Den här kandidatuppsatsen undersöker hur Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och dåvarande språkrör Åsa Romson, framställs i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under två perioder i svensk politik. Detta undersöks ur ett genusperspektiv. Den första undersökta perioden är mellan 15 september 2014 och 15 mars 2015, ett halvår efter riksdagsvalet 2014 då Socialdemokraterna vann och bildade regering tillsammans med Miljöpartiet. Den andra perioden är från och med 15 april till och med 30 april 2016 då Miljöpartiet genomgick en intern kris. Undersökningen utförs enligt en kvantitativ bildanalys som är en kombination av metoderna kvantitativ innehållsanalys och bildanalys. Detta för att kunna undersöka fotografier som Romson och Fridolin syns på i de valda medierna. Uppsatsen redogör även för en del av tidigare forskning som finns om genus kopplat till politik. Syftet är att undersöka om de fyra valda dagstidningarna, inom sin bildjournalistik, framställer Romson och Fridolin jämställt och om de speglar Miljöpartiets tänk om två jämställda språkrör. Undersökningen fokuserar även på hur mycket utrymme vardera språkrör får i medierna och om det finns skillnader i framställningen av språkrören. Resultatet visar att språkrören framställs likvärdigt men inte jämställt. Detta för att ett jämställt resultat skulle innebära att man inte kunde utgöra några skillnader utifrån ett genusperspektiv, vilket inte är fallet. Dock framställs språkrören många gånger likvärdigt, det vill säga att många variabler visar på ett liknande resultat för språkrören. Slutsatsen blir att Åsa Romson och Gustav Fridolin inte är jämställda inom de undersökta mediernas bildjournalistik, men ofta framställs likvärdigt.

No description available.