Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met een samenvatting in het Nederlands.

<p>När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt.</p><p>Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.</p>

The purpose of this thesis is to examine the debate in library journals and in official reports on the subject of library education in Sweden. We focus on two periods: the period just before the year 1972 – when the library education was transformed into being occupationally-oriented and the period just before the year 1993, when the library education was transformed into being ”academised”. This Master’s thesis shows that the debate and the arguments among initiated people in the library world have had some impact on how the library education was transformed later on. We study the arguments content and the frequency of arguments by using qualitative analysis of contents. The analysis has been conducted through an examination of these arguments by studying the roles of libraries and the professional roles of librarians. The arguments are studied in their context, i. e alongside a presentation of current societal and cultural changes. The conclusion is that the arguments presented have had some impact on how the library education later on was formed, though the changes of the library education were not as immediate as some debaters wished. Some debaters argumented that the Library Education needs to change constantly, in order to keep up with the changing demands from the surrounding society. We assume that the Library Education in the future will continue to adjust to the changing demands from society. / Uppsatsnivå: D

In 2008 the National Library of Sweden decided to give upClassification system for Swedish libraries and start using DDC(Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. Thisdecision has influenced the whole Swedish library system and longbefore the National Library of Sweden took this decision thequestion had been thoroughly discussed and debated in Librariancircles.The aim of this thesis is to find out which arguments have beenintroduced in the debate, if the discussion has changed from beforethe decision to go over to DDC was taken to after wards, and if sohow it has changed. My thesis will discuss the following threequestions:• Which arguments were brought forward in the debate,both for and against a transition?• How has the debate about the Swedish libraries’transition from Classification system for Swedishlibraries to DDC changed from before the decision ofthe Royal Library was taken to after?• What conclusions can you draw from the debatewhich has been led about the transition to DDC?The empirical material consists of six articles dealing with thetransition to DDC and in the analysis of this material I have used atext analyses, analysis of. The analysis shows that more or less thesame arguments for and against have been used in practically allthe articles, and the debate has not changed very much. Theconclusion you can draw is, that the research libraries are the greatwinners and that much more research about the transition isnecessary. / Program: Bibliotekarie

När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt. Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.

Thesis (doctoral)--Göteborg University, 2000. / Abstract (2 p. ; 22 cm.) laid in. Includes bibliographical references (p. [189]-196).

Thesis (doctoral)--Göteborg University, 2000. / Abstract (2 p. ; 22 cm.) laid in. Includes bibliographical references (p. [189]-196).

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1992. / Abstract and summary in English. Includes bibliographical references (p. 214-220).

Inaug.-Diss.--Ruprecht-Karl-Universität, Heidelberg. / Bibliography: p. 487-508.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1992. / Abstract and summary in English. Includes bibliographical references (p. 214-220).