Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor. Undersöka om unga kvinnor provat att minska sitt kolhydratintag i relation till önskan om viktnedgång samt om de provat någon diet. Metod Menyer för LCHF- och NNR-koster komponerades och näringsberäknades i DietistNet. LCHF-menyerna togs fram utifrån riktlinjer om <25 g kolhydrater/dag. En enkät skapades och spreds via Facebook. Materialet analyserades i IBM SPSS 21 med ANOVA- och Chi 2-test. Resultat Nivån av vitamin D var lägre än rekommendationen enligt NNR i de planerade kosthållningarna. I LCHF-kosten var nivåerna av järn och kostfibrer låga samt innehållet av mättat fett högt. I NNR-kosten var det svårt att uppnå rekommenderat intag av järn för kvinnor i fertil ålder. Enkäten visade ett samband mellan att ha provat att minska sitt kolhydraintag och önskan om viktnedgång. Den visade även att lågkolhydratdieter är den mest testade diettypen. Slutsats Den planerade LCHF-kosten innehöll lite kostfibrer och mycket mättat fett i förhållande till NNR. Varken LCHF- eller NNR-kosten uppnådde NNR:s nya rekommendation för Vitamin D. LCHF var den diet som flest enkätdeltagare hade testat. Detta visar att LCHF är en populär diet och att dess eventuella konsekvenser bör uppmärksammas

Fetman ökar i västvärlden trots att människan är allt mer hälsomedveten. Det finns en ökad uppfattning om kostens betydelse för risker att drabbas av viktökning och ohälsa. Det finns olika bantningstrender men det är oklart hur effektiva de är. Vissa dieter kan sannolikt påverka insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med studien är att undersöka hur olika dieter (LCHF, LCHP, Medelhavsdiet) påverkar viktförändring och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En litteraturstudie genomfördes där fyra vetenskapliga artiklar inom området ”olika dieters inverkan på viktnedgång och hjärt- och kärlsjukdomar” granskades och resultaten sammanfattades. Diet med lågt kolhydratintag var bättre bantningsmetod än diet med lågt fettinnehåll. Det fanns ett samband mellan diet med lågt kolhydrat- högt fettinnehåll och ökade blodfetter. Diet med lågt kolhydrat -högt protein-innehåll ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. En diet baserad på lågt intag av kolhydrater är sannolikt bättre än lågfettsdiet för viktnedgång, men lågkolhydratdiet kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos kvinnor. Sambandet diet och sjukdomar är komplicerat då det finns olika uppfattningar och ytterligare forskning behövs. / B-uppsatser

No description available.

Älskar du att äta? Brödet till frukosten och pastan till köttfärssåsen? Tänk om du inte fick äta vare sig pasta, bröd eller någon form av kolhydrater utan bara protein- och fettrik mat. Följer du dieten LCHF är det din verklighet, vilket allt fler väljer att göra. Frågan som många ställer sig är; hur hälsosamt är egentligen LCHF?

