<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken? Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda. En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen. Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi. Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.

Digitaliseringen är något som ständigt påverkar samhället och medför att arbetsuppgifterförändras. Det leder till att vissa arbetsuppgifter utförs automatiskt och byts ut mot exempelvismer analytiska arbetsuppgifter. Förändringar som sker i samhället medför att bådeekonomiarbetsmarknaden och ekonomiutbildningar behöver anpassa sig efter dessaförändringar vilket inte alltid är helt enkelt. Tidigare forskning visar på att förändringar inomuniversitet ofta tar längre tid att genomföra än på arbetsmarknaden då universitet kan ansesvara trögrörliga. Därav kan det upplevas att det existerar ett gap mellan ekonomiyrken ochekonomiutbildning. Det ledde till studiens syfte som var att skapa en förståelse för hurinnehållet i ekonomiutbildningar återspeglas av de förändringar som sker inom ekonomiyrkeni samband med digitaliseringen samt att undersöka huruvida det existerar ett gap mellanarbetsmarknaden och ekonomiutbildningen. För att kunna undersöka detta gjordes en fallstudieav Handelshögskolan i Göteborg som är en av de största handelshögskolorna i Sverige. Denteoretiska referensram som skapades ämnade att ligga till grund för att kunna analysera ämnet. Studien utgick från en kvalitativ metod då empiriinsamlingen som genomfördes främstfokuserade på tolkning och granskning av data. Empirin som samlades in hade som syfte skapaen förståelse för hur ekonomiutbildningarna ser ut idag och samlades in genom att studeraprogrambeskrivning och kursplaner på Handelshögskolan i Göteborg samt genom en intervjumed en programansvarig på samma universitet. Resultatet av analysen visade på attdigitalisering framträder i programbeskrivningen och kursplaner genom digitala verktyg ochkompetenser samt att studenterna får förståelse för digitaliseringens effekter i samhället. Vidarevisade resultatet att universitets förändringar i undervisningen inte alltid är synliga iutbildningens kursplaner vilket kan vara en anledning till att det upplevs att digitaliseringeninte tar sig anspråk i utbildningen i den omfattning som den faktiskt gör. / Digitization is something that constantly affects society and causes tasks to change. This leadsto certain tasks being performed automatically and being replaced by more analytical tasks.Changes that take place in society result in that both the economics labor market and economicseducation need to adapt to these changes, which is not always simple. Previous research showsthat changes within universities often take longer to implement than in the labor market becauseuniversities can be sluggish. Therefore, it can be experienced that there is a gap betweeneconomics professions and economics education. This led to the purpose of the study, whichwas to create an understanding of how the content of economics education is reflected in thechanges that are taking place in the economics professions in connection with digitalization,and to investigate whether there is a gap between the labor market and economics education.In order to investigate this, a case study was conducted by the Gothenburg School ofEconomics, which is one of the largest business schools in Sweden. The theoretical frameintended to form the basis for analyzing the subject. The study was based on a qualitativemethod since the empirical collection that was carried out mainly focused on interpretation andreview of data. The purpose of the empirical data collection was to create an understanding ofwhat economics education looks like today and was collected by studying program descriptionsand syllabi at the Gothenburg School of Economics and an interview with a program managerat the same university. The results of the analysis showed that digitization appears in theprogram description and syllabi by digital tools and competencies together with that studentsgain an understanding of the effects of digitization in society. Furthermore, the results showedthat the university's changes in teaching are not always visible in the education's syllabi, whichmay be a reason why it is felt that digitalization does not take hold in the education to the extentthat it actually does.