Actualmente el desarrollo tecnológico ha generado nuevos medios y herramientas de comunicación que permiten la visibilidad y la interacción de los profesionales de las más diversas ramas de trabajo con las organizaciones, por lo que muchos procesos relacionados al reclutamiento y selección de personal calificado han evolucionado, como es el caso del clásico curriculum vitae al denominado currículum social. En el contexto laboral peruano se produjeron grandes cambios en la última década. Por un lado, podemos observar las exigencias en el mercado laboral respecto a las altas cualificaciones, habilidades de comunicación y liderazgo. Mientras que, por otro lado, podemos observar que la línea de carrera de jóvenes profesionales está disminuyendo por diversos motivos (tanto personales como laborales). Consideramos que la movilidad laboral de los profesionales se relaciona con el contexto actual de incremento de la competencia para conseguir o mantener un puesto de trabajo y las nuevas formas de búsqueda y exposición de los profesionales en la creciente interacción en las redes sociales. El trabajo se enfoca en la creación de la marca personal definida con una visión transversal desde tres ejes (laboral, personal y familiar) y en la capitalización de la experiencia. Este concepto es desarrollado como una estrategia para aumentar la empleabilidad.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga heterosexuella män och kvinnor framställer sig på dejtingappen Tinder. För att undersöka detta har tio manliga och kvinnliga tinderprofiler analyserats och sex semistrukturerade intervjuer med tre män respektive tre kvinnor genomförts. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Sociologen Anthony Giddens och Zigmunt Baumans modernitetsteorier samt Anja Hirdmans teorier kring kroppsideal och normer för män och kvinnor. Tre centrala teman skapades från det empiriska materialet. Dessa teman var: Personlig integritet i en digitaliserad värld, Balansen mellan trovärdig och attraktiv samt Normer och Ideal. Studien visar att informanterna reflekterar över att bibehålla sin personliga integritet samtidigt som de vill framställa sig själva som trovärdiga och attraktiva. Resultaten visar även att både männen och kvinnorna påverkas av de ideal och normer som råder i samhället i samband med deras framställning på dejtinappen.

Organizational research about the autonomy paradox –the discrepancy between workers' increased level of autonomy in carrying out their work and their increased self-imposed constraints– is limited in two ways. First, our understanding of the role of technology in perpetuating the paradox of autonomy is limited to the influence of relatively simple features of technology (e.g., email devices' portability and ubiquity) in amplifying the expectations of near-constant availability. However, human-computer interaction research and practice increasingly show that design features of advanced technology, too, can play an important role in cultivating the culture of constant connectivity. Second, organizational research on the autonomy paradox has primarily focused on organizational shared expectations and has not examined social forces and cultural images that might contribute to the autonomy paradox in the individualized context of independent work. Thus, our understanding of socio-cultural processes that might contribute to the tension between autonomy and discipline in the context of platform work is incomplete. In this dissertation, I explore these issues through a review study and two empirical studies that draw on 50 semi-structured interviews with Instagram content creators, four years of participant observation, and a walkthrough analysis of the platform’s features. The first study integrates the literature on sociomateriality, identity control, and autonomy paradox to explore the interconnected cultural, social, and material mechanisms that contribute to the autonomy paradox. I discuss how we can extend our understanding of autonomy in technology use by attending more explicitly to material features of digital technology and how mechanisms identified in organizational contexts can guide our understanding of platform workers’ autonomy. In so doing, this study maps out pathways for examining autonomy and discipline outside traditional organizational contexts. The second paper examines how through a recurring process that I label identity baiting, evaluative metrics provided by digital platforms function as habit-forming identity affirming opportunities for desired identities which motivate work effort and sustain underpaid future oriented labor. By attending to workers’ desired identities rooted in cultural ideals of independent work, this study sheds light on entanglement of cultural ideals and technological features in shaping the tensions of autonomy and self-imposed constraints in platform work. Finally, the third study explores how people navigate the tensions arising from the collocation of externally prescribed authenticity in the discourse of personal branding with the internal desire to be and feel authentic in contemporary work. I find that tensions arise from the consistency required to maintain a personal brand and the inconsistency of the authentic self over time. Further, practices induced by the rhetorical invocations of authenticity sometimes contradicted workers’ internal needs for a strategic balance between authentic and image management. This study shows that tensions of autonomy remain even if the external prescription demands individuality and authenticity rather conformity and collective assimilation. / Thesis / Candidate in Philosophy / How and why might workers (choose to) constrain their own autonomy in the context of platform work? Animated by this overarching research question, this thesis explores the tensions between autonomy and self-imposed constraints through three essays. The first essay integrates multiple streams of organizational research to portray the constellation of three structural forces (social norms, cultural discourses, and material features of technology) that interact with workers’ identity to shape the autonomy paradox. The second essay demonstrates how evaluative metrics provided by digital platforms function as habit-forming identity baits that control workers’ behavior and sustain underpaid labor. Finally, the third essay demonstrates how prescribed authenticity (e.g., the ethos of ‘just be yourself’) prevalent in the discourse of personal branding ironically constrain workers’ autonomy by turning the once protective fender of personal brand into a system of radical self-revelation. The second and third essays draw on an inductive qualitative inquiry of Instagram content creators.

