Denna uppsats har som syfte att utforska hur övergången till moderskapet påverkar svenska äldre förstagångsmammors identitetsskapande. Hittills har det funnits en begränsad mängd forskning kring kvinnor som går in i moderskapet sent i livet, och i en svensk kontext. Av denna anledning utförs denna studie med svenska förstagångsmammor som är 35 år eller äldre. Studien nyttjar en empirisk fenomenologisk ansats, och använder sig därför av semi-strukturerade intervjuer för att samla in personliga upplevelser av övergången till moderskapet. Identitet förstås i denna uppsats genom symbolisk interaktionism, specifikt teorin om det dialogiska självet. Det teoretiska ramverket kompletteras även med teorin om känslokontroll och känsloregler, och en teoretisk koppling mellan kvinnlighet och moderskap. Resultatet visar på att effekten moderskapet har på en kvinnas identitet beror mycket på individens redan existerande uppsättning av jagpositioner, och hur väl de anpassar sig till positionen som mamma, samt hur mottaglig individen är inför att förändras som person. Jagpositionen som mamma är inte enbart en relation mellan mamman och barnet som leder till en upplevelse av att barnet är en del av mammans identitet, utan även ett samspel med omgivningens förväntningar på hur individen ska bete sig i denna position. Resultatet visar även på ett samband mellan förväntningar och upplevelsen av moderskapet; där låga förväntningar tenderar att leda till en positivare upplevelse av moderskapet, än höga förväntningar. Det sena moderskapet bidrar även till utvecklandet av flera positiva jagpositioner som underlättar i övergången till moderskapet, samtidigt som övergången kan vara utmanande, om individens tidigare jagpositioner inte fungerar bra ihop med jagpositionen som mamma.

Användandet av sociala medier har ökat och en aktiv användargrupp är förstagångsmammor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem teman: Berikande gemenskap, Underlättande i vardagen, En bild svår att leva upp till, Med barnet som utgångspunkt och Bristande kontroll. Resultatet visade att mammorna upplevde sociala medier som en naturlig del av vardagen och att medierna inverkade på dem själva och föräldraskapet, de uttryckte dock ambivalens gällande hur. Sociala medier beskrevs bidra med socialt stöd och information samtidigt som det kunde bidra med känslor av stress och otillräcklighet. Jämförelse gällande exempelvis den egna kroppen, uppfostringsstil eller barnets utveckling var återkommande i studiens resultat, vilket diskuteras utifrån rådande ideologier om moderskap som finns på sociala medier. / The use of social media is increasing and an active user group is first time mothers. The aim of this qualitative study was to increase the knowledge about first time mothers’ experience of social medias impact on themselves and their parenthood. Nine semistructured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in five themes: Enriching community, To ease everyday life, An image difficult to live up to, Childcentric and Lack of control. The result showed that the mothers experienced social media as a natural aspect of everyday life and that social media had an impact on themselves and their parenthood, however they had ambivalent thoughts regarding how. Social media was described to contribute with social support and information at the same time as it could contribute with feelings of stress and inadequacy. Comparison  regarding for example body image, upbringing or the child’s development was reoccuring in the study’s result, which was discussed in relation to existing mother ideologies on social media.