The ritual practice of concealing animal bones and other objects in buildings has a long continuity, and occurs in both prehistoric as well as in late modern buildings. There is however a discrepancy between the prehistoric material and the later archaeological material, where there are a lot of signs of ritual concealments in Iron Age houses but a lack of archaeological sources from historical buildings. There are no written sources that mentions the custom of concealing objects in buildings during prehistoric times. However, folkloristic sources tell us of a practice during historical times, much like the prehistoric building concealments. This study aims to make use of different sources to gain a better understanding of the custom during multiple time periods. This could help to fill in the knowledge gaps concerning the practice of building concealments in both prehistoric times as well as in later historical times. The analysis is based on three case studies of Swedish archaeological investigations; two concerns primarily Iron Age material and the third one concerns Early Modern and Pre-industrial material. All three are delimited by the fact that concealed animal remains, as well as other objects, have been recovered. Swedish folkloristic sources are used to make analogies to the different archaeological contexts found in the case studies. The main concern of this study is not on the symbolism of the action, but rather on the actual practice and the ritualization that underlies the archaeological material. This means that contextual aspects such as spatial contexts, the treatments of the objects or choice of species are important to take into account, and could also be interpreted as distinguishing aspects in the ritualization. This study shows how the use of multiple sources can help create new knowledge and give different perspectives on the ritual practice of building concealments in both prehistoric and historical times. It also illustrates similarities of the practice between different time periods, and how we can relate the Iron Age custom to the concealments made during much later times.

The purpose of the current sequential mixed-methods study is to bring further knowledge to the field of psychology of religion concerning the role of religion for Assyrians/Syrians in Sweden. Guiding the current study are theories concerning enculturation, acculturation, ego-identity, ritualization and communitas. The central research question is: What role does religiosity have for Assyrians/Syrians in Sweden, concerning the development of ego-identity and the practice of ritualization, within a process of enculturation and acculturation? The quantitative phase of the sequential mixed-methods study uses a sample of 244 participants that were part of a previously conducted study. Descriptive statistics, comparing means, correlations, t-tests, and ANOVA are applied to analyze the data retrieved from the questionnaires. The qualitative phase uses a sample of 12 informants collected by a purposive and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and focus group interviews. The data collected are analyzed by qualitative content analysis. The results of the quantitative phase show that there is no statistically significant relationship between religiosity and self-perception of ethnicity or self- perception of being a part of the Swedish society. The results, however, show several significant correlations and differences between males and females as well as between generations. Among others, the results show a medium, positive correlation between self-perception of being Assyrian/Syrian and degrees of using the language Suryoyo with friends and family, where a greater degree of self-perception as Assyrian/Syrian is associated with a greater frequency in using the language Suryoyo with friends and family. The results show that there is a negative, medium correlation between perceived discrimination and the perception of being a part of the Swedish society as well as the perceptions concerning the degree that Swedes perceive the participants as being a part of the Swedish society where greater degrees of perceived discrimination are associated with lesser degrees of perception of being a part of the Swedish society. The results show that there is a statistically significant difference between the age groups concerning Mass attendance as well as the degree of self-perception of being religious/spiritual. The results show a statistically significant difference between males and females concerning Mass attendance, frequency of fasting, and self-perception as religious/spiritual; where females have a higher mean score than males on all measures. The results of the data analysis in the qualitative phase indicate that religiosity helps the individual to create and maintain a feeling of being a unique and separate individual either by providing a context for the individual’s identity or by being an object from which the informant differentiates. Religiosity provides the individual with the means of learning his or her first culture. The analysis identifies language to be an important component of ego-identity, enculturation, and acculturation. Discrimination, whether within the group Assyrian/Syrian or from outside the group, is seen as an involuntarily differentiation where the informant experiences attempts by others to differentiate him- or herself from the Swedish population. Indications of ritual components and certain life stages are highlighted among the informants. The implications of the study are discussed. / Syftet med följande sekventiella mixed-methods studie är att bidra med ytterligare kunskap till det religionspsykologiska fältet angående religionens betydelse för assyrier/syrianer i Sverige. Studien vägleds av teorier om ackulturation, enkulturation, ego-identitet, ritualisering och communitas. Den centrala forskningsfrågan lyder: Vilken roll har religiositet för assyrier/syrianer i Sverige i en process av enkulturation och ackulturation? Den kvantitativa fasen i studien använder sig av ett urval av 244 deltagare från en tidigare genomförd studie. Deskriptiv statistik, jämförelse av medelvärde, korrelation, t-test och ANOVA används för att analysera data i den kvantitativa fasen. Den kvalitativa fasen i studien använder sig av ett urval av tolv deltagare. Deltagarna rekryteras genom ändamålsenlig insamling och snöbollsinsamling. Deltagarna intervjuas med semi-strukturerade intervjuer och en fokusgruppintervju. Insamlat material från intervjuerna analyseras med kvalitativa innehållsanalys. Resultat från den kvantitativa fasen visar att det inte fanns ett statistiskt signifikant samband mellan religiositet, självbild etnicitet och självbild av att vara en del av det svenska samhället. Den kvantitativa fasen visar statistiska signifikanta förhållanden mellan självbild etnicitet och grad av suryoyoanvändning där större grad av självbild etnicitet är associerat med större grad av suryoyoanvändning. Ett statistiskt negativt samband visar sig mellan upplevd diskriminering och självbilden av att vara en del av det svenska samhället där större grad av upplevd diskriminering är associerat med mindre grad av självbild av att vara en del av det svenska samhället. En statistiskt signifikant relation hittas mellan åldersgrupper angående grad av deltagande i gudstjänster och självbild av att vara religiös eller andlig. En statistisk signifikant relation hittas även mellan kvinnor och män angående att delta i gudstjänster, frekvens av att fasta och självbild av att vara religiös eller andlig. Kvinnor visar sig ha ett högre medelvärde än män på dessa mått. Resultat från den kvalitativa fasen indikerar att religiositet hjälper individen att skapa och bibehålla en känsla av att vara en unik och separat individ antingen genom att erbjuda en kontext för individens identitet eller genom att vara ett objekt som individen kan differentiera sig ifrån. Religiositet förser individen med medel att lära sig sin första kultur. Den kvalitativa analysen visar även att språk är en viktig komponent av ego-identitet, enkulturation och ackulturation. Diskriminering ses som en ofrivillig differentiering av individen från den svenska befolkningen. Rituella komponenter och utvecklingsstadier identifieras bland deltagarna i den kvalitativa fasen. Studiens inverkan diskuteras. Föräldrarna rekommenderas även att sträva efter en mångfaldig uppväxt som dels inkluderar assyrisk/syrianska, dels svenska traditioner. Föräldrar bör även sträva efter att introducera sitt modersmål för barnen i syfte att premiera flerspråkighet. Flerspråkighet underlättar integration i kulturer. Föräldrar bör också stödja sina barns erfarenheter som etniska minoriteter, t.ex. diskriminering, fördomar, men även barnets vilja att vistas och integreras i det svenska samhället. Institutioner, t.ex. den svenska skolan och den syrisk ortodoxa kyrkan, bör underlätta individens integration i dess etniska och svenska traditioner. Utbildningsmässigt innebär detta att erbjuda språkkurser is individens modersmål, eller första språk. Det svenska språket bör läras ut tillsammans med svenskar för att undvika en åtskillnad. Skolor måste vara öppna för möjligheten att individer kan identifiera sig utifrån etniciteter i jämförelse med nationaliteter.