This paper starts by an explanation of the context of personal branding and online personal branding and the problem identified by the authors. Thus, the purpose of the study is to investigate on the perception of students towards online personal branding through their own personal brand and with the perspective of matching employer’s expectations. A section reviewing online personal branding and related literature is provided in order to describe among others, the several components of the elaboration of an online personal brand and the different employers’ expectations towards this brand. Next, a section describing the different methods used in the study is implemented. The data of this paper is gathered through 13 semistructured interviews based on an operationalization of the different concepts presented in the theoretical framework section. The results are then presented in the empirical investigation section following recurrent identified themes bring by the respondents: The need to fit the norm, to stand out and of control. Then the data is analyzed through the theories and is therefore following the different components of an elaboration of a personal brand including the different items related to employer’s consideration and practices. Then the conclusion is drawing in order to answering the research question as well as providing some acknowledgement and recommendations. This paper has permitted to describe the perception of student towards online personal branding with the perspective of matching employers’ expectations. This perception is a rather incomplete online personal brand, consisting of a normalized image of the self, a tool for a certain self-realization towards a limited audience and a have a certain perception of an overall control of this online personal brand.

Influencermarknadsföring ses idag som det mest effektiva sättet att nå kunder i deras vardag. Idag består företagets marknadsföringsbudgetar främst av influencer marknadsföringsaktiviteter. Företag söker influencers som kan kommunicera och förmedla företagets budskap via sina sociala medieplattformar till sina anhängare - företagens potentiella kunder. Följande studie syftar till att undersöka förhållandet mellan influencers och deras följare samt hur detta påverkar följarens förtroende till influencern. Detta kommer att ske genom att utvärdera följarnas uppfattning om influencerns ärlighet och äkthet samt vidare analysera hur det påverkar influencerns trovärdighet i sina samarbeten med ett varumärken. För att förstå hur influencers trovärdighet påverkas av deras val samarbeten, kommer relationen mellan influencers personal brand och företagets identitet att undersökas ytterligare. Detta kommer att för att förstå hur brand fit påverkar följarnas relation beträffande förtroende till influencern. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som syftar till att ge en djupare förståelse i ämnet. En kvantitativ digital undersökning har också gjorts för att ge läsaren en allmän förståelse för unga kvinnors relation med influencers på Instagram. Genom att analysera det empiriska materialet finner vi att ärlighet i influencers samarbeten kommer att generera följares tillit till influencern. Om influencern samarbetar med ett företag som inte överensstämmer med dennes personal brand, kommer följarnas förtroende till influencern att skadas och influencern uppfattas som oärlig och falsk. Detta kommer också att skada influencerns personal brand. Vidare finner vi att ett långt förhållandet mellan influencern och deras följare skapar ett stabilt förhållande gällande tillit, ärlighet och äkthet även i samarbeten. Det här är också fallet med ambassadörskap, där ett långt förhållande mellan en influencer och ett varumärke överensstämmer med varandra. Detta genererar i ökad trovärdighet från influencerns följare. / Influencer marketing is today seen to be the most effective way to reach customers in their everyday life. Today, companies marketing budgets consists mostly of influencer marketing activities. Companies are searching for influencers who can communicate and convey the companies message through their social media platforms to their followers - the companies potential customers. The following study aims to investigate the relationship between influencers and their followers and how this affects the followers trust towards the influencer. This will be done by evaluating followers perception of the influencers honesty and authenticity and further analyze how this affects the influencers trustworthiness in their collaborations with a brand. To understand how the influencers trustworthiness is affected by their choice of collaboration, the relationship between the influencers personal brand and the company's identity will be investigated further. This will be done to understand how brand fit affects the followers relationship in terms of trustworthiness. The study consists of qualitative semi structured interviews which aims to provide a depth to the survey. A quantitative digital survey has also been done to provide the reader with a general understanding of young women’s relationship with influencers on Instagram. By analyzing the empirical material we find that honesty in influencers collaborations will generate in followers trust towards the influencer. If the influencer collaborates with a company that is not in line with the influencers personal brand, the followers trust towards the influencer will be damaged and the influencer will be seen as dishonest and fake. This will also damage the influencers personal brand. Further, we find that long relationship between the influencer and their followers creates a more stable relationship in case of trust, honesty and authenticity even in the influencers collaborations. This is also the case of ambassadorship, where a long relationship between an influencer and a brand correspond with each other. This reflects in generated trustworthiness from the influencers followers.

