<p>Sammanfattning</p><p>Jag har skrivit en uppsats om IOGT-NTO :s strategier för att påverka politiska beslut under tidsperioden 1990 till 2006. Jag utgår från frågorna; Hur har strategierna sett ut? I vad mån har de förändrats?</p><p>För att försöka mäta vilka metoder organisationen använder sig av har jag kombinerat en teori av Michael Karlssons ”den nationella vägen eller brysselstrategin” med modellen över politiskt deltagande som finns i SOU 1999:121 Avkorporativisering och lobbyism.</p><p>Jag letade sedan information i IOGT-NTO:s verksamhetsberättelser och delade sedan upp den efter tidsperioder och kategori. Jag tog de 6 resultaten i min modell: Parlamentarisk demokrati, Korporatism, Direkta aktioner, Direkta kontakter, Opinionsbildning, Mediakontakter. För att nå ett bättre resultat ansåg jag ändå att jag var tvungen att ytterligare komplettera med två kategorier: samarbete och prioriteringar eftersom detta är så viktigt för IOGT-NTO:s påverkansarbete.</p><p>För att sammanfatta mina resultat har IOGT-NTO gått från en organisation med många frågor och endast samarbete med andra nykterhetsrörelser till att bli en organisation som koncentrerat sina frågor som det satsats på och istället jobbar organisationen i flera nätverk, både nationella men även internationella, och genom flera kanaler för att nå bättre resultat i att påverka politiska beslut. Organisationen har förhållit sig både till det svenska EU-medlemskapet och Internets utveckling och betydelse samt behovet att synas i media.</p>

<p>Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.</p>

<p>Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.</p><p>Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?</p><p>Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.</p><p>Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.</p>

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen. Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd? Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet. Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

<p><strong>Syfte</strong> - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt <em>genomförande</em> av detta förslag.</p><p><strong>Metod</strong> - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv</strong> - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.</p><p><strong>Analys</strong> - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.</p><p><strong>Slutsats</strong> - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.</p>

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.

<p>A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process.</p><p>The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined:</p><p>i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order?</p><p>ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties?</p><p>Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering.</p><p>In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.</p>

Sammanfattning I augusti 2016 skickade kommunstyrelsen i Stockholm ut ett förslag som remiss om att barn till föräldralediga skulle få rätt till 40 timmar i veckan i förskola, istället för 30 timmar. I december fattade kommunfullmäktige beslut i enlighet med förslaget. Utgångspunkten för denna masteruppsats är det förslaget, kommunfullmäktiges beslut samt remissvaren från 14 stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden, Kommunal, Lärarförbundet, SEFIF, Pysslingen förskolor och Fristående skolors riksförbund. Syftet med uppsatsen är att genom argumentationsanalys undersöka barnperspektivets roll jämfört med andra perspektiv i den politiska processen i samband med remissförslaget om utökad vistelsetid för barn till föräldralediga i Stockholm. Huvudfrågeställningar är: Hur argumenterar olika parter för och emot utökad vistelsetid i förskolan för barn till föräldralediga i Stockholm? Vilka olika perspektiv kan urskiljas i argumentationen? Hur kopplas argumentationen till barnperspektivet och barns bästa? För att svara på dessa frågor undersöks den politiska processen och en textanalys görs i form av en argumentationsanalys. Resultatet visar att barnperspektivet var det mest framträdande i den politiska processen, även om också andra perspektiv fanns som ekonomiskt perspektiv, föräldraperspektiv och personalperspektiv. Studien visar också att barnperspektivet kunde användas på olika sätt utifrån olika syn på betydelsen av barns bästa.