Strävan i många länder är att officersutbildningen ska gå från yrke till profession via en akademiseringsprocess. Denna studie har undersökt olika handlingsalternativ för akademisering av en profession, närmare bestämt officersprofessionen, i syfte att belysa alternativskiljande möjligheter och begränsningar med respektive handlingsalternativ, dels sett utifrån professionens behov, dels sett ur individens behov. Resultatet av studien kan bidra med underlag för utvecklandet av de akademiska och praktiska utbildningsdelarna i officersutbildningen. De tre undersökta handlingsalternativen är: 1. Praktisk yrkesutbildning med följande professionsinriktad akademisering; 2. Teoretisk och akademisk yrkesutbildning och som komplettering; 3. Ren praxis- och yrkesorienterad utbildning. Utöver detta undersöktes olika grader av akademisering som krävs beroende på var i karriären officeren befinner sig. Handlingsalternativen är generiska men exemplifieras med officersutbildning från främst Tyska armén. Handlingsalternativen har analyserats mot professionsteorier med fokus på militär profession samt militärt ledarskap. Härvid är Samuel Huntington och Bengt Abrahamssons beskrivning av professionen tillsammans med Aant Elzingas modell för professionsuppbyggnad i centrum. Handlingsalternativet med en inledande praktisk yrkesutbildning med påföljande professionsinriktad akademisering och som växelvis genomförs på skolor och förband leder till en bra expertis och förmåga att leda och organisera verksamheten. Tillsammans med den direkt anslutande akademiseringen uppnås nästan upp till 100% av kraven som Elzinga ställer på en professionalisering i de fyra professionsfaserna och kan därmed anses vara det alternativet som genom hela analysen bäst svarar mot de beskrivna behoven. Samtidigt blir det klar att behovet av akademisering sannolikt kommer att variera beroende på var i karriären officeren befinner sig eftersom befattningar på olika nivåer kräver olika utbildningsnivåer, förmågor och kunskaper.

The purpose of this thesis is to examine the debate in library journals and in official reports on the subject of library education in Sweden. We focus on two periods: the period just before the year 1972 – when the library education was transformed into being occupationally-oriented and the period just before the year 1993, when the library education was transformed into being ”academised”. This Master’s thesis shows that the debate and the arguments among initiated people in the library world have had some impact on how the library education was transformed later on. We study the arguments content and the frequency of arguments by using qualitative analysis of contents. The analysis has been conducted through an examination of these arguments by studying the roles of libraries and the professional roles of librarians. The arguments are studied in their context, i. e alongside a presentation of current societal and cultural changes. The conclusion is that the arguments presented have had some impact on how the library education later on was formed, though the changes of the library education were not as immediate as some debaters wished. Some debaters argumented that the Library Education needs to change constantly, in order to keep up with the changing demands from the surrounding society. We assume that the Library Education in the future will continue to adjust to the changing demands from society. / Uppsatsnivå: D

<p>Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.</p><p>Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?</p><p>Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.</p><p>Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.</p>

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen. Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd? Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet. Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.

Detta är en studie som undersöker vad lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie-och gymnasieskolor har för innehåll i undervisningen om styrketräning. Uppsatsens syfte är att undersöka vilket innehåll lärare har när de undervisar om styrketräning. Vidare vill vi även granska verksamma lärares möjligheter och källor till fortbildning inom området. I studien deltog 60 aktiva lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av studien visar att lärare är säkra på att undervisa i styrketräning både praktiskt och teoretiskt kopplat till styrdokumenten. Det som dominerar det praktiska innehållet i undervisningen är kroppsviktsövning utan vikter vilket 96,7% av lärarna har med i sin undervisning. Vad gäller det teoretiska innehållet som lärare väljer krig styrketräning ser vi att lärare här är samstämmiga och behandlar samma innehåll. Deltagarna i undersökningen tycker att de har mer teoretiska förberedelser om undervisning i styrketräning än praktiska från sin utbildning vilket visar på en akademisering av ämnet. Resultatet från enkäten i relation med läroplansteorin som använts i uppsatsen är att lärare använder styrdokumenten så att det speglar deras undervisning även om det som undervisas är mer av ämnestradition än av utbildningens styrdokument. Slutsatsen av studien blir att lärare anser att de får för lite praktisk utbildning i relation till vad som står i styrdokumenten. Därav kan lärarutbildningen behöva se över och formatera om sin utbildning för att möta läget ute i skolorna.

