This dissertation deals with the work of documenting Swedish folk culture at the Institute of Dialect and Folklore Research in Uppsala. This work is analyzed as a scholarly field and from the perspective of power and resistance structures. The investigation has to do with the gathering of material from the perspective of ideas and of practice. On the ideological plane the purpose of the work of the Archive was to create true and objective historical documents concerning folk culture, factual and linguistic information taken directly from the people, representative parts that could be brought together in larger, functional units. Reality was to be investigated in all its range. In practice, on the basis of their special competence and interests, researchers by making a subjective choice decided exactly which factual areas were to be investigated. No unified investigation was therefore achieved. Instead, traditional rural culture was chosen for investigation. Certain factual and/or geographical areas were given priority while others were rejected. By means of various strategies the researchers tried to influence the collectors in the field to gather the sort of information that the Archive wished to have. What was collected, however, was also influenced by the interests and knowledge of the collectors and was therefore the result of an agreement between the researchers and the collectors. The whole enterprise was primarily conducted as a rescue operation, in which the oldest, the most threatened and the most popular cultural elements were to be collected. The old tradition was made to represent stability and continuity. What was modern, learned or literary was eliminated in favour of what was regarded as traditional and genuine. The enterprise entailed a sort of cultural criticism by the researchers of their own turbulent, contemporary world and of the working classes, which were made to represent modern and artificial culture. The material that was gathered, therefore, was not primarily a contribution to an understanding of the popular culture of the 19th century, but rather commentaries on and criticisms of culture at the moment of recording it. It therefore tells us more about the modern human being of the early 20th century that about rural life in the 19th century. / <p>Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen i etnologi framlagd vid Uppsala universitet 1996.</p>

Detta arbete ämnar undersöka möjliga didaktiska användningsområden av fantasygenren utifrån ett relaterat fantasyelement: alver. Ett flertal tidsperioder undersöks därför för att sätta detta övernaturliga väsen i kontext: de fornnordiska, anglosaxiska, medelengelska, tidigt moderna skotska, viktorianska och moderna perioderna. För dessa perioder undersöks vidare disparata textkällor och narrativ i både folktro och skönlitteratur för att uppmärksamma olika representationer av alver genom tiderna. Genomgångar av akademisk forskning och kritiska läsningar av skönlitteratur utförs. Resultatet visar på skillnader både mellan och inom tidsåldrarna i både narrativ, teman och karakteristika; alver tycks vara ett ambivalent väsen som associeras med vithet, ljushet, godhet och skönhet, men som samtidigt kan vara ytterst farliga och kan skada människor om moraliska transgressioner sker från de senare. Deras roll tycks förändras beroende på vilket behov som finns i människornas samhälle; ibland står de som antagonister och ibland som välvilliga belönare. Detta arbete finner att eftersom alver har en lång och varierad tradition och existerar i skilda sfärer finns det goda möjligheter att arbeta utifrån kritiska didaktiska perspektiv med detta ämne i gymnasieskolan inom ett flertal ämnen och även ämnesöverskridande.

The ritual practice of concealing animal bones and other objects in buildings has a long continuity, and occurs in both prehistoric as well as in late modern buildings. There is however a discrepancy between the prehistoric material and the later archaeological material, where there are a lot of signs of ritual concealments in Iron Age houses but a lack of archaeological sources from historical buildings. There are no written sources that mentions the custom of concealing objects in buildings during prehistoric times. However, folkloristic sources tell us of a practice during historical times, much like the prehistoric building concealments. This study aims to make use of different sources to gain a better understanding of the custom during multiple time periods. This could help to fill in the knowledge gaps concerning the practice of building concealments in both prehistoric times as well as in later historical times. The analysis is based on three case studies of Swedish archaeological investigations; two concerns primarily Iron Age material and the third one concerns Early Modern and Pre-industrial material. All three are delimited by the fact that concealed animal remains, as well as other objects, have been recovered. Swedish folkloristic sources are used to make analogies to the different archaeological contexts found in the case studies. The main concern of this study is not on the symbolism of the action, but rather on the actual practice and the ritualization that underlies the archaeological material. This means that contextual aspects such as spatial contexts, the treatments of the objects or choice of species are important to take into account, and could also be interpreted as distinguishing aspects in the ritualization. This study shows how the use of multiple sources can help create new knowledge and give different perspectives on the ritual practice of building concealments in both prehistoric and historical times. It also illustrates similarities of the practice between different time periods, and how we can relate the Iron Age custom to the concealments made during much later times.

