This study focus on organizations transfer to cloud computing. Today many companies are shifting their attention towards cloud computing and the possibilities that it offers, with more flexibility and lower costs. Different kinds of cloud services, both for use by the individual and the large enterprise, are getting more popular. More and more organizations therefore decide to do the move to the cloud. There are several different strategies and many pieces of advice for these organizations to follow, but there’s not much research that have been conducted on this subject. In this study we give a presentation of what the cloud is, what its advantages and disadvantages are, what kind of problems organizations might run into while moving into the cloud and we analyze the gathered material to produce guiding knowledge within the subject. The study have mainly consisted of literature research, but we have also performed an interview with a company that made the move into the cloud to further confirm the results. As results of our study we present general pieces of advice for organizations to follow when they plan to make the move to the cloud. This essay is written in Swedish. / Den här studien fokuserar på organisationers övergång till molnet. Allt fler organisationer får upp ögonen för molnet och de möjligheter som användandet av det erbjuder, med bland annat mer flexibilitet och lägre kostnader. Olika typer av molntjänster, både för användning av individen och det stora företaget, blir mer populära. Fler och fler organisationer väljer därför att genomföra övergången till molnet. Det finns flera olika strategier och många olika råd för dessa organisationer att följa, men mängden forskning inom detta område är liten. I denna studie ger vi en presentation om vad molnet är, vilka dess fördelar och nackdelar är, vilka typer av problem organisationer kan stöta på när de genomför övergången till molnet samt analyserar det insamlade matieralet för att producera vägledande kunskapen inom området. Studien är huvudsakligen en litteraturstudie, men vi har också genomfört en intervju med en organisation som gjort övergången till molnet för att bekräfta resultaten. Som resultat av studien presenterar vi generella råd för organisationer att följa när de planerar att genomföra övergången till molnet. Denna uppsats är skriven på svenska.

In 2008 the National Library of Sweden decided to give upClassification system for Swedish libraries and start using DDC(Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. Thisdecision has influenced the whole Swedish library system and longbefore the National Library of Sweden took this decision thequestion had been thoroughly discussed and debated in Librariancircles.The aim of this thesis is to find out which arguments have beenintroduced in the debate, if the discussion has changed from beforethe decision to go over to DDC was taken to after wards, and if sohow it has changed. My thesis will discuss the following threequestions:• Which arguments were brought forward in the debate,both for and against a transition?• How has the debate about the Swedish libraries’transition from Classification system for Swedishlibraries to DDC changed from before the decision ofthe Royal Library was taken to after?• What conclusions can you draw from the debatewhich has been led about the transition to DDC?The empirical material consists of six articles dealing with thetransition to DDC and in the analysis of this material I have used atext analyses, analysis of. The analysis shows that more or less thesame arguments for and against have been used in practically allthe articles, and the debate has not changed very much. Theconclusion you can draw is, that the research libraries are the greatwinners and that much more research about the transition isnecessary. / Program: Bibliotekarie

Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland. Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades. Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.

<p>Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland.</p><p>Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades.</p><p>Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.</p>

Bakgrund: Kurativ vård innebär att bota medan palliativ vård betyder att lindra utan att bota. Vilken av dessa vårdformer sjuksköterskan än ger skall vården syfta till att se hela personen i sin miljö med tillhörande relationer med närstående. Vid en livshotande sjukdom för patienten är palliativ vård ett tillvägagångssätt för att förbättra livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor erfarit vårdandet när det övergår från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie baserad på systematisk litteratursökning, där 12 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2014–2019 inkluderades för en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Kunskap och Utmaningar med tillhörande underkategorier. Underkategorierna till kunskap synliggör handledningen och utbildningens betydelse för att kunna utvecklas som sjuksköterska och skapa erfarenhet. Underkategorierna till utmaningarna visar att det finns en tidsbrist för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplevde en emotionell påverkan och att mötena med familjerna var en svårighet. Samverkan med teamet ansågs vara en aspekt för att utföra en god vård. Slutsats: Fynden som framkom var att behovet av kunskap ansågs som en betydelsefull aspekt. Samarbetet inom teamet, tiden för att vårdas och utbildas samt en större mångfald av kulturer påverkar övergången och sjukvårdens krav.

No description available.

The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given. / Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.

No description available.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur sju legitimerade lärare i årskurs 1-3 upplever övergången mellan undervisningen i fonologisk medvetenhetsinlärning och läsförståelseinlärning. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats är att lärares medvetenhet om ett undervisningsmaterial spelar stor roll i arbetet med övergången. Med god medvetenhet om ett undervisningsmaterial kan glappet överbryggas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med en övergång mellan förskola och förskoleklassen ser ut utifrån lärarnas perspektiv. Studien som presenteras i examensarbetet har gjorts i en specifik kommun för att få en inblick om hur arbetet med övergångar genomförs. Övergångar idag är konstruerade utifrån lärarnas tolkning av läroplanerna, då det inte finns en bestämd handlingsplan för hur en övergång ska ske. Till studien användes både en kvantitativ metod som bestod av enkäter som blev utskickade till förskolor och skolor i den specifika kommunen, samt en kvalitativ metod som bestod av semistrukturerade intervjuer med lärare och förskollärare.  Studiens resultat analyseras med hjälp av anknytningsteorin av Riddersporre och Bruce (2016), postmodern teori av Dahlberg, Moss och Pence (2014), samt med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv av Halldén  (2007).  Resultatet av vår studie visar att lärarna vill samverka mellan verksamheterna, men hur de ska gå tillväga är oklart för samtliga parter. Då ingen handlingsplan finns kan det bli otydligt om hur och vem av verksamheterna som ska ta kontakt med den andra. Detta försvårar lärarnas mål om en trygg och likvärdig övergång till skolan för alla barn.