Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet.

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av denpersonliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?2. Vad beror skillnaderna på?För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metodenoch använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgruppur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur ochvetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ettakademiskt perspektiv på vårt arbete.De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer attifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattningnågot som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppenvar dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den äroffentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större blandsvenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnasattityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av attDR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljöoch DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha dentydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. Pågrund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att detsäkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska6samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adressertror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en delkorruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättreatt vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personligaintegriteten är inte endast själva registreringen utan att den registreradeinformationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starkaåsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilketkan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter harolika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på detprivata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olikaetniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapanågon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främlingför kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sigpersonlig information. / Uppsatsnivå: D