Dem 15. Internationalen Slavistentag im August 2013 ging im Mai 2010 der 5. Internationale Weißrussisten-Kongress voraus, dessen Beiträge 2012 in drei Bänden in der Minsker Reihe „Беларусіка-Albaruthenica“ erschienen sind und zusammen mit einschlägigen Publikationen zum Slavistentag wie zum Beispiel dem unlängst von Gerd Hentschel herausgegebenen Beiträgen zu „Variation und Stabilität in Kontaktvarietäten. Beobachtungen zu gemischten Formen der Rede in Weißrussland, der Ukraine und Schlesien“ (Studia Slavica Oldenburgensia 21) einen guten Überblick über die aktuelle Weißrussistik geben. Der erste Band ist der Literaturwissenschaft und Folkloristik gewidmet («Літаратуразнаўства і фалькларыстыка», І. Э. Багдановіч (рэд.)), der zweite Band enthält Beiträge zur Sprachwissenschaft («Мовазнаўства», С. М. Запрудскі, Г. А. Цыхун (рэд.)), im dritten werden historische Themen und kulturologische Fragestellungen behandelt («Гісторыя і культуралогія», А.А. Суша (рэд.)).

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.

<p>Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir:</p><ul type="disc"><li>Kan en koppling mellan myt och rit påvisas?</li><li>Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande?</li><li>Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?</li></ul>

<p>Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara:</p><p>* Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop?</p><p>* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop?</p><p>* Vad säger sägnerna om dop?</p><p>* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet?</p><p>Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid. Många seder och bruk, men också många sägner lever kvar i dag, vissa av dem har förändrats till en modern och förändrad form. Skrocken om ringen finns kvar t ex genom att man trär upp en ring på ett hårstrå för att utröna när man ska gifta sig. Dessutom får man inte sätta någon annans vigselring på sitt finger för då blir det olycka. Sägnen förr i tiden upprätthöll en ordning i samhället. Genom sägnerna kunde folket komma ihåg regler för dop och bröllop.</p><p>Kyrkan har försökt att påverka folks vardag, detta har ibland lett till motsättningar och strider. En del av de folkliga sederna har kyrkan förbjudit t ex kakaltaret. Ibland har folkets riter förts in i kyrkan exempelvis ringen. Kyrkans heliga ritualer gjordes mystiska, vilket ledde till att sägnerna kom att få en magisk aura.</p>

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir: <ul type="disc">Kan en koppling mellan myt och rit påvisas? Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande? Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?

Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara: * Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop? * Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop? * Vad säger sägnerna om dop? * Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet? Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid. Många seder och bruk, men också många sägner lever kvar i dag, vissa av dem har förändrats till en modern och förändrad form. Skrocken om ringen finns kvar t ex genom att man trär upp en ring på ett hårstrå för att utröna när man ska gifta sig. Dessutom får man inte sätta någon annans vigselring på sitt finger för då blir det olycka. Sägnen förr i tiden upprätthöll en ordning i samhället. Genom sägnerna kunde folket komma ihåg regler för dop och bröllop. Kyrkan har försökt att påverka folks vardag, detta har ibland lett till motsättningar och strider. En del av de folkliga sederna har kyrkan förbjudit t ex kakaltaret. Ibland har folkets riter förts in i kyrkan exempelvis ringen. Kyrkans heliga ritualer gjordes mystiska, vilket ledde till att sägnerna kom att få en magisk aura.

This thesis addresses devil beliefs in Karlstad diocese during the years ca. 1870-1950. The aim of thethesis is to shed light on devil tales that were told during the above-mentioned timeframe with thetheoretical framework of Ulrika Wolf-Knuts’s devil genres. Moreover, the thesis attempts todistinguish a folklore-devil affected by the Christian revival in Sweden during the 19th century. Thethesis thus contributes to a deeper understanding of devil tales in Karlstad diocese, the revival’ssignificance over folklore and comprehension of the Värmlandic and Dalslandic peoples’ culturalhistorical heritage. A hermeneutic as well as comparative methodology was used to navigate the source materialwhich consists of 20th century records of folk belief from The Institute for Language and Folklore(Isof) archives; these consists of stories told by people born during the second half of the 19th century.Furthermore, the records are complimented by a printed work by Carl-Martin Bergstrand,Värmlandssägner, wherein additional stories where analysed. The analysis shows that the source material fits well together with Wolf-Knuts’s devil genres,moreover, four new genres could be identified within Karlstad diocese. These contain mostlyinformative storytelling but are also complementary to Wolf-Knuts’s non-necessary devil genres.Wolf-Knuts’s theoretical framework can thereby receive an update considering these findings.Furthermore, the results determine that the peoples’ understanding of the devil is uniform in itsmultifaceted nature. The thesis puts out a hypothesis; the terminology when referring to the dark lorddiffers in places wherein the Christian revival had a greater hold. There, it was commonplace to usebiblical names for the devil. If the Christian revival is definitively responsible for this occurrence ornot could not be determined.