2023-05-30 Nivå:   Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                   Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                     (99/07/30)        (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Titel:   Rekrytering i privat och offentlig sektor -En kvalitativ studie som jämför     rekryteringsprocesser mellan den privata och offentliga sektorn i Västerås kommun  Handledare:  Konstantin Lampou                                                     Nyckelord:  Rekrytering, Rekryteringsprocess, Offentlig sektor, Privat sektor   Frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns det i rekryteringsprocessen mellan offentlig    och privat sektor, hur överensstämmer dessa med teoretiska modeller för    rekrytering? Vad kan den offentliga och privata sektorn lära sig av varandra i respektive    rekryteringsprocess? Syfte:    Syftet med undersökningen är att få en djupare insyn i olika organisationers    rekryteringsprocesser i den offentliga och privata sektorn. För att sedan se    vilka skillnader och likheter som existerar mellan sektorerna samt vad de    kan lära sig av varandra.   Metod:   Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien grundar sig i  semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet av rekrytering. Analysen har tolkats genom en tematisk syn.      Slutsats:   Undersökningen har givit forskningen en mer djupgående insyn i vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika sektorernas  rekryteringsprocesser. Undersökningen har förklarat mer om offentlighetsprincipen och hur det påverkar sökande kandidater i den  offentliga sektorn. Även hur offentlighetsprincipen används till att utveckla  rekryteringsprocesser till mer effektiva och passande för sektorerna. Användandet av en kvalitativ metod gav undersökningen en mer djupgående  bild av rekryteringsprocesserna vilket i sin tur gav möjligheter att förklara skillnader i mer än bara siffror. Både för och nackdelar uppstår med  sektorernas förutsättningar för rekrytering, vilket indikerar stora möjligheter för vardera sektor att ta lärdom av varandra och utveckla sina rekryteringsprocesser ytterligare. / Date:   2023-05-30 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:           Grankvist, Philip Hammer, Viktor  Pizzoni Elfving, Benjamin                         (99/07/30)                  (01/03/14)             (01/12/20)                                                                                   Title:   Recruitment in private and public sector -A qualitative study comparing    recruitment processes between the private and public in Vasteras municipality Supervisor:  Konstantin Lampou                                                     Keywords:  Recruitment, Recruitment process, Public sector, Private Sector Research questions:  What are the similarities and differences in the recruitment process between the public and private sectors, how do these align with theoretical models of recruitment?      What can the the public and private sector learn from each other in their    respective recruitment process? Purpose:  The purpose of the study is to gain a deeper insight into to the recruitment    processes of various organizations in the public and private sector.     To then see what differences and similarities that exist between the sectors    and what they can learn from each other.     Method:  The study utilizes a method that is qualitative along with an abductive    approach. Semi-structured interviews with individuals having recruitment    experience served as the study’s foundation. A thematic approach has been    used to interpret the data.  Conclusion:  The study has provided research with a deeper awareness of the differences      and similarities between the various sectors recruitment processes. The survey has provided further information about the principle of publicity and how it relates to job applicants in the public sector. Additionally, how  recruitment processes are developed to be more effective and appropriate for the sectors using the principle of publicity. The survey’s use of a qualitative method provided deeper knowledge of the recruitment processes which in turn provided opportunity to explain the variations using factors other than just numbers. The conditions for recruiting in the different sectors both have advantages and disadvantages, which suggests immense chances for learning from one another and improving the recruitment process in each sector.

