Diss. Umeå : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Den här studien handlar om svenskars relation till kristendomen och vad som har påverkat kristendomens status i Sverige. Syftet med denna uppsats är att analysera vad forskningen visar om svenskars förhållande till kristendomen i dagens samhälle och vilka orsaker som lyfts fram gällande Sveriges sekularisering. I denna uppsats kommer en kvalitativ metod att tillämpas eftersom att det är tre utvalda verk som diskuterar sekulariseringstesen som ska analyseras med hjälp av den insamlade informationen. En komparativ metod kommer att utföras i detta arbete för att kartlägga forskningen och diskutera möjliga orsaker till sekulariseringen. På detta vis kommer även forskningen ge svar på möjliga faktorer till kristendomens ställning i Sverige. En av faktorerna som lyfts fram är den relativa frånvaron av medierapportering om religion under 1900-talet eftersom man ansåg att religionen var utdöende. En annan faktor som forskningen lyfter fram är att religionsundervisningen i skolan ändrades till icke-konfessionell under 1970-talet och efter det minskade de kristna ritualerna så som dop, bröllop och konfirmationer. Detta resulterade i brist på kunskap inom kristendomen gällande den yngre befolkningen i jämförelse med kunskap inom kristendomen hos den äldre befolkningen i Sverige. En ytterligare möjlig faktor som lyfts fram i forskningen är att den yngre generationen är mer öppen för övernaturliga fenomen som nödvändigtvis inte behöver ha någon slags koppling till en specifik religion. Majoriteten av den svenska befolkningen kallar sig inte kristna trots att de firar kristna högtider men detta beror på att många i dagens Sverige är mer öppna för spirituella fenomen men väljer att leva efter en kristen kultur. Slutsatsen är att kristendomen ligger enligt den samlade forskningen på ett privat plan i livet hos svenskar och detta betyder inte att moderniteten under sekulariseringen har tryckt bort religionen.

<p>Stereotyper finns om nästan alla grupper och skiljer sig beroende på gruppens status och natur. Många identifierar sig med den stereotyp som finns om ingruppen. Detta kan bli ett problem, speciellt om stereotypen är negativ. Här presenteras resultatet av en enkätundersökning med syftet att undersöka skillnaden mellan ingruppstereotypen och utgruppens stereotyp gällande ingruppen. Grupperna som undersöks är svenskar och iranier. Iranierna tyckte att påståenden om svenskar stämde bättre än vad svenskarna tyckte. De bedömde även påståendena om svenskarna som mer positiva än vad svenskarna gjorde. Det föreslås att dessa skillnader kan bero på att iranier är en minoritet i Sverige och att skillnaden mellan värdering av stereotyper skulle kunna leda till stigmatisering av minoritetsgruppen.</p>

Stereotyper finns om nästan alla grupper och skiljer sig beroende på gruppens status och natur. Många identifierar sig med den stereotyp som finns om ingruppen. Detta kan bli ett problem, speciellt om stereotypen är negativ. Här presenteras resultatet av en enkätundersökning med syftet att undersöka skillnaden mellan ingruppstereotypen och utgruppens stereotyp gällande ingruppen. Grupperna som undersöks är svenskar och iranier. Iranierna tyckte att påståenden om svenskar stämde bättre än vad svenskarna tyckte. De bedömde även påståendena om svenskarna som mer positiva än vad svenskarna gjorde. Det föreslås att dessa skillnader kan bero på att iranier är en minoritet i Sverige och att skillnaden mellan värdering av stereotyper skulle kunna leda till stigmatisering av minoritetsgruppen.

