Det svenska politiska systemet har under de senaste decennierna skiftat från ett korporativistiskt system, där organisationer har bjudits in att delta i det politiska beslutsfattandet, till ett mer pluralistiskt system, där lobbying är en viktig komponent. Lagstiftningen har dock inte följt utvecklingen och idag har Sverige ingen direkt lagstiftning mot lobbying.   Denna studie undersöker huruvida de svenska politikerna och de som påverkar anser att lobbying fungerar demokratiskt i Sverige idag och huruvida en lagstiftning bör instiftas eller inte. En jämförelse görs mellan de två grupperna påverkare och påverkade, för att ta reda på vad dessa respondenter anser om lobbying i Sverige utifrån ett demokratiskt perspektiv.   För att svara på syftet används tre av Robert A. Dahls demokratikriterier. Detta för att nå en förståelse huruvida lobbying fungerar demokratiskt och om en lagstiftning skulle behövas utifrån de svar som ges av de tillfrågade. En jämförelse i lagstiftning görs även med USA, som har utarbetat ett regelverk angående lobbyism. Studiens resultat visar att det finns ett demokratiskt problem med lobbying i Sverige utifrån de tre demokratikriterierna. Transparensen är ett problem samt det faktum att politiker kan gå från en politisk roll direkt till en lobbyverksamhet. En lagstiftning kring karenstid för politiker begränsar detta problem, men övrig lagstiftning, likt den i USA, tros inte ha någon effekt. Istället tros normer, moral och tryck från medborgarna vara mer effektfullt.

<p><strong>Syfte</strong> - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt <em>genomförande</em> av detta förslag.</p><p><strong>Metod</strong> - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv</strong> - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.</p><p><strong>Analys</strong> - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.</p><p><strong>Slutsats</strong> - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.</p>

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.

For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation – lobbyism – which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy – Demokratiutredningen – was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy. The report issued a warning of the negative impact on transparency and political equality a professionalization of lobbying could have. Even some forms of regulation were thought to have a negative impact on the political equality. Since the report was released in 2000, nine bills regarding lobbyism have been presented to the Swedish parliament, but no regulation has yet been implemented. The report identified problems regarding transparency and political equality with both regulated and unregulated lobbying. The aim of this thesis is to examine how the parliamentary bills handle the democratic problems voiced by the report. The bills are analyzed with the ideal types of “transparency” and “political equality”, based on Robert Dahl’s ideal of democracy. The study found that the problem of transparency was of a high priority in the bills, while the problem of political equality was hardly addressed. Three of the bills actually ignored the warning issued by the report, where a regulation in the form of registration was thought to have a negative impact on political equality. The fact that the bills hardly addressed the problem of political equality, and in some cases even worsened it, represents a democratic deficit in the regulation debate. / De senaste decennierna har Sverige förvandlats från en stat med starka inslag av korporativism, till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har öppnat upp för en ny deltagandeform, lobbyism, som sedan dess brett ut sig och kommersialiserats. Med anledning av detta tillkallade regeringen Demokratiutredningen för att analysera lobbningen då den ansågs utmana den representativa demokratins funktionssätt. Demokratiutredningen varnade för att professionaliseringen av lobbying kunde påverka öppenheten och den politiska jämlikheten negativt. Även vissa regleringar ansågs kunna försämra den politiska jämlikheten. Sedan Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande år 2000 har nio motioner gällande lobbyism lagts fram i Sveriges riksdag utan att resultera i en reglering. Demokratiutredningen identifierade demokratiproblem med både öppenhet och politisk jämlikhet i oreglerad, såväl som reglerad, lobbyism. Uppsatsen studerade hur motionerna i ärendet hanterat de demokratiproblem som utredningen framhävde. Studien genomfördes med idealtyper som analysverktyg. Idealtyperna, ”öppenhet” och ”politisk jämlikhet”, byggdes upp med hjälp av Robert Dahls demokratiideal. Studien fann att problemet med öppenhet uppmärksammades i hög grad av motionerna, medan politisk jämlikhet knappt hanterades alls. Tre av motionerna ignorerade till och med den varning som Demokratiutredningen utfärdade, där en reglering i form av registrering skulle påverka den politiska jämlikheten negativt. Att motionerna inte hanterar problemet med politisk jämlikhet, och i flera fall även förvärrar den, innebär ett påtagligt demokratiskt underskott i regleringsdebatten.

