In this thesis recruiter’s attitudes and usage of social media within the media business has been examined. The purpose was to find out whether a certain type of behavior in social media could or could not lead to a future employment. How much weight is put on the virtual identity and what does recruiters look for when the look someone up on the internet. Personal interviews with recruiters were done in six different media companies in Stockholm to find out how they used social media when searching and employing new employers. The result from the interviews was analyzed with theories about identity and the public sphere. Erving Goffman and Jürgen Habermas was used as a the literature framework and newer literature from Nancy K Baym, John B Thompson and Sherry Turkle were used as well. The result of the study showed that recruiters do not put a lot of weight on the digital identity of a candidate as long as the person was suitable for the position. Several of the respondents used social media to look up potential candidates to get another insight to who the candidate are after the personal interview. In most cases the recruiters were understanding towards a candidate’s digital behavior as long as it did not go against democratically values or went against the values and policies that the company stood for. Keywords: Social media, recruitment, media, identity, public sphereFörord:

I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell.

Denna studie undersöker hur B2B-mikroföretag i mediebranschen ser på marknadsföring och relationsbyggande via sociala medier samt nätverkande och word of mouth. Syftet är att bidra till en ökad medvetenhet om hur de nämnda kanalerna kan användas i marknadsföringssyfte samt vilken roll nätverkande och kundrelationer har för B2B-mikroföretag. Studien är en kvalitativ studie med fenomenologin som undersökningsmetod. Den har en induktiv ansats och metoden som har använts för insamlandet av empiriskt material är intervjuer med sju respondenter från sex företag. Resultatet visar att användandet av sociala medier är viktigt för B2B-företag i mediebranschen när det kommer till varumärkesbyggande. Emellertid bör sociala medier främst ses som en portfolio och en informationskanal där företaget visar vad de kan, snarare än en marknadsföringskanal. Resultatet talar för vikten av relationsbyggande och nätverkande som den viktigaste aspekten för B2B-mikroföretag i mediebranschen för att etablera nya kundkontakter och bibehålla befintliga. Kunden bör ses som en samarbetspartner snarare än enbart en kund och för att lyckas krävs långsiktigt relationsbyggande. Slutsatsen är att B2B-mikroföretag bör satsa på nätverkande och relationsbyggande via fysiska möten och word of mouth och använda sig av sociala medier som ett komplement till detta för att kunna visa sin kompetens och stärka varumärket. / This essay examines how B2B micro companies in the media industry looks at social media, networking and word of mouth as a marketing tool and to build relationships with their customers. The study aims to contribute with an increased awareness of how social media can be used for marketing purposes and what impact networking and customer relations have for B2B companies. The study is based on a qualitative method and uses phenomenology as research method. It has an inductive approach and the method used for the gathering of empirical data is interviews with seven respondents from six different companies. The result shows that the use of social media is important for brand building for B2B companies in the media industry, but should primarily be seen as a portfolio where the company shows what they can do and to provide information, rather than a marketing tool. The result indicates that relationship building and networking are the most important aspects for B2B companies to establish new customer relationships and maintain existing ones. The customer should be seen as a partner rather than just a customer and in order to succeed, long-term relationship building is required. The conclusion is that B2B micro companies should focus on networking and relationship building through physical meetings and word of mouth, but use social media as a complement to this to be able to demonstrate their competence and strengthen the brand.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

