Studien undersöker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma händelse och hur dessa i så fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats innehållsmässigt, berättartekniskt och framställningsmässigt. Artiklarna har analyserats utifrån en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt språk och rapporterande.

Den här kandidatuppsatsen undersöker hur Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och dåvarande språkrör Åsa Romson, framställs i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under två perioder i svensk politik. Detta undersöks ur ett genusperspektiv. Den första undersökta perioden är mellan 15 september 2014 och 15 mars 2015, ett halvår efter riksdagsvalet 2014 då Socialdemokraterna vann och bildade regering tillsammans med Miljöpartiet. Den andra perioden är från och med 15 april till och med 30 april 2016 då Miljöpartiet genomgick en intern kris. Undersökningen utförs enligt en kvantitativ bildanalys som är en kombination av metoderna kvantitativ innehållsanalys och bildanalys. Detta för att kunna undersöka fotografier som Romson och Fridolin syns på i de valda medierna. Uppsatsen redogör även för en del av tidigare forskning som finns om genus kopplat till politik. Syftet är att undersöka om de fyra valda dagstidningarna, inom sin bildjournalistik, framställer Romson och Fridolin jämställt och om de speglar Miljöpartiets tänk om två jämställda språkrör. Undersökningen fokuserar även på hur mycket utrymme vardera språkrör får i medierna och om det finns skillnader i framställningen av språkrören. Resultatet visar att språkrören framställs likvärdigt men inte jämställt. Detta för att ett jämställt resultat skulle innebära att man inte kunde utgöra några skillnader utifrån ett genusperspektiv, vilket inte är fallet. Dock framställs språkrören många gånger likvärdigt, det vill säga att många variabler visar på ett liknande resultat för språkrören. Slutsatsen blir att Åsa Romson och Gustav Fridolin inte är jämställda inom de undersökta mediernas bildjournalistik, men ofta framställs likvärdigt.

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.   Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.   Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning. Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

Televised news media serves as many people's main source of information about world events and groups of people that they themselves may not interact with. In recent times, the idea of systematic discrimination of political, ethnic and/or religious groups has become a particularly hot topic, not only in Sweden, but in many other countries in Europe and North America as well. This study aims to investigate and shed light upon how Swedish television news media portray Muslims, as a step towards discerning whether an anti-Muslim or discriminating discourse is being employed by these news broadcasters. The research questions that guided this study were formulated as thus: “How are Muslims portrayed in Swedish television news?” “Who are designated as being 'Muslim' by the broadcasters?” and “Can any recurring trends or themes be found in Swedish news media regarding the portrayal of Muslims?”   To answer these questions, a random selection of television news broadcasts was collected from two of the major news programs in Sweden; the 7 pm showing of TV4-nyheterna and the 10 pm showing of SVT 1's Rapport. The segments which were deemed relevant to the study were then subjected to an analysis of narrative features and recurring themes in order to answer the research questions. This study found that the news broadcasters showed a tendency to avoid highlighting the participants' religious identity, except for when it came to the subject of religious extremism and terrorism. Whenever a segment featured groups that were classified as radical, militant Islamists, such as ISIS or Boko Haram, their religious affiliations as Muslims were highlighted, whereas every other participant in the segments were referred to by national or ethnic classifications, such as “Iraqi” or “Yazidi”. Furthermore, only the newscasters themselves were reserved the privilege of designating actors as Muslim or Kurd etc., not the participants in question. While these findings give interesting insights into how Swedish media chooses to employ religious denominations in their news narratives, there still remains much to investigate, as regards to why the media portrayal of Islam and Muslims functions the way it does. Further research on the underlying factors behind the construction of these narrative tendencies, as well as studies that encompass a larger data selection, are required. Furthermore, future studies on how these new media messages contribute to a joint societal narrative and world perception could prove to be very illuminating and a good complement to the research field.