No description available.

No description available.

No description available.

This paper investigates to what extent voters and politicians have the same preferences for locally provided welfare services. We make use of two different types of survey questionnaires; one directed towards voters and one directed towards politicians. We reach two main conclusions in the paper. First, we find that politicians have preferences for significantly different spending on locally provided welfare services compared to voters. Second, this difference remains even after controlling for politicians and voters having different socio-economic characteristics. For example, when analyzing female representation, we find that female politicians have significantly different preferences for spending than female voters. One implication of the latter result is that an increase in the ratio of female to male politicians may not be the only way to deal with the desire to increase the political representation of women.

Den här uppsatsen är en deskriptiv tvärsnittsstudie som analyserar kommunalpolitiker och väljare 2012 i Sverige. Syftet var att undersöka om det fanns en skillnad mellan kommunpolitiker och väljare i deras inställning till förslaget om att ta emot färre flyktingar i Sverige. Vi har även estimerat hur mycket av skillnaden som kan förklaras utav bristande social representation. För att estimera detta har vi använt kumulativ ordinal regression där vi konstruerade olika modeller utifrån antagandet om proportionella odds.  Slutsatsen är att det rådde en påtaglig skillnad mellan kommunpolitiker och väljare, där väljare tenderade att tycka att förslaget var bättre än politikerna. Bristande social representation kan förklara skillnaden mellan politiker och väljare endast marginellt. Vi undersökte även hur det skiljde sig mellan kommunpolitiker och dess sympatisörer i partier som även fanns representerade i riksdagen. Slutsatserna av analysen är att samma mönster finns inom alla partier förutom Sverigedemokraterna, som tvärtom har kommunpolitiker som tycker förslaget är bättre än deras väljare. Storleken på skillnaden varierar mellan olika partier och dess väljare.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna. Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding? Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval. Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar. Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

For the last two decades, social media has grown and became a big part of the young voters’ daily life. The access to social media also brings new opportunities for participation in politics. With the increasing relationship between social media, young voters and politics, the purpose of this thesis is to research how social media influences young voters in a political context. With a qualitative proven method this study presents an analysis of eight interviews on a group of young voters in the age of 21-25. With the chosen research method, it requires the theories to be in the centre of the study. The existing theory being, framing theory and mediatization theory. This study concludes that the influences of social media is a complex issue with the relation between young voters, politics and media. In addition, the study shows that the young voters’ selection of content on their social platforms has the most impact on their political opinions.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

No description available.