No description available.

This paper starts by an explanation of the context of personal branding and online personal branding and the problem identified by the authors. Thus, the purpose of the study is to investigate on the perception of students towards online personal branding through their own personal brand and with the perspective of matching employer’s expectations. A section reviewing online personal branding and related literature is provided in order to describe among others, the several components of the elaboration of an online personal brand and the different employers’ expectations towards this brand. Next, a section describing the different methods used in the study is implemented. The data of this paper is gathered through 13 semistructured interviews based on an operationalization of the different concepts presented in the theoretical framework section. The results are then presented in the empirical investigation section following recurrent identified themes bring by the respondents: The need to fit the norm, to stand out and of control. Then the data is analyzed through the theories and is therefore following the different components of an elaboration of a personal brand including the different items related to employer’s consideration and practices. Then the conclusion is drawing in order to answering the research question as well as providing some acknowledgement and recommendations. This paper has permitted to describe the perception of student towards online personal branding with the perspective of matching employers’ expectations. This perception is a rather incomplete online personal brand, consisting of a normalized image of the self, a tool for a certain self-realization towards a limited audience and a have a certain perception of an overall control of this online personal brand.

The modern society’s increasing focus on individualization and development of identity can imply new challenges for the individual. The importance of personal branding together with people's social media use gives employers the opportunity to analyze social media platforms in order to form a perception of the candidates. In that way, cybervetting emphasizes the importance of a favorable self-presentation. Managing your social media and building your personal brand online can serve as a marketing strategy for potential job opportunities. Today, there are no directives or guidelines for how cybervetting may be performed. Although the concept of cybervetting and personal branding are relatively new, there is extensive previous research on the subject. Previous research emphasizes the importance of personal branding in the labor market and describes cybervetting as a debatable practice. The study aims to examine students' reasoning regarding the use of cybervetting in recruitment processes and whether it affects the student’s social media presence. The study is based on qualitative interviews with students studying a social science program at Örebro University. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman’s (2000, 2005, 2008) theories about the modern human and society. Furthermore, Goffman’s (1959, 2020) dramaturgical perspective on social interaction is applied. The results indicate an agreement between the students’ experiences and perceptions of the importance of personal branding on the labor market. The students are well aware of how they present themselves on social media and are united in the perception that self-presentation varies on different social platforms. / Det moderna samhällets allt större fokus på individualisering och identitetsskapande medför nya utmaningar för individen. Det personliga varumärkets betydelse i samband med människors användning av sociala medier ger möjlighet för arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Individers användning av sociala medier tillåter arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Nätgranskningar understryker på så sätt vikten av att framställa sig själv på ett fördelaktigt sätt. Att hantera sina sociala medier och forma sitt personliga varumärke online kan fungera som en marknadsföringsstrategi för potentiella arbetsmöjligheter. Idag finns inga direktiv eller riktlinjer för hur nätgranskningar får utföras. Trots att begreppen nätgranskning och personligt varumärke är relativt nya, finns det omfattande tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning betonar vikten av det personliga varumärket på arbetsmarknaden och beskriver nätgranskning som en omtvistad praktik. Studiens syfte är att undersöka studenters inställning till nätgranskningens användning i rekryteringsprocesser och om det påverkar studenternas närvaro på sociala medier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med studenter som går ett samhällsvetenskapligt program på Örebro universitet. Det teoretiska ramverket består av Zygmunt Baumans (2000, 2005, 2008) teorier om den moderna människan och samhället. Vidare tillämpas även Goffmans (1959, 2020) dramaturgiska perspektiv om social interaktion. Studiens resultat tyder på att det finns en enighet bland studenternas upplevelser och uppfattningar av det personliga varumärkets betydelse på arbetsmarknaden. Studenterna är väl medvetna om hur de framställer sig själva på sociala medier och är eniga i uppfattningen att man framställer sig olika på olika sociala plattformar.

I den ständigt föränderliga mediebranschen är sociala medier en integrerad del av både det personliga och det professionella livet. Detta skapar en komplex rekryteringsmiljö för arbetssökande, som ständigt måste balansera att vara synliga på arbetsmarknaden samtidigt som de försöker bevara sitt privatliv. Syftet med denna studie är därtill att undersöka hur anställda inom mediebranschen upplever jobbsökningsprocessen inom mediebranschen och granskning av arbetstagare på sociala medier, samt hur arbetstagare reflekterar över potentiella kraven och förväntningar av att vara aktiv och kunnig på sociala medier. Trots att granskning av arbetstagare på sociala medier är ett relativt nytt forskningsområde, har få studier utforskat branschspecifika skillnader. Den här studien ämnar att bidra till detta forskningsområde genom att kolla närmare på mediebranschen, med hjälp av de teoretiska ramverken självmarknadsföring, granskning av arbetssökande på sociala medier och digital kompetens. Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med personer som anställts inom mediebranschen under de fem senaste åren för att ta reda på deras upplevelser och reflektioner. Urvalet baseras på ett målstyrt och kriteriestyrt urval, med ett kompletterande bekvämlighetsurval. Intervjuerna har genomförts på Zoom och baserats på en intervjuguide. En tematisk analys tillämpas för att identifiera mönster och teman i det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att jobbsökningsprocessen inom mediebranschen upplevs som utmanande och konkurrensutsatt, förstärkt av den osäkra ekonomiska situationen. Digitaliseringen av branschen har ökat konkurrensen, särskilt för nyutexaminerade. Trots betydelsen av synlighet på sociala medier väljer många att skydda sin integritet genom privata profiler. Granskningen av arbetstagare på sociala medier ses inte som en integritetskränkning utan som en del av det moderna arbetslivet. Digital kompetens anses viktigt, men de flesta anser att arbetsgivare redan förväntar sig detta. Framtida forskning bör inkludera arbetstagarens perspektiv samt jämföra med de personer som fortfarande söker jobb. / In the ever-changing media industry, social media is an integral part of both personal and professional life. This creates a complex recruitment environment for job seekers, who must constantly balance visibility in the job market while preserving their privacy. The aim of this study is to investigate how employees in the media industry perceive the job application process and scrutiny of employees on social media, as well as how employees reflect on the potential requirements and expectations of being active and knowledgeable on social media. Despite scrutiny of employees on social media being a relatively new research area, few studies have explored industry-specific differences. This study aims to contribute to this research area by focusing on the media industry, utilizing theoretical frameworks such as self-branding, cybervetting, and digital competence. The study is based on qualitative research interviews with individuals employed in the media industry over the past five years to uncover their experiences and reflections. The selection is based on purposive and criterion-based sampling, with supplementary convenience sampling. Interviews were conducted via Zoom and based on an interview guide. A thematic analysis is applied to identify patterns and themes in the empirical material. The results of the study indicate that the job application process in the media industry is perceived as challenging and competitive, exacerbated by the uncertain economic situation. The digitization of the industry has increased competition, especially for recent graduates. Despite the importance of visibility on social media, many choose to protect their privacy through private profiles. Scrutiny of employees on social media is not seen as a violation of privacy but as part of modern work life. Digital competence is considered important, but most believe that employers already expect this. Future research should include the perspective of employees and compare them with individuals still seeking employment.