Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

<p>Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products.</p><p>The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study. After having identified the manufacturers that produces private labels, five semi-structured interviews were held with key people representing each manufacturer.</p><p>The survey showed that manufacturers are largely interested in the production of private label. It has mainly to do with the excess capacity in the manufacturer’s factories. The retailer’s procurement methods in negotiations have led the manufacturers to produce private labels at the limit of what is profitable. The investigation concluded that the producers must be innovative marketers to meet the competition of private labels.</p>

Recently, retailers within the Swedish grocery retail sector have launched lines of products under its own brand, quite often produced by manufactures within the same category of products. The common term of this phenomenon is called private labels. Therefore, private labels could be seen as competitors against branded goods, despite the fact that it is, in several cases, the same manufacturer who produces each of the products. The main purpose of this study is to provide understanding of how the manufacturers choose to position themselves, formulate their strategies and compete on the market among private labels, also to examine the motive behind the manufacturer's choice to produce private labels. The study intends to provide a broader view of how the interaction between manufacturers, retailers, private labels and branded goods appears on the Swedish market. We decided to use a qualitative research method and personal interviews to approach the study. After having identified the manufacturers that produces private labels, five semi-structured interviews were held with key people representing each manufacturer. The survey showed that manufacturers are largely interested in the production of private label. It has mainly to do with the excess capacity in the manufacturer’s factories. The retailer’s procurement methods in negotiations have led the manufacturers to produce private labels at the limit of what is profitable. The investigation concluded that the producers must be innovative marketers to meet the competition of private labels.

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna. Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding? Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval. Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar. Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