Titel: Produktexponering på sociala medier - en studie om hur bloggar och Snapchat påverkar konsumenters inköpsbeslut. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Maya Sundlöf och Malin Lund Handledare: Jonas Kågström Datum: 2015   Syfte: Vårt syfte är att undersöka om konsumenters inköpsbeslut och val av varumärke påverkas av exponering av produkter på bloggar respektive Snapchat.   Syftet med studien är att undersöka om konsumenter blir påverkade av kända personers produktexponeringar på deras bloggar och på deras Snapchat.   Metod: I studien genomfördes ett experiment med 98 deltagare som var uppdelade i fyra experimentgrupper. I studien blev en experimentgrupp exponerad av produkter från blogginlägg och en annan experimentgrupp blev exponerad av produkter från bloggares Snapchat. I resterande två experimentgrupper tillämpades defaulteffekten för att se om det skulle påverka deras val av varumärke.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att Snapchat är den typ av social media som personer i större utsträckning blir påverkade av vid produktexponeringar. Bloggar påverkar i större utsträckning ett inköpsbeslut när kända personer ger rekommendationer. Vår slutsats är att Snapchat är ett fungerande marknadsföringsverktyg när det gäller att marknadsföra produkter och väcka uppmärksamhet hos personer. Bloggar är också ett fungerande marknadsföringsverktyg och påverkar konsumenten mest när någon vill marknadsföra ett varumärke för en produkt.   Förslag till fortsatt forskning: Se marknadsföring via sociala medier från ett företagsperspektiv, hur företagen tänker vid val av kända personer att marknadsföra sig via samt hur bloggare tänker vid val av företag att samarbeta med. Uppsatsens bidrag: Då bloggar visat sig vara ett bra marknadsföringsverktyg valde vi att genomföra en studie om Snapchat är ett likvärdigt marknadsföringsverktyg då forskningsområdet om detta är svagt. Vi har även undersökt om produktexponering påverkar konsumenters inköpsbeslut. Nyckelord: Sociala medier, celebrity endorsement, blogg, Snapchat, varumärke, defaulteffekt, personal branding / Title: Product Exposure on social media - a study on how blogs and Snapchat influence consumers' purchasing decisions. Level: Final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration: Marketing Author: Maya Sundlöf and Malin Lund Supervisor: Jonas Kågström Date: 2015   Aim: Our aim of this study is to investigate whether consumers' purchase decisions and brand of choice is affected by exposure of the products on blogs and Snapchat.   The purpose of this study is to investigate whether consumers are affected by known person’s product exposure on their blogs and on their Snapchat.   Method: The study conducted an experiment with 98 participants who were divided into four experimental groups. The study was an experimental group exposed to products from blog posts and another experimental group were exposed products from bloggers Snapchat. In the remaining two experimental groups were applied default effect to see if it would influence their choice of brand.   Results & Conclusion: The result shows that Snapchat is the kind of social media as people increasingly become affected by the product exposures. Blogs influences to a greater extent a purchase decision when famous people give recommendations. Our conclusion is that Snapchat is an effective marketing tool when it comes to marketing products and attract attention of people. Blogs are also an effective marketing tool and affects the consumer the most when someone wants to advertise a brand name for a product.   Suggestions for further research: Marketing on social media from a business perspective, how businesses in the choice of celebrity endorsement to work with and how do bloggers in the selection of companies to work with.   Contribution of the thesis: When blogs proved to be a good marketing tool, we chose to conduct a study on snapchat is an equivalent marketing then research on this is weak. We also investigated whether the product exposure affects consumers' purchasing decisions.   Key words: Social media, celebrity endorsement, blog, Snapchat, trademarks, default effect, personal branding

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka relationen mellan influencer och följare på den sociala media plattformen YouTube. Det innefattar hur samspelet mellan kommersiella samarbeten och personal branding påverkar relationen mellan följare och influencer. Utifrån det här syftet utformades två forskningsfrågor: 1. Vilka faktorer har inverkan på trovärdigheten i den relation som förekommer mellan följaren och influencerns personal brand på YouTube? 