Genom att styra med motivation kan cheferna bidra till att påverka individens val av arbetsplats, som vidare leder till att de uppsatta målen uppnås. Genom att ledningen styr medarbetarna mot de uppsatta målen kan de fatta beslut gällande hur resurserska fördelas, samt ta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att lyckas uppnå de uppsatta målen. Individen utför vissa handlingar utifrån omedvetna samt medvetna val och beslut som människan tar. Syftet är att utifrån de intervjuade lärarna och rektorerna beskriva, samt genom valda motivationsteorier, förklara hur rektorerna arbetar för att motivera lärare inom offentliga respektive privata skolor. Vidare ska studien identifiera och förklara eventuella likheter samt skillnader inom offentliga respektive privata skolor vad det gäller motivation som styrning hos lärare och rektorer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade interjuver tillsammans med lärare och rektorer inom den offentliga respektive privata sektorn. Inom respektive sektor framkommer det att det finns både likheter och skillnader i deras sätt att använda motivation som styrmedel. De uppkomna likheterna samt skillnaderna visar sig inte endast grunda sig i skillnader mellan offentlig respektive privat sektor. Utifrån respondenternas svar visas fler likheter än skillnader. Däremot tros inte alla skillnader bero på att motivationsarbetet sker inom en offentlig respektive privat sektor, utan de kan i stället kommer att bero på det arbetssätt som är implementerat på arbetsplatsen alternativ storleken på skolan. / By controlling through motivation, managers can contribute and influence the individual's choices of workplace, which in turn leads to the set goals being achieved. By the management directing the employees towards the set goals, they can make decisions regarding how the internal resources are to be distributed, and make decisions regarding the measures that must be taken to succeed in achieving the set goals. The individual performs certain actions based on unconscious as well as conscious choices and decisions that the human makes. The purpose is to, based on the interviewed teachers and principals, describe, and through selected motivation theories, explain how the principals work to motivate teachers in each private school. Furthermore, studies must be carried out to identify and explain any similarities and differences within public and private schools in terms of motivation such as control among teachers and principals. The study was conducted using a qualitative research method. The empirical material is collected through semi-structured interviews with teachers and principals in the public and private sectors, respectively. Within each sector, it appears that there are both similarities and differences in their way of using motivation as a means of control. The similarities and differences that have arisen are not only based on differences between the public and private sectors. Based on the respondents' answers, they show more similarities than differences. On the other hand, not all differences are due to the fact that motivational work takes place in a public and private sector, respectively. Without them, can instead depend on the way of working that is implemented in the workplace or the size of the school.

Syftet är att utforska förutsättningar och möjligheter till en konstruktiv samverkan mellan lokala bostadsaktörer som strävar efter socialt hållbara bostadsområden. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av fastighetsägarföreningen Samverkan i Huddinge. Materialet bygger på intervjuer med fastighetsägare, representanter från föreningen och kommunen samt strategiska dokument. Materialet har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv på hur begreppet social hållbarhet används och förstås av de olika aktörerna. Resultaten visar att fastighetsförvaltning idag utgår från det bosociala perspektivet med hyresgästen i fokus. Fastighetsägarsamverkan kan här ses som ett progressivt sätt för bostadsaktörer att förena ekonomiska och sociala värden. Det skapas även organisatoriskt värdefulla synergieffekter genom fastighetsägarsamverkan. Samtidigt finns risk att frågor om rättvisa och demokratiprocesser överskuggas av dessa possitiva effekter. Slutsatsen är att som organisationsform betraktad är den här typen av fastighetsägarförening ett möjligt forum för bostadsaktörer och andra samhällsaktörer att bidra till att social hållbarhet som strategi och praktik fylls med ett lokalt, rättvist och demokratiskt förankrat innehåll. För att vi också ska nå en bostadsförsörjning som är socialt hållbar krävs att dikotomin om social hållbarhet som strategi och praktik aktualiseras och problematiseras – i synnerhet i den kommunalpolitiska kontexten.

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

The goal of this thesis is to picture the economic behavior of institutional sectors in non-financial corporations, households and government institutions during years 1995 -- 2007. The analysis focuses on selected institutional sectors from the Czech Republic and Slovakia; for a wilder comparison are also included two developed West-European countries -- France and Switzerland. It is based mainly on a data analysis of the national accounts and it is pointing out the problems connected to its outcomes. The thesis is divided into four parts. The first part is dealing with the history of national accounts, development of international standards in the selected countries and its comparison; it is also defining each of the institutional sectors and summarizes economic development of these countries. The second part examines the outcomes from the sectors of the non-financial corporations based on national accounting's regular accounts, and on proprietorial accounts. The third part is considering the households and analyzing specific indicators related to the households. The fourth part is related to the earnings, expenditures, and outcomes of the government operating. In the end the indicators of each institutional sector in some other European countries are also looked at.

This diploma thesis deals with managers' approach to human resources management in the non-profit, profitable and state sector. This is a topic that is currently the foundation for every well-functioning organization. It is highly relevant for all three types of sectors. The diploma thesis is divided into the conceptual and research part (including the methodological part). The conceptual part of the diploma thesis deals first with description of individual sectors and the relations between them. It also deals with the general concepts that are related to the given issue as a human resources management and its individual components. The research part uses qualitative research in human resources management in selected state institutions. The form of a semi-structured interview is about how managers approach human resources management in their organization. Key words: human resources, employee adaptation, HR, personnel activity, manager, profit sector, non-profit sector, government sector.