A study of European households found that Food and drink causes a fourth of the total various environmental impacts. Globally does the food sector account for 22 % of all the greenhouse gas emissions. The climate impact from different foods do however vary significantly, and meat products does generally cause higher greenhouse gas emissions than plant-based foods. A reduction of the meat consumption is suggested by many researchers as one of the most important measures in order to move towards a more sustainable food consumption and production. The grocery retailers have an important role as gatekeepers between the consumer and the products, and the aim of this thesis is to study a transition towards a larger range and increased sales of plant-based protein alternatives to meat from the retailers’ perspective. It does so by attempting to identify drivers and barriers from their point of view. Data was collected through interviews with representatives for the largest retailer groups (n=3) and interviews with store managers (n=8) as well as by examining the product range in the stores (n=10). Grocery stores were located in two different cities; the district Södermalm in central Stockholm and Östersund, a mid-sized town in the Northern parts of Sweden. The results from the interviews showed an increase in the range as well as the sales of vegetarian products at all the participating retailers and stores, and all the interviewees believed that this will continue to increase even further in the future. Flexitarians and young people stands out as the main groups of consumers who buy these products and thus lies behind this increase. What drives the consumers has been identified as an increased awareness, an improved product range and media attention. From the retailers’ perspective it is also now considered a competitive advantage to offer an attractive range of these products. Price has been identified as one of the main barriers for a future expansion of the sales these vegetarian alternatives, but several of the participants also believed that a lot of people are not at all interested in lowering their meat consumption which would be a central obstacle to overcome to get a wide spread in society as a whole. Even if the products have improved recently they may still not be attractive enough to be considered as an alternative for all consumers. The findings also indicate that there is a relatively small difference between the two participating cities, with the main exception that the stores at Södermalm in general offers more perishable vegetarian alternatives than the stores in Östersund does. The most significant differences, regarding product range, was found within ICA (Sweden’s largest food retailer) where the stores are privately owned and the store managers can choose assortment which differs from the other two large retailers Axfood and Coop where it is centrally controlled. The representatives from the retailer groups had rather different views on their ownrole in the development of the vegetarian alternatives but also on what future measures they believed are needed for a future development and impact. This has consequences for the consumers as the range differs to a large degree, to some extent between the different retailer groups, but mainly within the largest one (ICA). The results from this study cannot be generalised, but may provide new insights to a perspective that seems to not have been studied before and might constitute a point of departure for future research. / Mat och dryck står för ungefär en fjärdedel av vår miljö- och klimatpåverkan och globalt står livsmedelssektorn för 22 % av alla växthusgasutsläpp. Klimatpåverkan varierar dock kraftigt mellan olika typer av livsmedel och generellt sett är utsläppen från kött flera gånger större än för vegetabiliska livsmedel. Att minska köttkonsumtionen och övergå till mer vegetabiliska proteiner anses vara en av de viktigaste åtgärderna för att nå en mer hållbar matkonsumtion. Som länken mellan varan och konsumenten har dagligvaruhandeln en viktig roll för att förutsättningarna ska finnas på plats. Den här studien syftar till att undersöka handelns syn på utvecklingen av en ökad´andel vegetariska alternativ till kött, genom att belysa drivkrafter, hinder samt hur utbudet ser ut. Data samlades in genom intervjuer med centrala representanter för ICA, Coop och Axfood (n=3) samt genom intervjuer med butikschefer (n=8) och sortimentsundersökningar i butik (n=10) i en stor respektive mellanstor svensk stad (på Södermalm i Stockholm samt i Östersund). Resultaten visar att försäljningen och utbudet av vegetariska produkter har de senaste åren ökat kraftigt hos alla medverkande butiker och bolag, och utvecklingen tros även fortsätta i framtiden. Det är främst flexitarianer och unga som är drivande för utvecklingen, och en ökad medvetenhet (miljö, hälsa och djurvälfärd) samt att utbudet blivit bättre pekas ut som bidragande orsaker. För butikerna och bolagen själva är det även en konkurrensfördel att ha ett bra vegetariskt utbud. Ett av de främsta hindren som kommit fram för den fortsatta utvecklingen är att det är många som inte är intresserade av att minska sin köttkonsumtion, att produkterna inte är tillräckligt attraktiva och att de kan vara dyra. Resultaten visar också att skillnaden i utbud mellan städerna är relativt liten, med undantaget att det är en mindre andel färska alternativ i Östersund än på Södermalm. De största skillnaderna i hur många vegetariska alternativ som kunden har att välja på (oberoende av stad) finns inom ICA som drivs av privata handlare och där butikerna i större grad kan påverka sitt sortiment, tillskillnad från Axfood och Coop där sortimenten centralstyrs. De centrala representanter som medverkat har olika syn på sin egen roll i utvecklingen samt vilka åtgärder som behövs för en fortsatt utveckling. För konsumenten finns det en relativt stor skillnad i bredden på det vegetariska utbudet beroende på vilken butik de väljer att gå till, vilket verkar vara en konsekvens av vilken nivå sortimentet bestäms på. Resultaten från studien går inte attgeneraliseras, men de kan ge nya insikter i ett perspektiv som inte verkar studerats tidigare och vara en utgångspunkt för framtida studier.

This study aims to investigate the representation of the region Tornedalen and tornedalians, a Swedish minority, in national news media through a critical discourse analysis. Despite being recognized as a national minority, tornedalians have reported a lack of media coverage, which can lead to feelings of invisibility and discrimination. News media has a significant impact on what we discuss and think about, and they have the responsibility to provide a broad representation of society, including its diversity. However, historically, minority groups have been overlooked or devalued in news media, which can have consequences for marginalized groups lacking significant power, including minorities. Therefore, this study seeks to deepen the understanding of the media’s impact on society’s perception of the minority. The study analyzes how power structures and ideologies shape their representation, interpreted from a post-structuralist perspective, using concepts such as producers/consumers, positioning, otherness, subaltern, and cultural identity. The study’s findings suggest that Tornedalen is often represented as a peripheral and exoticized place, reinforcing the idea of a homogeneous Swedish identity. Tornedalians are often positioned as “the other” with their cultural practices and language being portrayed as inferior or irrelevant. Journalistic practices play a crucial role in shaping knowledge and understanding of minority groups such as tornedalians, and the study highlights the need for news media to provide a more diverse and accurate representation of society. The study also suggests areas for further research, such as investigating how different audiences interpret and react to news articles, and how Tornedalen and tornedalians are represented in public service media. Overall, this study contributes to the understanding of how news media shapes society’s perception of minorities and highlights the importance of providing a diverse and accurate representation of society.