Uppsatsen är en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehåll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer såsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, Europäische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nästan 50 år tidningen Vägen Framåt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur Vägen Framåt, från 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats. Metoden har varit ideologianalys speciellt med hjälp av textanalys.Studiens syfte är att utifrån teorin om generisk fascism undersöka Per Engdahl och hans organisationers ideologiska grund. En sådan analys har inte tidigare genomförts utan Engdahl har betecknats som fascist eller nazist utifrån empiriska studier av organisationerna och inte på grundligare studier av hans idéer.Till idéhistorikern Lena Bergrens minimidefinition av generisk fascism har jag i min definition lagt till begreppet auktoritär och ersatt holistisk till metafysisk. Den lyder sålunda: Fascismen är en ultranationalistisk revolutionär och auktoritär ideologi med metafysiska och synkretistiska pretentioner som syftar till att skapa ett radikalt nytt samhälle och en ny typ av människa.Utifrån denna definition och andra centrala begrepp i fascismen betraktar jag Per Engdals ideologi som fascistisk under den undersökta perioden 1931 till 1950. Jag anser även att Engdahl var antisemit under perioden 1931 till 1942 och att han regelbundet spred rasideologiska idéer i sina texter fram till och med 1950. / This work is an ideological analyse of the Swedish political activist Per Engdahl and his different organizations. Engdahl was born 1909 and died 1994. He was active his whole life in different Swedish fascist an extreme right-wing organizations as Sweden’s Fascist Combat Organization, The National Federation the New Sweden, The National Swedish Association, The National Association Sweden-Germany, Swedish Opposition, The European Social Movement and The New Swedish Movement. He was also the publisher, for almost 50 years, of the political paper The Way Forwards. This study extends from 1931 to 1950. I have analysed four different political manifests and four editorials dated 1942 from his paper The Way Forwards. My method is primarily an ideology analysis including text analysis.The purpose of the study is to use the theory of generic fascism on Per Engdahls texts to find out the ideology can be defined as fascism. An analysis like this has not been done before but Engdahl has primarily been labelled as a Fascist or Nazi from empirical studies of his organizations and not by more thoroughly studies of his ideas.From the historian of ideas Lena Berggren I have borrowed her mini definition of generic fascism. But I have added the term authoritarian and substitute holistic with metaphysical. My definition reads: Fascism is an extreme nationalistic revolutionary and authoritarian ideology with metaphysical and syncretistic pretension which aims at a radical new society and an new type of individual.From this definition and other central concepts of Fascism I will define Per Engdahls ideology as fascism during the examined period from 1931 to 1950. I also see Engdahl as an anti-Semite during 1931 to 1942 and that he also constantly spread racism within texts and programmes until the end of the examination 1950.

No description available.

Uppsatsen undersöker Statens informationsstyrelses fyra sammanställningar av folkberedskapens orts- och länsombuds årliga rapporter 1941-1944. Syftet är att ta reda på mer om vilken roll icke-statliga organisationer hade för roll i det kulturella folkberedskapsarbetet på lokal nivå runt omkring i Sverige under beredskapstiden. Genom kvalitativ textanalys lyfter studien fram vilka kopplingar Folkberedskapen (SIS) hade till icke-statliga organisationer och vilken verksamhet av folkberedskapskaraktär dessa organisationer bedrev. Resultatet visar att de redan etablerade icke-statliga organisationerna hade en mycket omfattande och tämligen autonom roll i arbetet.

This thesis explores how three socialist newspapers tie in to the Swedish media system and – presumably – is influenced by it. The newspapers have each strong connection to three political parties, so the precise aim of thesis is therefore to examine the independence between the party and its media; and how strongly it can bee defined as Swedish party press in a more traditional sense. The analysed material consists of six qualitative interviews with two co – workers from each paper: including the editors in chief.The basis is partly Kai Kronvalls et al theories surrounding Swedish party press; because the thesis explores how the papers supposedly has changed. And partly theories based on the assumption that media is always reflected by the social and political structure to which it operates. The latter theories have in turned outlined ’press theories’ (Four Theories of the Press) for which it is said that the media is a base of and, more recently, models of how the media works in western countries as a whole (Daniel C. Hallin and Paolo Mancini).The thesis showed some difference between how each newspaper can be defined as party press, but in general the independence was weak. This can be explained with how the Swedish media culture in particular has conserved press affiliated with separate (political) groups.