I denna studie undersöks det hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats avmetoo-rörelsen hittills. För att ta reda på detta analyseras även kopplingen mellan hashtags och metoo för att förstå vilket inflytande själva hashtagen har haft för rörelsen och dess spridning. Studiens syfte är därför att undersöka hur den svenska mediebranschens arbetsmiljö har påverkats av metoo samt att ta reda på hur hashtags fungerar för att förstå vilken innebörd den haft för metoo. För att besvara studiens frågeställning har ett flertal kvalitativa intervjuer med flera väsentliga personer utifrån frågeställningen utförts. Majoriteten av informanterna arbetar inom mediebranschen och har därför både insikt och egna uppfattningar gällande vilken påverkan metoo haft på deras arbetsplats hittills. För att samla ytterligare relevant information har en expert på metoo intervjuats, samt en digital expert för att undersöka kopplingen mellan hashtagen och metoo. Både teorin och den insamlade datan från informanterna indikerar att metoo påverkat den svenska mediebranschen arbetsmiljön. Det går också att se att själva hashtagen har varit betydande för metoo:s spridning. Jämställdhet och sexuella trakasserier på arbetsplatsen har börjat diskuteras mer öppet vilket bland annat lett till att många företag har börjat arbeta mer aktivt med att få bort sexuella trakasserier och dylikt på arbetsplatsen efter att metoo slog igenom. / This study will examine how the Swedish media industry’s work environment has beeninfluenced by the metoo movement so far. To figure this out the connection between hashtagsand metoo will be analyzed to understand which influence the hashtag itself has had on themovement and its spread. The study’s aim is therefore to examine how the influence Swedishmedia industry’s work enviroment has been influenced by metoo so far, and to examine how ahashtag functions to understand the meaning it has had for the metoo-movement. To answer the study’s research question, several qualitative interviews with several important persons based on the research question has been made. The majority of the informants are working in the media industry and they therefore have insight and their own perspectives regarding how metoo has affected their workplace so far. To gain more relevant information, a metoo-expert has been interviewed, and to examine the connection between the hashtag and metoo a digital expert has been interviewed as well. Both theory and the collected data from the informants indicates that metoo has affected the Swedish media industry’s work environment. It is also possible to see that the hashtag itself has been important for metoo’s spread. The question about equality and sexual harassment has begun to be discussed more openly, which among other things has led to the fact that many companies have begun to work more actively to remove sexual harassment and similar at their workplaces after metoo broke through.

I dagens snabbt utvecklande samhälle krävs det av att organisationer arbetar aktivt med att vara och förbli konkurrenskraftiga. Att använda sig av strategiskt ledarskap kan ses som ett hjälpande verktyg för att hantera den dynamiska omgivningen. Mediebranschen är en av de branscher som ständigt präglas av innovation och förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledningen arbetar strategiskt för att kunna föregripa den dynamiska och oförutsägbara omvärlden. Kvalitativ metod har tillämpats och empiri har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med sju chefer på små medieföretag i Malmöregionen. Studien grundar sig i ett flertal teorier som behandlar strategi och strategiskt ledarskap sett ur ett chefsperspektiv. Cheferna beskriver hur de förhåller sig till den yttre omgivningen respektive den inre organisationen vid utformandet av strategier och hur de ser på strategiskt ledarskap i branschen. Företag som strävar efter att utvecklas bör med fördel skapa sig en balans mellan stabilitet inåt i organisationen och en flexibilitet utåt där de vågar anpassa sig efter marknadens förutsättningar och krav.

Det råder en ständig ökad konkurrens på marknaden där både kunder och teknisk utvecklingställer allt högre krav på både produkter och tjänster. Genom den ökade konkurrensen läggs det allt större vikt vid att tala om företags kvalitetssystem och en del kunder kräver att derasleverantörer ska ha ett certifierat kvalitetsledningssystem. Ett av de vanligaste kvalitetsutvecklingskoncepten är ISO 9001 och det är idag det enda system som går attcertifiera. Denna studie är baserad på en komparation mellan tre tryckerier och två mediebyråer med syfte ta reda på vilka effekter en certifiering enligt ISO 9001 kan ha på ett medieföretag. Resultatet är grundat på åtta kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät till medarbetarna på studiens företag. Resultatet indikerar att en certifiering inte innebär självklara kvalitetshöjande effekter. Vid en jämförelse mellan likvärdiga certifierade och icke-certifierade företag visar studien att arbetet med kundtillfredsställelse, ständiga förbättringar och medarbetarnas delaktighet snarare beror på ett organisatoriskt beteende än på en certifiering. Studiens slutsats är att det krävs avsatta resurser och att skapa delaktighet i hela företaget för att uppnå en lyckad certifiering där ISO 9001 blir mer än bara dokumentation och ett diplom på väggen. / There is a constant increased competition in the market where both customers and technological development sets increasingly higher demands on both products and services. Through the increased competition, there is a growing importance to talk about the company's quality system. Some customers require their suppliers to have a certified quality management system. One of the common quality concepts are ISO 9001 and it is today the only system that can be certified. This study is based on a comparison between three printing houses and two media agencies with the aim to find out which effects an ISO 9001 certification can have on a media company. The result is based on eight qualitative interviews and a quantitative survey of the employees in the studied companies. The result indicates that a certification does not mean obviously quality-enhancing effects. In a comparison between comparable certified and non-certified companies, the study shows that the customer satisfaction, continuous improvement and employee participation rather depends on an organizational behavior than a certification. The study concludes that resources must be added and in addition it is very important to create participation throughout the company to achieve a successful certification. This contributes that the meaning of ISO 9001 becomes more than just documentation and a diploma on the wall.