Bakgrund. Befintlig forskning som studerat LCHF (Low Carb High Fat) har huvudsakligen undersökt hur dieten påverkar individers hälsa. Det saknas studier på hur LCHF ser ut i praktiken och i synnerhet i Sverige.  Syfte. Syftet med studien var att undersöka vilka livsmedel med fokus på fettkvalitet, som används av utövare av dieten LCHF samt undersöka skillnader mellan olika grupper.  Metod. Studien genomfördes med en webbenkät som postades i facebook-gruppen “LCHF-gruppen”. Antalet deltagare var 108. Inklusionskriterier för deltagande var minst 18 års ålder och att man hade ätit LCHF-kost i minst 3 månader. Som signifikansnivå valdes p<0,05. Vid jämförelser av grupper användes Chi-två test och Mann-Whitney U test. Resultat. Av de mest frekvent konsumerade livsmedlen innehöll de flesta livsmedel övervägande mättat fett, som exempelvis smör, grädde och ost med fetthalt 26-35%, men där fanns också livsmedel med större andel omättat fett. Män konsumerar mer rött kött än kvinnor, medan kvinnor konsumerar mer nötter och frön än män. De yngre deltagarna åt mer av vegetariska alternativ till animaliska livsmedel jämfört med de äldre. Ister, talg och späck konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF > 2 år, medan matolja, fet fisk och grädde konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF ≤ 2 år.  Slutsats. Resultaten bekräftar delvis stereotypen att en LCHF-kost innehåller mycket mättat fett. En del av de livsmedel som konsumerades hade dock en högre andel omättat fett. Vår studie visade att livsmedsvalen vid LCHF-kost kan variera en del mellan personer. / Background. Existing research about LCHF has primarily investigated how the diet affects the health of individuals. There is a lack of studies investigating how the LCHF diet looks like in real world conditions, especially in Sweden. Objective. The objective of this study was to investigate which food sources of fat are used by followers of LCHF and to examine differences between groups.  Method. The study was conducted using an online form which was posted in the facebook group “LCHF-gruppen”. The number of participants was 108. In order to meet the inclusion criteria of the study the participant had to be at least 18 years old and have been eating an LCHF-diet for at least three months. The level of significance chosen was p<0,05. To make comparisons between groups the chi-square test and the Mann - Whitney U test was used.  Results. Among the most frequently used food items most were high in saturated fat such as butter, cream and cheese 26-35%. However, some of these food items contained predominantly unsaturated fats. Men consumed more red meat than women did. Women consumed more nuts and seeds than men. The younger age-group of participants consumed more plant-based alternatives to animal protein in comparison to the older age-group. The group who had been eating accordingly to LCHF > 2 years had a higher consumption of grease and lard than did the group of LCHF ≤ 2 years, which had a higher consumption of cream, fatty fish and cooking oil.  Conclusion. The results partially confirm the stereotype which states that a LCHF-diet contains a high amount of saturated fats, however there were also food items consumed which had a higher proportion of unsaturated fats. Our study showed that the food items included in a LCHF-diet can vary from person to person.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea Orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av bloggande vuxna kvinnor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost som egenvård av sin sjukdom. Det insamlade materialet i studien analyserades i en latent kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema och två kategorier. Huvudresultatet i föreliggande studie visar att individerna bakom bloggarna kände stöd från sjuksköterskan gällande kostomläggningen. Den positiva attityden hade stärkt bloggarna i sin förändring mot bättre hälsa. Trots förbättrad hälsa och stabilare blodsocker märkte bloggarna en dålig attityd från läkarna. Slutsats: sjukvårdens uppfattning av LCHF-kost är att den ses som en kortvarig ”diet” inte som en kostbehandling. Studien visar hur patienterna påverkas positivt av LCHF, hur de förbättrat hälsan och utvecklat en bättre egenvård. Tack vare sjuksköterskornas stöd av patienternas val av egenvård förbättrades hälsan hos dessa människor, utan detta stöd finns risk att deras känsla av egenansvar minskar. / Before insulin's discovery in 1920 diabetic patients were treated with low carbohydrate diets. According to previous research about low carbohydrate diets good results regarding the reduced insulin need and improved HbA1c values was shown.Dorothea Orem’s nursing model means that a person performs acts in its own interests to maintain health. People with type2 diabetes have large responsibility regarding self-care activities to improve well-being and health. The aim of the study was to describe the experiences of self-care in people with type 2 diabetes who eat LCHF-diet. The study has a qualitative approach with a descriptive design. The blogs consists of adult women with type 2 diabetes who eat LCHF-diet to self-management their disease. The materials in the study were analyzed by a latent qualitative content analysis that resulted in a theme and two categories. The main results concluded that bloggers felt support from the nurse regarding dietary change. The positive attitude has strengthened the bloggers towards better health, despite improved health and stable blood sugar they get bad attitudes from the doctors. Conclusion: the healthcare’s idea of LCHF is that it is seen as a short-term "diet” not a dietary treatment. The study shows how patients are affected positively by LCHF, how they improved health and developed a better self-care. Thanks to the nurses support of patient’s choice of self-care improves the health of these people, without this support there is a risk that their sense of responsibility is reduced.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats. Diskurspsykologin är handlingsorienterad och präglas av socialkonstruktionismens utgångs­punkt att betrakta språk som handling; att säga något är att göra något. Blogginlägg har studerats vilket resulterat i en tolkning av hur individerna kategoriserar sig själva utifrån den rådande tolknings­repertoaren. Specifika ordval som har betydelse för individens självpresentation har bidragit till att en kategorisering av individen själv har blivit synlig. Resultatet visade även på att bloggskribenter rättfärdigar och argumenterar för sitt livsstilsval genom att använda positivt och negativt laddade ord. Även ett stöd av retoriska resurser, såsom detaljerade beskrivningar av LCHFs fördelar har framkommit i rättfärdigandet av och argumenterandet för LCHF.

