Tese de mestrado. Inovação e Empreendedorismo Tecnológico. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2010

<p>Branding of people is a relatively new concept within the branding area. This concept has grown rapidly and its importance is increasing. Our purpose of this thesis is to describe how a strong personal brand is developed and how it is sustained. We also want to highlight what factors that determine who will succeed to develop a strong personal brand and who will not and if the associations that other people have of you can be determined by the brand owner.</p><p>We have chosen to do a qualitative method by conducting interviews with five wellknown Swedish persons that we argue have or are beginning to develop strong personal brands within different areas.</p><p>The frame of reference consists of some concepts on traditional branding and models within the personal branding area. We found that the existing literature within personal branding was not sufficient to fulfil our purpose and therefore we have created a research model. The empirical findings are applied to the research model in the analysis.</p><p>We argue that the base to develop a strong personal brand is to truly know who you are and what you stand for. When you have a clear understanding about who you are, it is important to be consistent in the messages that you communicate in order to avoid confusion among other people. To have a strong personal brand, you also need to be well-known among more people than just your family and friends.</p><p>Personal branding is to a large extent about how other people perceive you and we argue that you can to some extent affect this image by being consistent and clear about who you are and what you stand for. People cannot see your thoughts, only your actions.</p><p>All people have a personal brand but we believe that the process to develop your personal brand depends on what goals you have with it and what you want to accomplish. All people do not gain anything by having a strong personal brand but we believe that all people can use some parts of the concept in order to know who you are and what you stand for.</p>

Branding of people is a relatively new concept within the branding area. This concept has grown rapidly and its importance is increasing. Our purpose of this thesis is to describe how a strong personal brand is developed and how it is sustained. We also want to highlight what factors that determine who will succeed to develop a strong personal brand and who will not and if the associations that other people have of you can be determined by the brand owner. We have chosen to do a qualitative method by conducting interviews with five wellknown Swedish persons that we argue have or are beginning to develop strong personal brands within different areas. The frame of reference consists of some concepts on traditional branding and models within the personal branding area. We found that the existing literature within personal branding was not sufficient to fulfil our purpose and therefore we have created a research model. The empirical findings are applied to the research model in the analysis. We argue that the base to develop a strong personal brand is to truly know who you are and what you stand for. When you have a clear understanding about who you are, it is important to be consistent in the messages that you communicate in order to avoid confusion among other people. To have a strong personal brand, you also need to be well-known among more people than just your family and friends. Personal branding is to a large extent about how other people perceive you and we argue that you can to some extent affect this image by being consistent and clear about who you are and what you stand for. People cannot see your thoughts, only your actions. All people have a personal brand but we believe that the process to develop your personal brand depends on what goals you have with it and what you want to accomplish. All people do not gain anything by having a strong personal brand but we believe that all people can use some parts of the concept in order to know who you are and what you stand for.

The purpose of this study is to gain a better understanding of how students create a personal brand and what factors that tend to be more important than others. Do students choose education as a strategic choice to prepare for the labor market and can work experience and social media influence the personal brand? This study uses the qualitative method because of the need of in-depth answers to answer the purpose of this study. The empirical data has been collected through interviews with eight students who are currently studying in higher education.  To answer the purpose of this study Bourdiue’s theories have been used to analyze the results which is the theory of habitus, field theory and the theory of capital where symbolic capital and social capital were considered the most important ones.  The results of this study suggest that the personal background has minimal effect, while education and work experience make up a significant part of the students’ personal brand. An more unexpected finding was that a students’ social network, personality and characteristics were considered important resources of a personal brand. These factors can help you advance on the labor market to gain experience, make you an appealing person to work with and be rewarded with good references. Regarding social media, the study finds that the participants understand what kind of effect it may have, but they want it to be as minimal as possible. For example, they see LinkedIn as an labor market appropriate network while Instagram and Facebook should be kept as private networks away from an employer. Finally, the results suggest that the students of this study make choices, even though they are unconscious, to provide better conditions to create a personal brand appealing to the labor market.

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer. En individ som utgör ett varumärke kan tänkas befinna sig i en annan situation än en produkt som består av dött materia. Det faktum att en individ har förmågan att kommunicera, kanske är något som skulle kunna innebära andra förutsättningarna för ett personligt varumärke jämfört med en produkt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett personligt varumärke byggs upp i ett kommersiellt syfte. Vi har gjort detta med hjälp av varumärkesteorier. Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Den empiriska studien är baserad på personliga intervjuer med experter inom varumärkesuppbyggnad och med erfarenhet av att bygga upp kommersiella personliga varumärken. Resultat: Vi har funnit att de faktorer som krävs för att bygga upp ett personligt varumärke, är äkthet, kvalitet och kontinuitet. För att ett kommersiellt personligt varumärke ska var unikt så är det viktigt att utgå från individen, men varumärket måste dock ha en målgruppför att överleva. Ett personligt varumärkes största tillgång är att individenbakom varumärket har förmågan att kommunicera.

personal branding, Facebook, Musician Stars, SNS (social network service), online

<p>Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer. En individ som utgör ett varumärke kan tänkas befinna sig i en annan situation än en produkt som består av dött materia. Det faktum att en individ har förmågan att kommunicera, kanske är något som skulle kunna innebära andra förutsättningarna för ett personligt varumärke jämfört med en produkt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett personligt varumärke byggs upp i ett kommersiellt syfte. Vi har gjort detta med hjälp av varumärkesteorier. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Den empiriska studien är baserad på personliga intervjuer med experter inom varumärkesuppbyggnad och med erfarenhet av att bygga upp kommersiella personliga varumärken. </p><p>Resultat: Vi har funnit att de faktorer som krävs för att bygga upp ett personligt varumärke, är äkthet, kvalitet och kontinuitet. För att ett kommersiellt personligt varumärke ska var unikt så är det viktigt att utgå från individen, men varumärket måste dock ha en målgruppför att överleva. Ett personligt varumärkes största tillgång är att individenbakom varumärket har förmågan att kommunicera.</p>

The aim of this study is to examine how people act and respond to the different aspects given/experienced when using social media platforms. The investigation is a qualitive study based on eight interviews with media-students aged between 23 to 25 at the Linneaus university, Sweden. The theoretical frame of the study is founded on the theory of Goffmans studies regarding the presentation of self. The investigation shows that the respondents act acordingly to the different roles as described by Goffman, althogh there´s a difference when compared to common face-to-face interaction since the option to choose which impressions to give is bigger when interacting through social media channels.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.