No description available.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess påverkan på prestation. De frågeställningar studien sökt svar på är: vilken målsättning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning och tävling? Hur och från vilka tar de till sig råd och information om kost och kostråd? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta stycken idrottande ungdomar i åldern 17 – 18 år, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrån ett genusperspektiv och då främst genom begrepp som genusordningen och principerna isärhållande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mål ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de tränar. Ett antal av informanterna hade klara mål med sitt idrottande medan några andra hade visioner. Majoriteten av informanterna uppfattade själva att de hade en bra kosthållning, måltidsplanering och sund syn på kost. Samtliga informanter hade en klar och bra uppfattning om vad bra kost innebär. De hade en uppfattning om att de själva åt bra och att deras sätt var det optimalaste för just dem och för nivån på deras idrottande. Dessutom framkom det att de inte åt ”skräpmat” eller sötsaker i samma utsträckning som sina inaktiva klasskamrater gjorde. Det framkom i studien att det fanns olika ”rådgivare” om kost som informanterna fick kostråd av men några la in sin egen värdering i rådet innan de beslutade att följa kostråden eller att avstå. Vad som också framkom tydligt var att samtliga informanter åt en kolhydratrik måltid 2 – 4 timmar innan träning eller match men varför de gjorde det visste de inte riktigt. Endast ett fåtal av informanterna kunde dock beskriva exempelvis kolhydraternas funktion för kroppen och dess påverkan på prestationen.

Idag ökar förekomsten av diabetes typ 2 allt mer. Om inte hälso- och sjukvården gör patienterna mer delaktiga i undervisningen om hur de ska behandla sin diabetes, kommer även diabeteskomplikationerna öka. En del i utbildningen kan vara att läsa webbsidor och som sjuksköterska är det därför viktigt att kritiskt kunna granska hur texten är skriven, liksom innehållet på webbsidorna. Syftet med studien var att undersöka hur kostråd vid diabetes didaktiskt framställs på svenska webbsidor. I resultatet framkom en näringsläre-, en medicinsk-, en historisk- och en vårdvetenskaplig diskurs, där näringslärediskursen var mest framträdande i de analyserade texterna. Utifrån ett didaktiskt perspektiv studerades vilka konsekvenser texten kan få för läsaren. Sedan studerades SBU:s (2009b) resultat i rapporten om patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sammanfattningsvis påverkar didaktiken bakom undervisningen hur patienten ska kunna ta till sig texten. SBU:s rapport visar att utbildningen av patienter med typ 2-diabetes ger bäst resultat om den ges i grupp. Det bästa sättet kan vara att utbilda patienter i grupp och komplettera undervisningen med webbsidor där patienten kan läsa informationen i sin egen takt, när patienten känner sig redo för det.

<p>Idag ökar förekomsten av diabetes typ 2 allt mer. Om inte hälso- och sjukvården gör patienterna mer delaktiga i undervisningen om hur de ska behandla sin diabetes, kommer även diabeteskomplikationerna öka. En del i utbildningen kan vara att läsa webbsidor och som sjuksköterska är det därför viktigt att kritiskt kunna granska hur texten är skriven, liksom innehållet på webbsidorna. Syftet med studien var att undersöka hur kostråd vid diabetes didaktiskt framställs på svenska webbsidor. I resultatet framkom en näringsläre-, en medicinsk-, en historisk- och en vårdvetenskaplig diskurs, där näringslärediskursen var mest framträdande i de analyserade texterna. Utifrån ett didaktiskt perspektiv studerades vilka konsekvenser texten kan få för läsaren. Sedan studerades SBU:s (2009b) resultat i rapporten om patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sammanfattningsvis påverkar didaktiken bakom undervisningen hur patienten ska kunna ta till sig texten. SBU:s rapport visar att utbildningen av patienter med typ 2-diabetes ger bäst resultat om den ges i grupp. Det bästa sättet kan vara att utbilda patienter i grupp och komplettera undervisningen med webbsidor där patienten kan läsa informationen i sin egen takt, när patienten känner sig redo för det.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostråd för att främja en hälsosam kosthållning. Kostråden innefattar rekommendationer gällande frukt och grönt, fullkorn, nyckelhålsmärkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare undersökningar tyder på att kostråden inte följs i tillräcklig utsträckning. Syfte Studiens syfte var att undersöka vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostråd. Ytterligare syften var att undersöka olika faktorers samband med kännedom, attityder och upplevd följsamhet till kostråden samt förtroendet för SLV. Metod Via Facebook utlystes en nätbaserad enkätstudie innehållande frågor om kännedom, upplevd följsamhet och attityder till kostråden. Insamlade data bearbetades i SPSS 22.0. Independent samples median test samt Chi-2 test användes vid analys. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat I studien deltog 159 individer (113 kvinnor, 46 män). Kännedomen om kostråden var god förutom beträffande kostrådet om olja och flytande margarin som endast 48% kände till sedan tidigare. Den upplevda följsamheten var störst till kostråden om fullkorn respektive olja och flytande margarin. Kostrådet om olja och flytande margarin ansågs även vara lättast att följa. Attityderna till kostråden gällande frukt och grönt, fullkorn samt fisk var mer positiva än till övriga kostråd. Kostrådet gällande nyckelhålsmärkningen ansågs vara mindre hälsosamt, mindre modernt, svårare att förstå, svårare att följa och hade lägst tilltro. De som följde Low Carbohydrate High Fat-dieten (n=11) hade lägre upplevd följsamhet (p=0.011) och tilltro (p=0.023) till nyckelhålsmärkningen samt lägre tilltro till kostrådet angående frukt och grönt (p=0.008). Av deltagarna angav 45% ett högt förtroende för SLV. Slutsats Kostråden, främst angående nyckelhålsmärkningen respektive olja och flytande margarin, kan behöva modifieras eller marknadsföras bättre för att i större utsträckning nå ut till befolkningen och på så sätt förebygga kostrelaterade sjukdomar. / Background The Swedish National Food Agency (SNFA) has developed five dietary guidelines to promote healthy eating. The guidelines include recommendations for fruit and vegetables, whole-grain, the Keyhole, fish, oil and liquid margarine. Previous studies indicate that the guidelines are not followed adequately. Objective The aim of this study was to examine adult’s knowledge, perceived adherence and attitudes towards the SNFAs five dietary guidelines. Additional aims were to examine various factors related to knowledge, attitudes and perceived adherence towards the guidelines and adult’s confidence in SNFA. Method Via Facebook, a web-based questionnaire survey was announced containing questions about knowledge, perceived adherence and attitudes towards the guidelines. Collected data was processed in SPSS 22.0. Independent samples median test and Chi-2 test were used for analysis. The significance level was set at p&lt;0.05. Results A total of 159 subjects participated in the study (113 women, 46 men). Knowledge of the dietary guidelines was good except regarding oil and liquid margarine which only 48% knew since before. The perceived adherence was highest for the dietary guidelines on whole-grain, oil and liquid margarine. The guideline concerning oil and liquid margarine was also considered the easiest to follow. Attitudes towards the guidelines regarding fruit, vegetables, whole-grain and fish were more positive compared to the other guidelines. The Keyhole was considered less healthy, less modern, more difficult to understand and follow, and the least trustworthy. Those who followed the Low Carbohydrate High Fat-diet (n=11) had lower perceived adherence (p=0.011) and confidence (p=0.023) towards the Keyhole and a lower trust towards the guideline regarding fruit and vegetables (p=0.008). Of the participants, 45% indicated a high confidence in the SNFA. Conclusion The dietary guidelines, mainly concerning the Keyhole and oil and liquid margarine, may need to be modified or better marketed to reach the population in a wider extent and thus prevent diet-related diseases.

