Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

This thesis studies the National Labour Market Board (AMS) and the role it played during the Assyrian/Syrian migration during the 1960s and 1970s. AMS was created at the end of the 1940s with full employment as its main goal. During the 1950s and 1960s this seemingly worked perfectly and AMS had considerable influence on the migration patterns to Sweden. However this changed during the 1970s and a combination of events turned the Swedish economy to a decline. At this point in time a relatively great number of Assyrians/Syrians refugees started to migrate to Sweden. The thesis uses Bo Rothstein’s writings about Sweden as a corporate state as a starting point. Rothstein argues that the “corporate spirit” that had greatly influenced the Swedish politics since the 1930s started to decline during the 1980s in all sectors. I argue that the Assyrian/Syrian migration in the middle of the 1970s is the start of this decline in the labour market sector. I also argue that AMS influential position on the migration field ends, or at least greatly decreases as a result of the Assyrian/Syrian migration.

<p>Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.</p>

Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ”högriskmatch” på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar. Denna uppsats undersöker om och på vilket sätt de tre tidningarna LT (Södertäljes lokaltidning), DN och Sportbladet beskrev gruppens etnicitet och dess interna konflikt i samband med bevakningen av derbyna på sportsidorna i ovan nämnda tidningar.  I den kvantitativa delen av studien genomfördes en analys av nyckelord och begrepp för att svara på frågan om journalisterna reproducerade eller förstärkte namnkonflikten genom att omedvetet använda vissa ord och begrepp som kan kopplas till att bygga upp en konflikt, enligt Dahléns teorier. Studien genomfördes på 50 analysenheter från tidningar under tidsperioden 2007-2014. En kvalitativ textanalys genomfördes av nio artiklar utifrån den engelske medieforskaren Martin Conboys teorier om nyhetsspråket samt Peter Dahléns teorier om förhållandet mellan sport och medier. Fanns det skillnader mellan LT jämfört med de två andra tidningarna i hur man beskrev gruppen och dess interna konflikt? Vad visar det på? Hur förklaras rivaliteten mellan lagen? Behöver den förklaras? Hur beskrivs etniciteten assyrier/syrianer? Hur diskuteras gruppens interna konflikt? Sist genomfördes kortare intervjuer med journalisten Henrik Schöldström samt Sportbladets chef Håkan Andreasson och DN:s dito Martin Fransson för att svara på frågan hur tidningarna resonerat inför ett derby mellan lagen. Hur närmar man sig den känsliga namnkonflikten? Hur beskrivs etniciteten? Hur skiljer det sig åt mellan lokaljournalistik och rikstäckande journalistik? Undersökningen visar att Sportbladet och DN vinklar på gruppens rivalitet och interna konflikt, och därigenom cementerar och förstärker konflikten. Vidare finns i artiklarna ofta en faktaruta eller en diskussion kring etniciteten assyrier/syrianer och varför matchen är så speciell. I LT är fokus istället på fotbollen, och inte på rivalitet på grund av olika benämningar på samma folkgrupp. Det finns heller inga faktarutor eller texter där skillnaden mellan assyrier och syrianer diskuteras. Resultatet bekräftas av intervjuer med journalister och beror på att LT skriver för en lokal målgrupp. Detta förhållande bekräftas även av Conboys teorier om att tidningarna känner sina läsare.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan. Respekt för läraren är en självklar del i de arameiska/syrianska elevernas bemötande av läraren i hemländerna där lärarens auktoritära hållning inte kan ifrågasättas. Samtidigt beskriver eleverna med arameisk/syriansk bakgrund hur lärarauktoriteten i svenska skolan urholkats alltmer och inte är given på förhand. Dessa elever menar vidare att svenska skolan genomsyras av demokratiska värderingar där eleven ges större möjligheter och inflytande i jämförelse med elevens passiva roll i hemlandets skola. Samtliga elever med svensk bakgrund anser att eleverna ska vara med och kunna påverka undervisningen och att lärarens bestämdhet/tydlighet ger uttryck för elevernas syn på lärarauktoriteten i klassrummet. Oavsett elevernas etniska och kulturella bakgrund förespråkar samtliga elever i undersökningen ett demokratiskt ledarskap i klassrummet där elever med syriansk bakgrund särskilt betonar elevens frihet och respekt för läraren som särskilt betydelsefulla.

The purpose of the current case-study is to bring further knowledge to the field of political science of political participation amoung the group assyrians and syriacs in Sweden. Furthermore, the fundamental research question investigate which ways assyrians and syriacs engage in the political field. This thesis utilizes qualitative phase use eight informants collected by social media and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and are collected and analyzed by qualitative content analysis. The result in the study shows that the assyrians and syriacs in Sweden utilize their right as Swedish citizens and their voices to engage with both Swedish politics and assyrians/syriacs causes. They are generally motivated by both the Swedish political issues and by the assyrian/syriac cause.

<p>The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.</p><p>To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at “gymnasiet” in Sweden which is equivalent to USA’s senior year in high school.</p><p>The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life. One side of this twin identity represents the ethnic identity which dominates at home and around relatives. The other side is displayed in circumstances outside of their home, which is at school and in the Swedish society in general.</p><p>This research shows the general opinion, among syriac high school students, concerning the individual identity and in which way they handle their own identity development when living within two different cultures.</p><p>One of my main questions to investigate is to find out if young students, with syriac ethnicity, develops a weak root in their ethnic identity by living outside of the syriac community.</p><p>One of my conclusions is that a student with syriac ethnicity, whom is educated in an intercultural school is rather encouraged in seeking his/her roots. Since the multicultural environment awakens a curiosity in students to seek their own ethnic identity.</p>

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av denpersonliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?2. Vad beror skillnaderna på?För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metodenoch använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgruppur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur ochvetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ettakademiskt perspektiv på vårt arbete.De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer attifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattningnågot som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppenvar dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den äroffentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större blandsvenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnasattityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av attDR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljöoch DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha dentydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. Pågrund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att detsäkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska6samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adressertror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en delkorruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättreatt vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personligaintegriteten är inte endast själva registreringen utan att den registreradeinformationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starkaåsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilketkan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter harolika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på detprivata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olikaetniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapanågon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främlingför kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sigpersonlig information. / Uppsatsnivå: D