Idrottslärarutbildningen har historiskt beskrivits som starkt traditionsbunden där praktiskafärdigheter har varit en del av det huvudsakliga målet med utbildningen. I takt med tiden harutbildningen genomgått en akademisering där teoretiska innehåll och forskningsfält har fåttallt större utrymme. På grund av utbildningens starka prägel av tradition lever uppfattningenom att praktisk kunskap är den mest värdefulla till viss del fortfarande kvar, trotsutbildningens numera teoretiska karaktär. Därav är syftet med denna studie att undersökavilka perspektiv som konkurrerar om att göra anspråk på undervisningstiden. Vidare ämnar viundersöka vilka didaktiska konsekvenser som riskerar inträffa till följd av den praktisk lagdaidrottslärarstudenten och en alltmer akademiserad utbildning. Som ett resultat avakademiseringen har flera kritiska perspektiv velat få mer utrymme på PETE. Dessaperspektiv ämnar vi undersöka och redogöra för i resultatdelen. Som metod för arbetet genomfördes en systematisk litteraturstudie. En systematisklitteraturstudie karaktäriseras av att kritiskt granska, systematiskt söka och sammanställalitteratur inom ett avgränsat område för att skapa en ny syntes av tidigare studiers data.Resultatet av studien identifierade följande kritiska perspektiv: Social justice, Genderequality, Interkulturell kompetens och Models based practice. Dessa perspektiv beskrivs idagsläget inte få tillräckligt mycket utrymme på utbildningen. I diskussionen analyserar viresultatet utifrån en didaktisk triangel och identifierar vilka didaktiska konsekvenser somriskerar inträffa till följd av en praktisk lagd idrottslärare och en alltmer akademiseradutbildning. Efter studien kunde vi komma till slutsatsen att idrottslärare riskerar fleradidaktiska utmaningar i sitt kommande yrkesliv. Om studenten inte värderar de kritiskaperspektiven under utbildningens gång riskerar både eleven och innehållet att drabbas.

Detta arbete ämnar undersöka möjliga didaktiska användningsområden av fantasygenren utifrån ett relaterat fantasyelement: alver. Ett flertal tidsperioder undersöks därför för att sätta detta övernaturliga väsen i kontext: de fornnordiska, anglosaxiska, medelengelska, tidigt moderna skotska, viktorianska och moderna perioderna. För dessa perioder undersöks vidare disparata textkällor och narrativ i både folktro och skönlitteratur för att uppmärksamma olika representationer av alver genom tiderna. Genomgångar av akademisk forskning och kritiska läsningar av skönlitteratur utförs. Resultatet visar på skillnader både mellan och inom tidsåldrarna i både narrativ, teman och karakteristika; alver tycks vara ett ambivalent väsen som associeras med vithet, ljushet, godhet och skönhet, men som samtidigt kan vara ytterst farliga och kan skada människor om moraliska transgressioner sker från de senare. Deras roll tycks förändras beroende på vilket behov som finns i människornas samhälle; ibland står de som antagonister och ibland som välvilliga belönare. Detta arbete finner att eftersom alver har en lång och varierad tradition och existerar i skilda sfärer finns det goda möjligheter att arbeta utifrån kritiska didaktiska perspektiv med detta ämne i gymnasieskolan inom ett flertal ämnen och även ämnesöverskridande.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Syftet med undersökningen är att studera hur den tolkade läroplanen förhåller sig till den avsedda läroplanen om källkritik i svenska för årskurs 4–6. För att uppnå studiens syfte analyseras de delar av förarbeten och läroplanen för grundskolan som behandlar undervisning i källkritik för årskurs 4–6 samt sex intervjuer med grundskolelärare. Av resultatet framgår att eleverna inte får arbeta tillräckligt med källkritik i svenska trots att källkritiken är ett uttalat mål i den avsedda läroplanen. Samtliga lärare poängterar fördelarna med att arbeta ämnesövergripande i källkritik men nämner samtidigt att det inte alltid finns tid till det. Två lärare har svårt att bedöma eleverna, eftersom de inte har tillräckligt med underlag. Lärarna har olika kunskaper om och utbildning i källkritik, vilket kan påverka elevernas lärande. Studien belyser att undervisning i källkritik för årskurs 4–6 får en undanskymd roll i svenskämnet, vilket är ett resultat av sådana ramfaktorer som tid och resurser. Genom att identifiera ramfaktorerna är studiens förhoppning att bidra med kunskap om förutsättningar för undervisningen i källkritik för den aktuella åldersgruppen och lägga grund för fortsatt didaktiskt utvecklingsarbete på olika läroplansnivåer.