Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Lit. opg.: p. [433]-455. - Met samenvatting in het Engels.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras attityder till metoo-debatten och deras uppfattningar om huruvida handlingar är sexuella trakasserier eller inte. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan dessa attityder och uppfattningar samt om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor avseende det eventuella sambandet. En webbaserad enkätundersökning besvarades av 166 respondenter, varav 97 (58,4 %) var kvinnor och 67 (40,4 %) var män (M = 23,80 år, SD =3,22). Resultatet påvisade signifikanta könsskillnader som innebar att kvinnorna var mer positivt inställda till metoo-debatten samt uppfattade fler handlingar som sexuella trakasserier jämfört med vad männen gjorde. Det påvisades även ett starkt positivt samband mellan attityder till metoo-debatten och uppfattningar om sexuella trakasserier, men ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna avseende det aktuella sambandet kunde finnas. / The current study aimed to examine differences between males and females regarding their attitudes toward the metoo-movement and their perceptions of whether an action is a sexual harassment or not. The study also aimed to examine a potential correlation between these attitudes and perceptions as well as if there was any difference between males and females regarding the potential correlation. A webbased survey was answered by 166 respondents, where of 97 (58,4 %) were females and 67 (40,4 %) were males (M = 23,80 years, SD =3,22). The results showed significant gender differences which entailed that the females had more positive attitudes toward the metoo-movement as well as they perceived more actions as sexual harassments compared to what the males did. Furthermore, the results showed a strong positive correlation between attitudes toward the metoo-movement and perceptions of sexual harassment, but no significant difference were found between males and females regarding this correlation.

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som har förekommit i debatten om de, dem och dom under de senaste tre åren i Sveriges sex största dagstidningar (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, detta enligt Tidningsutgivarna [TU]). Argumenten hämtas från artiklar via artikelsökverktyget Retriever. I syfte att finna artiklar beträffande dom-debatten testades flertalet olika söksträngar i sökverktygets sökfält. Till sist resulterade söksträngarna och fraserna ”de och dem”, ”de/dem” och ”dom-debatten” i flest träffar. Utifrån ett antal urvalskriterier återstod totalt 26 artiklar. Under motsvarande tidsperiod undersöks även vilket av dessa pronomen som används mest i skrift: talspråksformen dom eller skriftspråksformerna de och dem, med hjälp av Språkbankens konkordansverktyg Korp. Detta för att kunna se ett samband mellan argumenten som förekommer i dagens debatt och det faktiska bruket. Vidare jämförs också resultaten med Språkrådets rekommendation beträffande dessa pronomen. Resultaten i den här studien redovisar alltså temperaturen på debatten i media och pronomenens statistiska användning, som sedan leder till slutsatser om det rådande de/dem/dom-klimatet. Undersökningen visar att de och dem enligt statistik används mer frekvent än dom i skrift. Det kan också konstateras att det förekommer fler argument som stöder ett fortsatt bruk av de och dem i media under de senaste tre åren jämfört med argument som stöder en dom-reform i media under motsvarande period. / The aim of this study is to examine arguments that have occurred in the debate concerning de, dem and dom during the past three years in Sweden’s six biggest newspapers (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, this according to Tidningsutgivarna [TU]). The arguments are collected from articles via the article search tool Retriever. Different search strings were tested in Retriever’s search field in order to find articles regarding the dom-debate. Eventually the search strings and phrases ”de och dem”, ”de/dem” and ”dom-debatten” resulted in most hits. Based on specific selection criteria, 26 articles remained. During the same period of time, the study also set out the examine which of the pronouns that are most used in written language: the informal version dom or the formal version de and dem, using Språkbanken’s concordance tool Korp. In this way, the study demonstrates a connection between the arguments that occur in today’s debate and the actual user statistics. Furthermore, the results are also compared with Språkrådet’s recommendation regarding these pronouns. As such, the results in this study present the debate’s temperature and the pronouns user statistics, which eventually lead to conclusions about the current de-dem-dom-climate. Content analysis of the arguments and user statistics revealed that de and dem are used more frequently than dom in written language. It also concludes there are more arguments supporting a continuing use of de and dem in media during the last three years, compared to arguments supporting a dom-reform during the corresponding period of time.

Syftet med denna studie är att undersöka hur AI framställs i de två största kvällstidningarnadå ChatGPT-3 lanserades i november 2022 fram till mars 2023. Studien syftar till att ta reda på om framställningen av ämnet AI har varit övervägande negativt eller positivt genom att undersöka 50 publicerade artiklar från vardera tidning samt vidare analys av två artiklar.  Som metod har vi utgått från kvantitativ innehållsanalys samt Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys där fokus har varit på textanalys. Som huvudresultat har vi kommit fram till att majoriteten av de analyserade artiklarna har övervägande negativ framställning och att tidningarnas rubriker, genom starka ordval tenderar att vara kraftfulla. I många av artiklarna förekom ord som var djupt förknippade med negativa associationer såsom dödlig, kriminella, risk mot mänskligheten som exempel.

We study the impact of US presidential election TV debates on intraday exchange rates of 96 currencies from 1996 to 2016. Expectations about protectionist measures are the main transmission channel of debate outcomes. Currencies of countries with high levels of bilateral foreign trade with the US depreciate if the election probability of the protectionist candidate increases during the debate. We rationalize our results in a model where a debate victory of a protectionist candidate raises expectations about future tariffs and reduces future net exports to the US, resulting in relative depreciation of currencies with high bilateral trade integration.

No description available.