No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att utifrån ett generationsperspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan genom att jämföra förskollärares föreställningar om kön och jämställdhetsarbete utifrån. Detta syfte besvaras genom tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare flickor och pojkar på förskolan? Hur beskriver förskollärare arbetet med jämställdhet på förskolan? och Vilka skillnader och likheter i förskollärares föreställningar om kön och kring jämställdhetsarbetet har noterats? Utifrån en kvalitativ metodansats har två förskollärare från olika generationer intervjuats. För att synliggöra deras syn på kön som sam- eller särart samt på jämställdhetsarbetet på förskolan har semistrukturerade intervjuer använts som metodverktyg. Detta för att kunna fånga förskollärarnas tankar och föreställningar. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och empirin analyseras utifrån centrala begrepp som presenteras i teorin och tidigare forskning kring jämställdhet. I studien framkommer att den presenterade genusteorin, där mannen är högre uppsatt än kvinnan i hierarkin är motsägelsefull jämfört med viss tidigare forskning på jämställdhet i förskolan. Där får istället de ”duktiga flickorna” en högre position i förskolan jämfört med de ”typiska pojkarna” vilket gör att tankar uppkommer kring när och varför detta ”bytet” i hierarkin sker? Studiens resultat visar även på att förskollärarnas syn på ett aktivt jämställdhetsarbete skiljer sig åt då begreppet aktivt kan tolkas på olika sätt.

Den här studien fokuserar på pedagogiskt ledarskap inom folkbildningen och handlar om att arbeta som rektor på folkhögskola. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta rektorer och det empiriska materialet har därefter analyserats med inspiration av en fenomenografisk metodansats, där analysresultaten har genererat fyra kategorier: Strategen, Kommunikatören, Administratören och Demokraten.  Rektorerna beskriver sitt ledarskap, sina utmaningar samt vilket ledarskap de tycker passar på en folkhögskola. Studien visar att kopplingen till folkbildningens fyra syften är central. Likaså har demokratibegreppet en stor betydelse för rektorernas syn på ledarskapet inom folkhögskolan

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ”Rapporter” förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism. Jag beskriver hur betygsskillnaderna sett ut för att sedan övergå till en analys av de rapporter som tagit upp frågan om betygsskillnader. I Skolverkets rapporter ser man betygsskillnaderna som ett likvärdighetsproblem. Olika förklaringsmodeller och föreställningar om kön lyfts fram, bland annat pojkars avståndstagande från skolan, lärarens kön, bedömning till flickornas fördel och en förändrad läroplan med förändrade undervisningsmetoder. De åtgärder som föreslås ligger på olika nivåer i skolsystemet, från klassrumsinteraktion till politisk styrning av pedagogernas kompetensutveckling. Det föreligger ett behov av vidare forskning inom flera områden, bland annat maskulinitetsskapande, betydelsen av lärares kön och bedömningsprocesser.

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

<p>This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.</p> / <p>Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.</p>