2. Vad krävs för att följarnas förtroende för influencern inte ska ta skada vid kommersiella samarbeten som sker via influencer marketing på YouTube? Metod Uppsatsen är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod, som har en deduktiv ansats med inslag av induktion. Empirisk data utgörs av sex semi-strukturerade intervjuer med experter, observation av seminarium, sju enkätintervjuer och 72 enkätundersökningar med följarna. Slutsatser Studiens resultat visar att en relation skapas mellan följare och influencers på plattformen YouTube till följd av den närhet följarna känner till influencerns personliga varumärke, som i längden utvecklas till ett starkt förtroendekapital. Vidare framkom det att relationen i grunden inte påverkas av kommersiella samarbeten då generation Z är formade utifrån ett reklamsamhälle och ser det som en del av innehållet på kanalen. Resultatet visade dock på ett antal faktorer som krävs för att bibehålla den goda relationen – transparens och tydlighet gällande att reklam förekommer, väl matchade samarbeten som ska bidra med något extra samt en kontinuitet i influencerns personal brand. Avslutningsvis visas MCN-nätverkens betydelse för att identifiera mindre influencers, vilka innehar en stark relation och dessutom hög påverkansgrad på sina följare och därmed kan validera företagets budskap på en högre nivå. / Purpose and research question The purpose of this study is to explore the relationship between influencers and followers on the social media platform YouTube. It includes how advertising and personal branding cooperate, and what outcome it has on the relationship between influencer and follower. 1. What different factors have an impact on the credibility regarding the relationship between the influencer and the follower? 2. What is required to ensure that the followers´ confidence in the influencer doesn't get hurt in the process of advertisement collaborations that take place on YouTube through influencer marketing? Method The essay is based on a qualitative research method, which has a deductive approach with some elements of induction. The empirical data consists of six semi structured interviews with experts, observations of seminars, seven survey interviews and 72 surveys with followers. Conclusion The results of the study show that a relationship occurs between influencer and follower due to the closeness that the followers feel to the influencers personal brand, which in the long run is developed into a strong capital of trust. Furthermore, it was found that the relationship isn’t affected by the advertising on the influencers channel, due to the fact that generation Z is shaped according to the prevailing advertising landscape, and see advertisement as editorial content. However, the study showed a number of elements required to maintain a good relationship – transparency and clarity regarding advertising, well-matched partnerships that can contribute to the channel and also continuity regarding the influencers personal brand. Finally, the importance of MCN networks is shown in the process to identify smaller influencers who hold a strong trust capital with their followers, thus validating the company's message at a higher level.

La industria de la moda presenta un mercado altamente competitivo. Por ello, las marcas se esfuerzan en destacar en redes sociales como Instagram, donde colaboran con influencers para obtener mayor reconocimiento de su público objetivo. Actualmente, estos usuarios influyentes no solo trabajan con marcas comerciales, sino que crean sus propias marcas personales. Una técnica que emplean para promocionar estas marcas de forma atractiva es el storytelling publicitario, pues con esto involucran las emociones de su audiencia. Si bien se han realizado estudios sobre el personal branding en celebridades de Perú, y sobre la colaboración entre marcas e influencers peruanos, hace falta indagar en profundidad en el personal branding de estos influencers y las estrategias de storytelling publicitario que emplean al promocionar productos. El objetivo de la presente investigación es analizar el personal branding de una influencer de moda peruana y el storytelling publicitario de su empresa, tomando como caso de investigación a la marca “Camote Soup” y su creadora, la diseñadora Alessandra Mazzini. Bajo el enfoque cualitativo, se realizaron quince entrevistas semiestructuradas por videollamada a mujeres de 18 a 25 años seguidoras de la influencer y su marca. Se halló que los elementos que destacan en el personal branding de Alessandra Mazzini son misticismo, vulnerabilidad y rol sociopolítico. Estos están presentes en el storytelling publicitario de “Camote Soup” tanto en sus prendas como en sus campañas. Se concluyó que existe una relación de dependencia-subordinación en el caso estudiado. / The fashion industry presents a highly competitive market. For this reason, brands strive to stand out on social networks such as Instagram, where they collaborate with influencers to obtain greater recognition from their target audience. Currently, these influential users not only work with trademarks, but create their own personal brands. One technique they use to promote these brands in an attractive way is advertising storytelling, since this involves the emotions of their audience. Although studies have been carried out on the personal branding of celebrities in Peru, and on the collaboration between Peruvian brands