I takt med samhällsutveckling och digitalisering medföljer ett ökat behov av polisiär digital närvaro. Detta behov upplevde Polismyndigheten emellertid svårigheter att uppfylla. Nätpatrullering är en arbetsmetod vilken avser att fylla detta behov. Arbetsmetoden implementerades som pilotverksamhet i Norge år 2015 och under våren 2022 inleddes en försöksverksamhet i region Nord i Sverige. Studien skrevs på uppdrag av Polisområde Malmö och avsåg att studera vilka de mest framträdande upplevda möjligheterna och begränsningarna med nätpatrullering var samt vilka de mest framträdande upplevda förutsättningarna som krävs för bedrivande av arbetsmetoden var. Resultaten, som har baserats på kvalitativ data, indikerade att nätpatrullering upplevdes verka som en tillgång i form av att skapa en trygg dialog mellan polis och allmänhet samtidigt som polisen hade möjlighet att förmedla information. Ytterligare visade resultaten på att poliser verksamma inom nätpatrullering handskades med upplevda begränsningar i form av svårigheter att verka lokalt samt juridiska och IT- säkerhetsmässiga utmaningar. Till följd av detta framkom att upplevda gynnsamma förutsättningar för att bedriva nätpatrullering ansågs vara lämpliga resurser i form av program vilka hjälpte till i hanterandet av känslig information, engagerad ledning samt kompetent och tillräckligt med anställda. Bedrivande av nätpatrullering ansågs bidra med upplevda möjligheter till minskad utsatthet för brott samtidigt som metoden ansågs kunna ha möjlig positiv inverkan på den låga anmälningsbenägenhet som förelåg.

This bachelor thesis is based on a internship on IBM Sweden within Södertörn University’s bachelor program ’IT, Media and Design’ during the spring semester of 2016, majoring Media technology. The thesis is based on a practical work, which treats the company’s digital presence where I, as a student, stepped in and helped the marketing and communication department. I’ve done a survey of their Swedish digital channels, and business intelligence where I’ve collected details about the Nordic IBM companies digital channel structure and linking between accounts. Maintenance of the Swedish IBMs social media accounts have also been included such as development of an suggestion of an digital ecosystem for future work with the company's digital presence. The information in this thesis is classified as open.

Meta-nätverket (tidigare kallat Facebook) är ett av de nätverk som har gjort det till sitt levebröd att samla in användardata för att sedan kunna använda dessa för att fylla sina annonsplatser med annonser som är relevanta för varje specifik användare. Användarnas integritet via Meta-nätverket och liknande plattformar har ifrågasatts och företaget Apple har nu utvecklat en datainsamlingspop-up som heter App Tracking Transparency (ATT). ATT har gjort det möjligt för användarna att blockera applikationer från att samla in data från webbsidor och applikationer ägda av andra företag, vilket har lett till stora förluster för Meta som håller på med denna typ av datainsamling. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur svenska användare ställer sig till sin integritet online och då mer specifikt via Meta-nätverkets applikationer. Detta genom att titta närmare på vilken data de är villiga att dela med sig av, deras agerande mot ATT och liknande verktyg, synen på Metas datainsamling samt vad som är viktigast – deras integritet online eller sin digitala närvaro. Denna studie har genomförts som en enkätundersökning och har publicerats i Meta-applikationen Facebook. Studien visade att användarna delar med sig av mer data än de är villiga till, klickar sig snabbt förbi datainsamlingspop-ups utan att göra aktiva val, ser negativt på Meta-nätverkets datainsamling och värderar sin digitala närvaro högre än sin integritet online. Slutsatsen blev därför att användarna har ett behov av stöd i form av tydlighet och information om hur och var ens användardata används samt bättre datainsamlingspop-ups designade efter användarnas beteendemönster. / The Meta network (formerly known as Facebook) is one of the networks that have made it their livelihood to collect user data with the goal to analyze and utilize it for marketing purposes. As a result, the ads can now be relevant to each specific user. The user’s integrity through the Meta network and other similar platforms have been questioned and the company Apple have now developed a data collection pop up called App Tracking Transparency (ATT). ATT have made it possible for the user to block certain applications from gathering data from applications owned by other companies, which have led to great losses for Meta since they’re practicing this type of data collection. The purpose of this study was therefore to investigate how Swedish users view their privacy online, more specifically, via the Meta network's applications. This was made possible through looking closely at what data they are willing to share, their actions towards ATT and similar tools, the view of Meta's data collection and lastly a look at what is most important - their privacy online or their digital presence. The study has been executed through a survey that’ve been published in Metas application Facebook. The study showed that the users share more data that they’re comfortable with, quickly click past the data collection pop ups without making an active choice, views the Meta network's data collection negatively and values their digital presence higher than their online integrity. The conclusion of the study was therefore that the users have a need for support in the form of clarity and information on how and where their user data is used as well as better data collection pop-ups designed according to users' behavioral patterns.

The modern society’s increasing focus on individualization and development of identity can imply new challenges for the individual. The importance of personal branding together with people's social media use gives employers the opportunity to analyze social media platforms in order to form a perception of the candidates. In that way, cybervetting emphasizes the importance of a favorable self-presentation. Managing your social media and building your personal brand online can serve as a marketing strategy for potential job opportunities. Today, there are no directives or guidelines for how cybervetting may be performed. Although the concept of cybervetting and personal branding are relatively new, there is extensive previous research on the subject. Previous research emphasizes the importance of personal branding in the labor market and describes cybervetting as a debatable practice. The study aims to examine students' reasoning regarding the use of cybervetting in recruitment processes and whether it affects the student’s social media presence. The study is based on qualitative interviews with students studying a social science program at Örebro University. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman’s (2000, 2005, 2008) theories about the modern human and society. Furthermore, Goffman’s (1959, 2020) dramaturgical perspective on social interaction is applied. The results indicate an agreement between the students’ experiences and perceptions of the importance of personal branding on the labor market. The students are well aware of how they present themselves on social media and are united in the perception that self-presentation varies on different social platforms. / Det moderna samhällets allt större fokus på individualisering och identitetsskapande medför nya utmaningar för individen. Det personliga varumärkets betydelse i samband med människors användning av sociala medier ger möjlighet för arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Individers användning av sociala medier tillåter arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Nätgranskningar understryker på så sätt vikten av att framställa sig själv på ett fördelaktigt sätt. Att hantera sina sociala medier och forma sitt personliga varumärke online kan fungera som en marknadsföringsstrategi för potentiella arbetsmöjligheter. Idag finns inga direktiv eller riktlinjer för hur nätgranskningar får utföras. Trots att begreppen nätgranskning och personligt varumärke är relativt nya, finns det omfattande tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning betonar vikten av det personliga varumärket på arbetsmarknaden och beskriver nätgranskning som en omtvistad praktik. Studiens syfte är att undersöka studenters inställning till nätgranskningens användning i rekryteringsprocesser och om det påverkar studenternas närvaro på sociala medier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med studenter som går ett samhällsvetenskapligt program på Örebro universitet. Det teoretiska ramverket består av Zygmunt Baumans (2000, 2005, 2008) teorier om den moderna människan och samhället. Vidare tillämpas även Goffmans (1959, 2020) dramaturgiska perspektiv om social interaktion. Studiens resultat tyder på att det finns en enighet bland studenternas upplevelser och uppfattningar av det personliga varumärkets betydelse på arbetsmarknaden. Studenterna är väl medvetna om hur de framställer sig själva på sociala medier och är eniga i uppfattningen att man framställer sig olika på olika sociala plattformar.