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.   Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.   Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning. Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som ökar runt om i världen. Den kost som rekommenderas för diabetiker av Socialstyrelsen bygger på ett stort innehåll kolhydrater, vilket tenderar att höja blodsockernivåerna. På senare tid har flera forskare börjat förespråka en kosthållning med högre andel fett, LCHF-kost, vilket har påvisat flera positiva effekter för personer med diabetes typ 2. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera befintlig forskning som undersöker effekter av LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. Metod: Systematisk litteraturstudie valdes som design där kvantitativa studier inkluderades. Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed. Artikelgranskning gjordes genom en modifierad granskningsmall med poängsystem. 92 artiklar insamlades och av dessa valdes 24 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Irrelevanta artiklar exkluderas. Efter kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar ut som sammanställdes i en översiktstabell. Resultat: Flera effekter sågs av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. De största förändringarna var viktnedgång, minskade HbA1c- nivåer, ökad insulinkänslighet, minskade glukosnivåer och minskade triglycerider. LCHF-kost hade skilda effekter på kolesterolnivån. I ett fåtal studier påvisas olika psykiska och fysiska effekter av LCHF-kost. Det som redovisades i resultatet var synliga och mätbara effekter efter att ha intagit en LCHF-kost efter två timmar upp till 56 veckor. Slutsats: Flera positiva effekter ses av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2 på kort sikt och upp till ett år. Ytterligare studier bör göras och pågå under en längre tid än ett år för att LCHF-kost skall kunna rekommenderas till personer med diabetes typ 2. / Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases of our time and a huge worldwide health issue. The Swedish social board recommends people with diabetes to eat a diet that contains mostly carbohydrates, which increases blood glucose levels. Though more recently scientists have started to advocate another type of diet that consists of more fat, the LCHF-diet, which has shown several positive effects on people with type 2 diabetes. Aim: The aim of this systematic review is to investigate current science on people with type 2 diabetes that follows the LCHF-diet and which effects that could be seen over time. Methods: The design of this study is a systematic review and quantitative articles were included. The search of articles was made in the PubMed database. The article examination was done through a modified review template with a point system. Totally 92 articles were collected and 24 of these articles were then chosen for the article quality examination. Irrelevant articles were excluded. After the quality examination 15 articles were elected and compiled in an overviewing chart. Results: Several effects could be measured by people with type 2 diabetes following the LCHF-diet. The main changes were weight loss, lower levels of HbA1c, increased insulin resistance, decreased blood glucose levels and decreased triglyceride levels. The LCHF diet had different effects on cholesterol levels. A few studies also showed different physical and psychological effects. The result contained measurable effects after following the LCHF diet for two hours up to 56 weeks. Conclusion: Several positive effects could be measured on people with type 2 diabetes after following the LCHF diet from two hours up to a year. More studies that go on for over a year are needed in the future before the LCHF diet can be recommended for people with type 2 diabetes.