<p>Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia</p>

<p>Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.</p>

Bodell, Malin &amp; Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia

Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia pågymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådantupplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupahistoriemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiskabegrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåtgenetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades,och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes. Vi fann att samtliga kursmål för historia Abör kunna uppnås med detta upplägg. Genom att fokusera på nutidsperspektivet i elevenshistoriemedvetande tror vi också att de övriga perspektiven förstärks, vilket förhoppningsvisleder till ett fördjupat historiemedvetande. De genealogiska kopplingarna i vårt kursuppläggtror vi förtydligar sambandet mellan nutid och dåtid och stärker den enskilde elevensuppfattning om sig själv och sin plats i historien. / The aim of this thesis was to construct an outline for the A-course in history in senior highschools, focusing on the period 1900-2009. We wanted to investigate if such an outline couldachieve the aims for the course and deepen the history awareness of the students. In theoutline we work forward genetically from the year 1900 and make genealogical connectionsto the earlier history. History awareness and genealogy were important concepts in theconstruction and evaluation of the outline. The period 1900-2099 was divided into 10 studyareas, where essential events and developments were touched on and from which genealogicalconnections were made. We found that all the aims of the History A-course should beachieved with this outline. By focusing on the present perspective in the history awareness ofthe students we believe that the other perspectives are improved as well, which hopefullyleads to deepened history awareness. We believe that the genealogical connections in ouroutline clarify the link between the present and the past and increase the individual student’sconception of herself and her place in history.