Den finländska arbetskraftsinvandringen till Sverige som kulminerade år 1970 ledde till att nästan 200000 finländare bosatte sig runtom i landet. Vågen av finländare etablerade sig i stor utsträckning på de svenska fabrikerna inom metallindustrin. Denna studie syftar till att undersöka hur gruppen finländare har representerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter år 1970. Detta görs genom både en kvantitativ och kvalitativ analys samt en jämförelse av resultaten tidningarna emellan. Den kvantitativa delen består av en systematisk schemaläggning av 142 artiklar, publicerade år 1970 i de båda tidningarna. Den kvalitativa analysen utgörs av en kritisk diskursanalys med fokus på ideologkritik, där 10 av dessa 142 artiklar granskats djupare. Resultaten som framkommit genom analyserna diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, bestående av representationsteori med fokus på andrafiering. Studien pekar på att finländare som förekommer i artiklarna från år 1970 i mindre utsträckning ges utrymme att uttala sig och att medierepresentationen av finländarna skapar en splittring mellan de olika arbetskollektiven inom industrierna.

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken? Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda. En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen. Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi. Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.

Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext. Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut. En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity.   Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented. My theoretical concepts are Giddens theory regarding socialization and socializa­ tions processes and Jenkins theory regarding identity and identity processes. I have prepared the concepts by breaking them down to their core with the purpose to analyze how the con­ cepts coincide and interact. My means of approach to the area is then accounted for in the method chapter. I have chosen a narrative method and have studies stories of five women , about what their lives in Finland was like, what affected the decision to move to Sweden and what has their lives been like in Sweden. By using a self made process chart for analyze I have charted different themes from the stories I collected in Finnish. These themes have then been connected to my theoretical concepts and earlier studies related to this one. The primary reason for the women to move to Sweden was work. Also search for adventure, the dream of welfare and the duty to follow their husbands is mentioned as reasons. Mostly the life in Sweden is perceived as good and only a few have negative experiences, which usu­ ally is due to the own attitude regarding the move. The women have experiences of socializa­ tion in the areas of work, housing, language and communication and association with others. Changes in the identity of the women, have appeared due to changes in context and values or when they have been positively acknowledged by others and finally in situations when the acknowledgment has defaulted, after which an identity crises occurs, which culminates in a changes identity.

Sverigefinnar är den största nationella minoritetsgruppen i Sverige vilket ger vissa speciella rättigheter även till finska invandrare. Tidigare studier har fokuserat på första och andra generationens sverigefinnar och deras integrationsprocess, vilket innebär att det finns behov för kompletterande studier vad gäller finländare som har flyttat till Sverige efter millennieskiftet. Dessa kan per definition anses vara sverigefinnar, men de delar inte samma kultur och historia och saknar kopplingar till den sverigefinska minoritetsgruppen. Syftet med denna studie är att undersöka hur finska invandrare identifierar sig etniskt samt hur de upplever sin integrationsprocess till det svenska samhället. Fokus ligger även på språkets inverkan på identitet och integration. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt 74 enkätsvar med finländare som har flyttat till Sverige från 2000-talets början och framåt. Materialet har analyserats med hjälp av olika identitetsteorier, som Brubaker &amp; Coopers, Tajfel och Jenkins identitetsteorier. Resultatet visar att den etniska identiteten kan variera efter omständigheterna och beror på olika faktorer. På grund av sociala och kulturella faktorer känner finska invandrare sällan tillhörighet till sverigefinnar. Den huvudsakliga sysselsättningen, det sociala sammanhanget och språket anses vara de tre huvudfaktorer som bidrar till integration. Kunskap i svenska språket har en stor inverkan både på finländarnas etniska identitet och integrationsprocess. / Ruotsinsuomalaiset ovat suurin kansallinen vähemmistöryhmä Ruotsissa, mikä tuo tiettyjä erityisoikeuksia suomalaisille maahanmuuttajille. Aikaisemmat tutkimukset ovat pääasiassa keskittyneet toisen sukupolven ruotsinsuomalaisiin ja heidän kotoutumisprosessiinsa, mikä osoittaa tarpeen täydentäville tutkimuksille koskien suomalaisia maahanmuuttajia Ruotsiin toisen vuosituhannen vaihteen jälkeen. Määritelmän mukaan heidät voidaan nähdä ruotsinsuomalaisina, vaikkeivat he jaa samaa kulttuuritaustaa ja historiaa, sekä yhteydet ruotsinsuomalaiseen vähemmistöryhmään puuttuvat. Tämän tutkimuksen tarkoitus on tutkia, miten suomalaiset maahanmuuttajat kokevat etnisen identiteettinsä sekä kotoutumisprosessinsa ruotsalaiseen yhteiskuntaan. Painopisteenä on myös kielen vaikutus identiteettiin ja kotoutumiseen. Empiirinen materiaali koostuu kuudesta laadullisesta puolistrukturoidusta haastattelusta sekä 74 kyselylomakevastauksesta, joihin vastasi 2000-luvun alun jälkeen Ruotsiin muuttaneita suomalaisia. Materiaali on analysoitu muun muassa Brubaker &amp; Coopersin, Tajfelin ja Jenkinsin identiteettiteorioita apuna käyttäen. Tulokset osoittavat etnisen identiteetin vaihtelevan sekä olosuhteista että eri tekijöistä riippuen. Sosiaalisista ja kulttuurisista tekijöistä johtuen suomalaiset maahanmuuttajat kokevat harvoin yhteenkuuluvuutta ruotsinsuomalaisiin. Pääasiallinen toimi, sosiaaliset suhteet ja kieli ovat kolme kotoutumista edistävää päätekijää. Ruotsin kielen taidoilla on suuri vaikutus niin suomalaisten etniseen identiteettiin kuin kotoutumisprosessiinkin.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort. / The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong.