• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • Tagged with
  • 23
  • 14
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Argumentera mera! : Sju svensklärares syn på arbetet med argumenterande text

Wiberg, Maria, Johansson, Simon January 2013 (has links)
This essay is a qualitative study that examines seven teachers ́ views on argumentative texts. The aim is to examine how teachers work and discuss argumentative texts, and how they work to develop students ́ writing. The main question is: What are the teachers experience, perception and attitude about working with argumentative text? Furthermore: What specific features are important when they mark this type of text? : How do teachers work with formative grading in terms of writing this type of text? Research shows that Swedish students ́ ability to write argumentative texts are inadequate. This study shows that teachers work varied and that they have a positive attitude to the subject. But it also shows that they focus on different abilities when they mark argumentative texts. Some teachers focus on linguistic correctness, while others focus on argumentation, which leads to different marking conventions on the same text. It is also noted that the interviewed teachers do not have a common language when they talk about argumentation, even though the essence is the same.
2

Genre ♥ Matris : sant eller falskt?

Flemming, Eva January 2011 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.    Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.
3

Valfrihetens dilemma : En diskurspsykologisk analys av hur bloggskribenter rättfärdigar, argumenterar och tillskriver sig själva kategorier i relation till sitt livsstilsval LCHF

Odelstad Hedström, Caroline, Sonerud, Moa January 2013 (has links)
Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats. Diskurspsykologin är handlingsorienterad och präglas av socialkonstruktionismens utgångs­punkt att betrakta språk som handling; att säga något är att göra något. Blogginlägg har studerats vilket resulterat i en tolkning av hur individerna kategoriserar sig själva utifrån den rådande tolknings­repertoaren. Specifika ordval som har betydelse för individens självpresentation har bidragit till att en kategorisering av individen själv har blivit synlig. Resultatet visade även på att bloggskribenter rättfärdigar och argumenterar för sitt livsstilsval genom att använda positivt och negativt laddade ord. Även ett stöd av retoriska resurser, såsom detaljerade beskrivningar av LCHFs fördelar har framkommit i rättfärdigandet av och argumenterandet för LCHF.
4

Gymnasisters argumenterande texter : Jämförande analys av elevtexter i svenska som andraspråk 1 och svenska 1

Skoog, Mia January 2012 (has links)
No description available.
5

Jämförande analys av argumenterande texter i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet

Rybachkina, Aliaksandra January 2022 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka om gymnasielevernas argumenterande texter följer en typisk struktur för argumentation och om det finns skillnader i texterna mellan elever som läser svenska som andraspråk 1 och svenska 1 på gymnasiet. Undersökningen görs genom argumentanalys och analys av textmönster utifrån en handbok som riktmärke. Femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska som andraspråk 1 och femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska 1 granskas. Det fattas tillräckligt med underkända texter författade av kvinnliga elever. Underkända texterna väljs eftersom strukturella briser blir då mer synliga. Samtliga texter var skrivna vid det nationella provet i årskurs 1 under vårterminen 2015. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på strukturella drag mellan dessa två grupper. Vid den jämförande analysen framkommer det att det är flera elever som läser svenska som andraspråk som följer den typiska strukturen för en argumenterande text. De är tydligare när tesen formuleras och det är även de som placerar sin tes tidigt i texten jämfört med elever som läser svenska som oftast uttrycker sin tes implicit och placerar den mot slutet av texten. Det är svårt att dra generella slutsatser då materialet har varit begränsat och det är endast texter skrivna av manliga elever som har ingått i undersökningen.
6

Är det fria ordet fritt i läromedlen? : En studie av synen på argumenterande texter.

Adelhult, Sara January 2023 (has links)
Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.
7

Med annan blick : Gymnasieskribenters responsarbete / Another Point of View

Valtonen, Maria January 2015 (has links)
English title: Another Point of View The aim of this study is to find traces of learning in the process of peer response. This is explored by investigating the experiences expressed by the students and their work of trans­forming criteria into peer response questions. An analysis is also made of which criteria they focus on in their feedback. A close-up study of the meeting between the student, the response group and the text has been made consisting of three students and their groups. The teacher has ranked the groups from her expectations of their performances. Analytical tools are the criteria themselves, metalanguage (Hansson 2001) and local and global text levels (Hoel 2001). The theoretical framework is taken from Ewa Bergh Nestlog and her thesis from 2012. Based on systematic functional linguistics, critical discourse analysis and a dialogical conception of language she presents a transaction cycle. The transaction cycle explains the connection between metaunderstanding, the production and the reception of texts, and it is used in this study for understanding peer response. The study explores how Swedish students in upper secondary school make meaning in peer response. Eighteen students aged 16–17 have digitally been receiving and providing feedback in groups of three while writing an argumentative text. All the students are following a theoretical curriculum. Sources for the material are various written texts by the students. The data analysed consists of the students’ questions to the criteria, their feedback comments on Google Drive and their self-evaluations. The analysis of the self-evaluations shows that receiving and giving feedback helps the students to use a metaperspective while writing and editing their own texts. The students describe how the teaching activities and materials focusing on structure in text have helped them to focus on structure when giving a response. This is confirmed by the analysis of the feedback which shows that the students in their comments give critical and concrete feedback on structure using an adequate language. The results indicate that the chosen focus of teaching activities influences the focus of the students’ response and writing. The results also indicate a need for more teaching activities concerning grammatical terms. The close-up study shows that the students in the groups highly valued by their teacher have an ability to adjust their feedback according to both the text and their peers. The group less valued by their teacher gives very little response and the students do not participate in the self-evaluation.
8

Är det fria ordet fritt i läromedlen? : En studie av synen på argumenterande texter. / Are the freedom of speech free in reality? : A study of argumentative writing in textsbooks.

Adelhult, Sara January 2023 (has links)
Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.
9

Perspektiv i elevtexter : Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår

Bergh Nestlog, Ewa January 2009 (has links)
No description available.
10

Muntlig framställning och argumenterande tal : En läroboksanalys av fem tryckta läroböcker avsedda för kursen svenska 3

Nordström, Sandra January 2018 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.

Page generated in 0.1031 seconds