Bakgrund  Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen.  Syfte Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes.  Metod Arbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar.  Resultat I analys av artiklarna framkom fyra huvudteman. I dessa teman framkommer både de faktorer som underlättar samt försvårar följsamheten för personer med typ-2 diabetes när det gäller kost och motionsråd. De aspekter som har diskuterats i detta arbete är socialt stöd, genus, upplevelse av information och kunskap samt ekonomiska resurser och tillgänglighet.  Slutsats Patienter med Typ-2 diabetes upplevde brister i kommunikationen mellan dem själva och vårdpersonalen. När patientens familj och närstående inkluderas och får samma information som patienten ökar chansen till bättre följsamhet till kost och motionsråd. För lite undervisning, motsägelsefull information och för lite kontakt med andra typ-2 diabetes patienter hade stor betydelse till följsamheten.

The study was a quantitative cross-sectional study which aimed at investigating college students’ eating habits in relation to the Swedish food agency dietary recommendations. The likely factors associated with eating habits and attitudes towards dietary recommendations were also investigated. Non probability sampling method was used giving rise to convinient study sample of 51 individuals (41 women and 11 men) ages 19 to 37. The participants were part of four different types of educations, Care and health, Economy, Engineering, computering and societal planning and Culture and media. About 82% were familiar with at least one of the Swedish food agency dietary recommendations. Although none of the respondents ate completely according to the dietary guidelines, most ate according to one or several of the guidelines. Factors such as age and gender were associated to eating habits although they did not reach statistic significance. About 23, 5% of those familiar with the recommendations have a negative attitude towards them compared to 55% with positive attitude. 12% of the participants claim to have tried eating healthier in the past but failed. The discussion deals with possible implications of these findings for future intervention, the strengths and weaknesses of the study are also discussed.

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.   Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.   Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning. Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor. Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut. Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek. Totalt provlagades 15 rätter. Resultat Enkätresultatet vägdes in vid framtagandet av kostråden och måltidsförslagen. Måltidsförslagen samlades i en receptfolder, kostråden sammanställdes på planscher och mer detaljerad kostinformation på ett faktablad. De flesta respondenter bedömde sina kost- och matlagningskunskaper som varken små eller stora. Hemlagad matlåda var det vanligaste lunchalternativet och viktigast vid valet av mat att ta med var matens lämplighet att återuppvärma och dess smak. Sex personer hade inte tillgång till någon köksutrustning på arbetet. Arbetarnas lunchraster var 30 minuter långa. Slutsats Majoriteten av arbetarna hade måttliga kostkunskaper och en vilja att minska i vikt. Det vanligaste lunchalternativet var hemlagad matlåda. Näringsriktiga måltidsförslag, kostråd och kostinformation anpassade för målgruppen togs fram. För att förbättra de anställdas måltidssituation räcker inte kostråd och måltidsförslag, utan Svevia bör även se över lunchrasternas längd och säkerställa att anställda har tillgång till godkända matutrymmen.