Försvarsmaktens omorganisation och nedläggningar av regementen i mitten av 1990-talet och fram till 2010 förändrade inriktningen på försvaret av Sverige från invasionsförsvar till insatsförsvar. Organisationen utvecklades från ett omfattande materiellt och personellt försvar till en mindre, mer tekniskt avancerat och personellt flexiblare organisation där fokus låg på individens kompetens och vilka uppgifter som var prioriterade att lösas. Dessa förändringar påverkade även officersprofessionen och utvecklade denna till vad den är idag. Samtidigt förändrades även samhället och de processer som påverkade Försvarsmakten. Syftet med studien har varit att förstå hur den militära professionen har utvecklats och påverkats av samtida samhällsförändringar över tid. För att uppnå syftet med studien har undersökningen utgått från en tematisk analys. Det empiriska underlaget utgjordes av årsredovisningar från Försvarsmakten och försvarsbeslut från regeringen. Analysen av empirin har resulterat i en modell som beskriver hur officersprofessionen har påverkats av ett antal samhällsprocesser över tid. I ljuset av internationaliseringsprocessen identifierades ytterligare tre externa processer: a) minskad och ökad hotbild, b) akademisering och c) folkförankring. Dessa i sin tur tycks ha påverkat Försvarsmaktens interna områden avseende Försvarsmaktens uppdrag, utbildning, kompetens och rekrytering. Officersprofessionens utveckling över tid diskuteras i relation till andra närliggande yrkesgrupper. Forskningsbidrag och praktiska implikationer av denna studie diskuteras avslutningsvis i det sista kapitlet.

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: “What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important?”, “How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?” and “How does the education of social work affect students?” The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation. We also used qualitative, semi-structured interviews with various individuals in the academic field of social work. Using theoretical concepts from Pierre Bourdieu, we analyze how the content of the education is shaped by different agents in the social work field, where certain forms of knowledge dominate over others. Through this we offer a way to illustrate how the contents of social work are created and recreated by actors who possess symbolic capital, and thus have prominent positions, in the academic field. It is also demonstrated how the students' habitus are shaped by the education, creating a collision in the encounter with the professional and the practical field.

Idrottslärarutbildningen har historiskt beskrivits som starkt traditionsbunden där praktiskafärdigheter har varit en del av det huvudsakliga målet med utbildningen. I takt med tiden harutbildningen genomgått en akademisering där teoretiska innehåll och forskningsfält har fåttallt större utrymme. På grund av utbildningens starka prägel av tradition lever uppfattningenom att praktisk kunskap är den mest värdefulla till viss del fortfarande kvar, trotsutbildningens numera teoretiska karaktär. Därav är syftet med denna studie att undersökavilka perspektiv som konkurrerar om att göra anspråk på undervisningstiden. Vidare ämnar viundersöka vilka didaktiska konsekvenser som riskerar inträffa till följd av den praktisk lagdaidrottslärarstudenten och en alltmer akademiserad utbildning. Som ett resultat avakademiseringen har flera kritiska perspektiv velat få mer utrymme på PETE. Dessaperspektiv ämnar vi undersöka och redogöra för i resultatdelen. Som metod för arbetet genomfördes en systematisk litteraturstudie. En systematisklitteraturstudie karaktäriseras av att kritiskt granska, systematiskt söka och sammanställalitteratur inom ett avgränsat område för att skapa en ny syntes av tidigare studiers data.Resultatet av studien identifierade följande kritiska perspektiv: Social justice, Genderequality, Interkulturell kompetens och Models based practice. Dessa perspektiv beskrivs idagsläget inte få tillräckligt mycket utrymme på utbildningen. I diskussionen analyserar viresultatet utifrån en didaktisk triangel och identifierar vilka didaktiska konsekvenser somriskerar inträffa till följd av en praktisk lagd idrottslärare och en alltmer akademiseradutbildning. Efter studien kunde vi komma till slutsatsen att idrottslärare riskerar fleradidaktiska utmaningar i sitt kommande yrkesliv. Om studenten inte värderar de kritiskaperspektiven under utbildningens gång riskerar både eleven och innehållet att drabbas.

Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en tennistränares vardag i Sverige ser ut. Utifrån denna vardag syftade studien vidare till att undersöka vilka förutsättningar och villkor som råder för tennistränarna och hur dessa påverkar utförandet av det dagliga arbetet. Studien genomfördes som en utforskande hermeneutisk studie med triangulering som forskningsdesign, omfattande en enkätundersökning, tidsstudie och semi-strukturerade intervjuer. Det övergripande urvalet för studien omfattade ett klusterurval på 50 tennistränare, inom vilket deltagare för tidsstudien och intervjuerna valdes ut genom ett målinriktat och strategiskt bekvämlighetsurval på 11 respektive 3 tränare. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorier om akademisering, professionalisering, kommersialisering och kunskap och kompetens inom idrotten.   I studien framkommer att en tennistränares arbete är komplext, omfattande och ställer krav på tränare att ha kunskap och kompetens inom såväl idrottsspecifika och professionsrelaterade som generella och mer management-liknande områden. Kommersialisering och professionalisering som betingade faktorer påverkar i kombination med en utökad akademisering tennistränarnas dagliga arbete och kan i framtiden komma att förändra den nuvarande karaktären av uppdraget mot ett professionaliserat och erkänt ”tennistränaryrke” i Sverige. Detta anser deltagarna i denna studie som något viktigt i den fortsatta professionsutvecklingen inom svensk tennis.