Bakgrund I Sverige har över hälften av befolkningen övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet senaste rapport. Ytterligare en folkhälsorapport visar att 11 procent av Sveriges sjukdomsbörda idag beror på ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur väl personer i Sverige, utifrån kön, ålder, egenrapporterat kroppsmasseindex (BMI) och utbildning, känner till Svenska Livsmedelsverkets (SLV) praktiska kostråd för att främja en god folkhälsa. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via ett internetbaserat enkätformulär där personer över 16 år besvarade 18 frågor som innefattade bakgrunds- samt ämnesfrågor. Data analyserades i IBM SPSS version 24.0 med Mann-Whitney U-test samt Kruskal Wallis test. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Totalt svarade 137 personer på enkäten, störst andel var kvinnor. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög avslutad utbildningsnivå. Data var snedfördelad men visade på att den övergripande kännedomen om SLV:s kostråd var god. Att vara kvinna, ha en högre ålder, ett BMI motsvarande övervikt eller en vidareutbildning efter grundskolan var faktorer som bidrog till en högre skattad kännedom om kostråden. Deltagarnas främsta källa för inhämtande av information om dessa råd och rekommendationer var via internet, där kritiskt granskade och icke kritiskt granskade källor utgjorde ungefär lika stora delar. Slutsats En generellt god kännedom om SLV:s råd och rekommendationer fanns bland den undersökta populationen. Utifrån studien genererades hypoteser om att många förmodligen har svårt att veta vilken kostinformation som är legitim samt hur de ska omsätta råden till praktiska inslag i vardagen. / Background In Sweden, over half of the population are overweight or obese, according to the latest report from the Swedish National Institute of Public Health. Another publication concerning general health indicates that approximately 11 percent of disease burden in Sweden can be directly related to unhealthy eating habits.  Objective The aim of this study was to investigate the general knowledge, within the Swedish population, about the dietary advice issued by the National Food Agency (NFA). The difference between groups based on gender, age, self-reported Body Mass Index (BMI) and level of education were explored.  Method A quantitative method was used, managed by a web-based questionnaire containing 18 questions. The participants were 16 years or older. The collected data was analyzed by using IBM SPSS version 24.0. Nonparametric tests were applied and the level of significance was set to p&lt;0,05.  Results In total, 137 individuals participated in the survey, the vast majority were women. Out of all participants, a great number had finished a higher level of education. Data was non-parametric distributed but indicated that general knowledge about dietary advice were good. Factors such as being a woman, being older, having a BMI indicating overweight or having a higher level of education were positively correlated with a higher knowledge about dietary advice. The primary source of information for dietary advice was, according to the participants, the Internet, critically as well as non-critically reviewed publications. Conclusion The general knowledge about the dietary advice issued by the NFA was good across the population in this study. Hypotheses were generated, that people in general might have a hard time to determine what advices that are legit and also knowing how to use the advice in everyday life.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärkadet sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar påhur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling tillintegrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har niopersoner medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektetIntegration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. Istudien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivetsom de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut.Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekterde erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration. Några avslutsatserna från studien är att intervjupersonerna starkt betonar föreningslivets effekter avsocial integration och social gemenskap och att intervjupersonerna också upplevt attföreningslivet haft integrerande effekter, att föreningsdeltagandet för flera avintervjupersonerna utgör ett steg i en större strategi för etablering och slutligen att denyanlända svenskarna på olika sätt visar en medvetenhet kring vad som kan snabba på derasegen integrationsprocess och inte / Associations has for a long time been in the centre of Swedish integration politics becausethey are considered to strengthen the social capital and constitute an arena for integratingmeetings. This study is focused on how immigrants themselves experience the Swedishassociations and their connection to integration. A group that seldom is asked to tell theiropinion. Nine persons has participated in this study through qualitative interviews, of whichall has been in contact with the project Integration i Förening (meaning: Integration throughAssociation), a project that aim to get immigrants involved in associations. In the studyresearch was done on how these persons has experienced the meeting and information aboutthe associations through the project Integration i Förening and their understanding of what aSwedish association is. Further on the study has examined how the interviewed persons hasexperienced their own involvement in an association, what effects they’ve experienced that itshad and if they see associations as a possible way to integration. Some of the study’sconclusions is that the interview persons strongly emphasize the effects that associations haveon social integration and social community and that they also experienced that theassociations has had integrating effects. For some of the interview persons the involvement inassociations has been one step in a bigger strategy to establish in Sweden and finally theimmigrants has also shown awareness around what could strengthen their own process ofintegration and not.Keywords: Integration, immigrants, associations, social capital

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av denpersonliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?2. Vad beror skillnaderna på?För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metodenoch använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgruppur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur ochvetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ettakademiskt perspektiv på vårt arbete.De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer attifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattningnågot som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppenvar dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den äroffentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större blandsvenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnasattityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av attDR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljöoch DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha dentydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. Pågrund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att detsäkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska6samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adressertror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en delkorruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättreatt vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personligaintegriteten är inte endast själva registreringen utan att den registreradeinformationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starkaåsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilketkan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter harolika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på detprivata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olikaetniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapanågon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främlingför kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sigpersonlig information. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>