and influencers, it is necessary to investigate in depth the personal branding of these influencers and the advertising storytelling strategies they use when promoting products. The objective of this research is to analyze the personal branding of a Peruvian fashion influencer and the advertising storytelling of her company, taking as a research case the brand “Camote Soup” and its creator, the designer Alessandra Mazzini. Under the qualitative approach, fifteen semi-structured interviews were conducted by video call with women between 18 and 25 years old, followers of the influencer and her brand. It was found that the elements that stand out in Alessandra Mazzini's personal branding are mysticism, vulnerability, and socio-political role. These are present in the advertising storytelling of "Camote Soup" both in their garments and in their campaigns. It was concluded that there is a dependency-subordination relationship in the case studied. / Tesis

With the intention to fill a gap in the research field, this thesis porposes to illuminate privatepersons’ use of Instagram simply as private actors without any profitable interest. The users with a solely personal interest may in some cases attract thousands of followers in the scale ofcelebrity fan base. This thesis aims to map out what motivates and drives a thought-through, strategic use of Instagram, to discover if there is a strategic use of Instagram among the objects of study and also to share the objects of study’s reflections about their Instagram use. Through a selection based on the number of followers of a non-profitable Instagram profile, age and an involvement in the culture and/or media business, ten people were selectedto constitute the objects of study. Through a comparision of five users with many followers (more than 1000) and five with few (less than 500), a comparative study was made to discover differences and similarities in their use and attitudes to Instagram. With an abductive approach and a rich theoretical framework, focusing on theories concering self-presentationand personal branding, in-dept interviews were made to create a deep understanding of the subject of research. The intervew answers were processed through a content analysis that concluded astrategic use among all of the objects of study, motivated by personal satisfaction and hopes of being percieved in a certain way. The users with many followers all reflected on and experience negative psychologial concequenses from their Instagram use, but the reflections and effects were absent among the users with few followers. The study demonstrate user patterns amongst those observed that suggest that a greater commitment to Instagram is more likely to have an effect on mental health.

Personal branding har blivit ett allt vanligare fenomen och uttryck. Det sägs ha sittursprung i uppfattningen att alla innehar förmågan att bli sitt eget varumärke. Eftersomfenomenet är relativt nytt så finns det dock inte mycket forskning kring ämnet. De studiersom finns fokuserar på ämnets uppkomst samt spridning från nöjesbranschen till idag, dådet kommit att bli relevant för gemene man. Den definition av personal branding somuppsatsen använder följer i nedanstående citat.”Let’s think of branding more in line with bringing forth self-knowledge and selfexpressionthan the creation of a cultivated or false self. It’s not about selling “newand improved” futures tools. Rather, it’s about discovering the inner and authenticyou and proclaiming it to your clients”.Hines, A. (2004). The personal brand in futures. Volume 6, s.60.Problemet vi fann var att lite till nästan ingen forskning rör vid ämnet när det personligavarumärket är etablerat, helt enkelt hur individen underhåller och utvecklar det förfortsatt framgång. Syftet med denna uppsats är därför att utforska fenomenet personalbranding genom att belysa dimensionerna underhållande och vidareutveckling avpersonliga varumärken. Vi vill utforska de två dimensionerna genom två olika perspektiv,individer med uppmärksammade personliga varumärken samt PR-byråer som arbetarmed personal branding. Vi vill belysa hur de arbetar för att bygga upp men främstunderhålla och vidareutveckla sina egna och klienters personliga varumärken.Uppsatsens metodval är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, fyra intervjuer medindivider från perspektivet personligt varumärke samt tre intervjuer med individer frånperspektivet PR-byråer. Det empiriska materialet presenteras uppdelat utefter de tvåperspektiven samt de tre dimensionerna uppbyggande, underhållande ochvidareutvecklande. Empirin har därefter analyserats med utgångspunkt ur de teoretiskastudier som ligger till grund för uppsatsens teoretiska referensram och slutsatsen av detpresenteras avslutningsvis. Resultatet av denna studie har lett fram till nya väsentligafaktorer i alla tre dimensioner. Det går även att se att vissa delar av resultatet ocksåöverensstämmer med tidigare forskning inom den teoretiska referensramen. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi