This thesis studies the National Labour Market Board (AMS) and the role it played during the Assyrian/Syrian migration during the 1960s and 1970s. AMS was created at the end of the 1940s with full employment as its main goal. During the 1950s and 1960s this seemingly worked perfectly and AMS had considerable influence on the migration patterns to Sweden. However this changed during the 1970s and a combination of events turned the Swedish economy to a decline. At this point in time a relatively great number of Assyrians/Syrians refugees started to migrate to Sweden. The thesis uses Bo Rothstein’s writings about Sweden as a corporate state as a starting point. Rothstein argues that the “corporate spirit” that had greatly influenced the Swedish politics since the 1930s started to decline during the 1980s in all sectors. I argue that the Assyrian/Syrian migration in the middle of the 1970s is the start of this decline in the labour market sector. I also argue that AMS influential position on the migration field ends, or at least greatly decreases as a result of the Assyrian/Syrian migration.

<p>Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.</p>

Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ”högriskmatch” på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar. Denna uppsats undersöker om och på vilket sätt de tre tidningarna LT (Södertäljes lokaltidning), DN och Sportbladet beskrev gruppens etnicitet och dess interna konflikt i samband med bevakningen av derbyna på sportsidorna i ovan nämnda tidningar.  I den kvantitativa delen av studien genomfördes en analys av nyckelord och begrepp för att svara på frågan om journalisterna reproducerade eller förstärkte namnkonflikten genom att omedvetet använda vissa ord och begrepp som kan kopplas till att bygga upp en konflikt, enligt Dahléns teorier. Studien genomfördes på 50 analysenheter från tidningar under tidsperioden 2007-2014. En kvalitativ textanalys genomfördes av nio artiklar utifrån den engelske medieforskaren Martin Conboys teorier om nyhetsspråket samt Peter Dahléns teorier om förhållandet mellan sport och medier. Fanns det skillnader mellan LT jämfört med de två andra tidningarna i hur man beskrev gruppen och dess interna konflikt? Vad visar det på? Hur förklaras rivaliteten mellan lagen? Behöver den förklaras? Hur beskrivs etniciteten assyrier/syrianer? Hur diskuteras gruppens interna konflikt? Sist genomfördes kortare intervjuer med journalisten Henrik Schöldström samt Sportbladets chef Håkan Andreasson och DN:s dito Martin Fransson för att svara på frågan hur tidningarna resonerat inför ett derby mellan lagen. Hur närmar man sig den känsliga namnkonflikten? Hur beskrivs etniciteten? Hur skiljer det sig åt mellan lokaljournalistik och rikstäckande journalistik? Undersökningen visar att Sportbladet och DN vinklar på gruppens rivalitet och interna konflikt, och därigenom cementerar och förstärker konflikten. Vidare finns i artiklarna ofta en faktaruta eller en diskussion kring etniciteten assyrier/syrianer och varför matchen är så speciell. I LT är fokus istället på fotbollen, och inte på rivalitet på grund av olika benämningar på samma folkgrupp. Det finns heller inga faktarutor eller texter där skillnaden mellan assyrier och syrianer diskuteras. Resultatet bekräftas av intervjuer med journalister och beror på att LT skriver för en lokal målgrupp. Detta förhållande bekräftas även av Conboys teorier om att tidningarna känner sina läsare.

The purpose of the current case-study is to bring further knowledge to the field of political science of political participation amoung the group assyrians and syriacs in Sweden. Furthermore, the fundamental research question investigate which ways assyrians and syriacs engage in the political field. This thesis utilizes qualitative phase use eight informants collected by social media and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and are collected and analyzed by qualitative content analysis. The result in the study shows that the assyrians and syriacs in Sweden utilize their right as Swedish citizens and their voices to engage with both Swedish politics and assyrians/syriacs causes. They are generally motivated by both the Swedish political issues and by the assyrian/syriac cause.

Assyrians are members of a stateless nation with roots in the Middle East, although due to conflict, persecution and instability a majority of Assyrians now live in diaspora in many different countries. The Assyrian community in Sweden now numbers approximately 100.000 individuals, of which approximately 18.000 to 25.000 live in the greater Stockholm area. This thesis utilizes the example of the Swedish-Assyrian community to analyze two research topics: the political engagement of a diaspora within a host country; and diasporic efforts to maintain a distinctive culture and contribute to its own nation building while residing in diaspora, a particularly pressing question for a stateless nation, such as the Assyrian nation. This thesis utilizes ethnographic data acquired via personal interviews with Swedish-Assyrian individuals and participant observation to discuss these research subjects. With regards to diaspora political engagement, the thesis finds that Swedish-Assyrians utilize their rights as Swedish citizens and their voices as Assyrians to engage with both Swedish politics and Assyrian causes. They are motivated by both Swedish political issues and by the Assyrian national cause. The ethnographic data is further used to analyze the discourse on identity and nation-building among the Swedish Assyrian community, including the impact of the host country’s culture and policies on the diaspora group and attempts to create a unified nation through education and placing emphasis on an ethnic, rather than solely religious, identity. These efforts bring Assyrians in Sweden closer together by helping to bridge differences in language and culture, but as Assyrians internationally now find themselves also affected by the cultures of their new nations, new differences and divisions simultaneously appear.

<p>Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.</p>

Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.