Den här vetenskapliga uppsatsen analyserar den kvinnliga huvudkaraktären Laurie Strode i John Carpenters original och Rob Zombies remake av slasherfilmen Halloween. Uppsatsens syfte är att studera hur samma karaktär har porträtterats ur ett feministiskt perspektiv och hur vi kan förstå dem utifrån de epoker de skapades i. Med en semiotisk analysmetod besvaras hur porträtteringen skiljer de två filmerna åt. Detta genom att analysera karaktärens denotation och konnotation både visuellt och i dialog. Med hjälp av feministisk filmforskning belyser uppsatsen hur filmen Halloween och slashergenren har vidare utvecklats med tiden. Begreppen Hora-Madonna-komplexet och the Final Girl samt forskning kring kvinnor i skräckfilmer används för att förankra tolkningen. Resultatet visar att denna utveckling lett till en mer öppen och tillåtande porträttering av en kvinna utan att med detta lämna den grund som slasherfilmer byggs på. Den visar också på hur filmens remake har frångått vissa begrepp som man kan anse centrala för slashergenren utan att förlora möjligheten att titulera sig som en sådan.

No description available.

No description available.

I denna uppsats genomförs en filmanalys och represenationsstudie av de fyra filmatiseringarna av A Star Is Born. Historien i filmserien fångar den helomfattande glamouren och romantiken av showbusiness, spänningen i när någon verkligen tror på dig, lyckan att hyllas som stjärna, fallgroparna när berömmet tar slut och den komplexa manliga och kvinnliga dynamiken i processen. Syftet med uppsatsen är att utforska hur könsroller och koder kopplade till kön och genus upprätthålls eller bryts, samt hur de manifesteras och reproduceras hos huvudkaraktärerna i filmserien A Star Is Born. Dessa roller och koder analyseras och synliggörs med hjälp av representationsteori, genusteori feministisk filmteori och en konstnärlig gestaltning. Resultatet visar hur filmatiseringarnas olika tidsepoker, år 1937, 1954, 1976 och 2018, formar kontexten för respektive films handling och hur narrativet förlitar sig på könsroller för att förmedla mening och intention. Resultatet visar även på problematiken med den kvinnliga könsrollen som passivt objekt, destruktiva följder av porträtteringen av en manlig könsroll som inte tillåter misslyckanden och romantiseringen av den romantiska tragedin.

Genom en närläsning av filmerna Girl, Interrupted (James Mangold, 1999) och Min lilla syster (Sanna Lenken, 2015) söker denna uppsats att undersöka porträtteringen av kvinnliga karaktärer med psykisk ohälsa inom den kommersiella filmen. Huvudfokuset i uppsatsens undersökning är framförallt hur karaktärernas psykiska ohälsa framställs i enlighet med deras konformerande eller avvikande från acceptabel femininitet. Karaktärerna som är föremål för undersökningen är Susanna Kaysen (Winona Ryder), Lisa Rowe (Angelina Jolie) och Daisy Randone (Brittany Murphy) i Girl, Interrupted samt Katja (Amy Deasismont) i Min lilla syster. Med hjälp av feministisk filmteori söker uppsatsen att undersöka hur gestaltningen av karaktärernas psykiska ohälsa sammanflätas med dominerande föreställningar kring den kvinnliga könsrollen. Genom att använda termerna psykets estetik, delikat skärande, patientkarriär, fogliga kroppar och anorektiskt suicid blottlägger uppsatsen hur karaktärernas diagnoser genomsyras av kulturella föreställningar kring att vara kvinna och lida av psykisk ohälsa.

I Spit on Your Grave is a low budget rape/revenge-movie released in 1978, directed by Meir Zarchi. The plot follows Jennifer Hills, who is brutally raped by a group of men and then left for dead. She survives and then proceeds to seek revenge on her rapists. In 2010, a new adaptation was released, with a similar plot and characters, directed by Steven R. Monroe. This study sets out to examine the differences between the portrayal of protagonist Jennifer Hills in the 1978 original and the 2010 version of I Spit on Your Grave. Using qualitative content analysis and a structuralist and semiotic perspective, the study also aims to explore what these differences can tell us about the societies responsible for producing the movies. The theories examined in order to properly answer these questions are mainly feminist film theory derived from acknowledged film theorists and scholars such as Carol Clover and Laura Mulvey. The material analyzed consists of scenes where Jennifer is present, and the results show that Jennifer in 1978 is portrayed in a more feminine manner, heavily influenced by the femme fatale from the 1940’s film noir. She uses her beauty and body to seduce the men in order to kill them, whereas Jennifer in 2010 is portrayed as a woman whose characteristics after the rape transforms into those of a man. In order to get revenge on her rapists, she has to behave more like them. Rather than a beauty, Jennifer is portrayed as a monster. Zarchis' film from the 1970’s seems to reward women behaving and looking like women, while Monroes film from 2010 encourages women to act like men, in order to survive.

Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext. Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut. En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

No description available.

I denna uppsats analyseras det hur genus representeras och framställs i de tre svenskproducerade filmerna Call Girl (Mikael Marcimain, 2012), Monica Z (Per Fly, 2013) och Svinalängorna (Pernilla August, 2010). Filmerna kommer från en självständig katalog som visar upp en mångfald av filmer och tv-serier som gjorts inom det senaste decenniet där samtliga präglats av ett historiskt återblickande av det svenska 1960-och 1970-talet. Den historiska perioden var en omvälvande tid för kvinnorörelsen som ledde till stora förändringar som vidare har påverkat vår samtid. Studiens övergripande syfte undersöker hur historieförmedlingen och representationen av genus framställs i filmerna. Med stöd av det teoretiska ramverket förs resonemang fram om att kvinnorepresentationen uppvisar ett individualiserat porträtt av kvinnor, som på grund av deras samhällsposition söker förebilder och stöd i deras yttre och inre genusrelationer. Intersektionalitet används som perspektiv för att påvisa hur samverkande maktordningar förekommer i representationen. I den historiska porträtteringen ges ett kritiskt granskande av kvinnornas levnadsvillkor tillsammans med budskap som menar till att stärka och stödja kvinnor. Filmerna kan ses som samtida källor då det historiska återblickandet består av föreställningar och värderingar som återfinns i vår samtid.

Syftet med studien var att analysera hur det kvinnliga geniet liksom kvinnlig genialitet representeras i Netflix-serien The Queen’s Gambit genom protagonisten Beth Harmon. På studien tillämpades en representationsanalys som utgår ifrån Stuart Halls representationsteori, och hade som utgångspunkt i feministisk filmteori med en queerteoretisk ingång. Vad som framkom i min analys var att det kvinnliga geniet/kvinnlig genialitet utgår ifrån normen om att genialitet är en manlig egenskap i enlighet med “brilliance=male”-stereotypen och att kvinnor med genialitet därav betraktas som anomalier. Detta förstärktes genom att Beth Harmon, det kvinnliga schackgeniet, gestaltas som dysfunktionell och avvikande i kontrast till dels de övriga kvinnliga karaktärerna, dels de manliga schackgenierna i serien. Därutöver identifierades ett mönster vari de manliga karaktärerna representeras genom hjälpsamma och villkorslöst generösa karaktärsdrag, medan majoriteten kvinnliga karaktärer framställs som avundsamma, maliciösa och bristfälliga.