Denna uppsats är en fallstudie. Studien behandlar den kommande dataskyddsförordningen (GDPR) och dess påverkan på medie- och IKT-företag. Syftet med studien är att studera den befintliga kunskapen kring dataskyddsförordningen inom medie- och IKT-företag samt hur ett förändringsarbete mot förordningen kan drivas. Studien redovisar för dataskyddsförordningen och dess bakgrund följt av en beskrivning kring medieindustrin, IKT-företag och dess komplexa struktur. Vidare beskrivs organisationsförändringar och metoder för dessa vilka kan underlätta ett förändringsarbete. Med hjälp av en enkätundersökning har författarna undersökt om dataskyddsförordningen har uppmärksammats inom 50 medie- och IKT-företag samt om ett förändringsarbete har planerats eller påbörjats. Vidare har studien kompletterats med kvalitativa intervjuer där dataskyddsförordningen i förhållande till tre medieföretag samt ett IKT-företag har analyserats mer ingående. Resultatet av undersökningarna visar hur en stor andel medieföretag i nuläget inte har påbörjat anpassningen mot dataskyddsförordningen. De studerade organisationerna vittnar även om en okunskap i förhållande till det behandlade ämnet och ett anpassningsarbete har i majoriteten av de studerade fallen ej påbörjats. Studien lyfter därför förändringsmodeller vilka kan ge struktur åt ett kommande anpassningsarbete. / This essay is a case study. The study addresses the forthcoming General Data Protection Regulation (GDPR) and its impact on media-and ICT-companies. The purpose of the study is to examine the existing knowledge of the data protection regulation within media and ICT-companies. The study also aims to create an understanding of how an adaption can be carried out against the regulation. The study accounts for the GDPR and its background, followed by a description of the media industry, ICT-companies and its complex structure. Furthermore, organizational changes and methods are described in order to facilitate and provide an overall structure for the change work. By means of a survey, the authors examined whether the GDPR has been noted in 50 media and ICT-companies and if a change work has been planned or begun. Furthermore, the study has been supplemented with qualitative interviews where the GDPR in relation to three media companies and one ICT-company has been analyzed in more detail. The results of the survey show how a large proportion of media companies have not yet begun the adaptation or change work to meet the requirements in the GDPR. The studied organizations also testify to an ignorance in relation to the subject and an adaptation work has not begun in the majority of the studied companies. The study therefore raises change models that can provide an overall structure for future change work to GDPR.

Studien undersöker utmaningar inom arbetsteam efter en övergång till virtuella arbetsteam inom mediebranschen. Vidare undersöker studien vilka effekter en omställning till virtuella team kan få på arbetsprocesser, arbetsteam och anställda. Studien syftar till att öka förståelsen för hur en övergång från traditionella arbetssätt till virtuella arbetssätt inom mediebranschen påverkar arbetsprocesser samt anställda inom dessa arbetsteam. Studien har genomförts med en induktiv ansats med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet för studien utgörs av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra svenska företag verksamma inom mediebranschen. Respondenterna arbetar som grafisk designer, produktionsledare, web content producer, user experience designer, service designer samt kundansvarig. Resultatet visar att övergången till digitala arbetssätt och virtuella team i varierande grad påverkat arbetsprocesser, arbetsteam samt individer verksamma inom dessa. Mer specifikt visar resultatet att effekter och utmaningar av varierande grad återfanns inom kommunikation, samarbete i arbetsprocesser samt effektiviteten i arbetsprocessen. Resultatet visar också att den virtuella arbetsmiljön påverkat gränserna mellan det professionella och det privata livet, arbetsmotivation samt psykosociala aspekter.