<p>To work actively on creating value for brands is not an easy task. There are so many brands out there today and major strategies are required to stand out among all of them. The purpose of this study is to see whether companies that usually help other companies to enhance the value of their brand, actively work to empower their own brand internally, within the company. Do they forget that they in fact have a brand of their own to focus on while constantly helping others? This study is focused on two media companies and the study is based on qualitative interviews with people on different positions within the companies, in order to get a fair view of this issue. My results of this study shows that these two companies does not work on enhancing their own brand internally but it also shows double standards, since both companies find it crucial to have a strong brand to reach out to people on the market.</p>

To work actively on creating value for brands is not an easy task. There are so many brands out there today and major strategies are required to stand out among all of them. The purpose of this study is to see whether companies that usually help other companies to enhance the value of their brand, actively work to empower their own brand internally, within the company. Do they forget that they in fact have a brand of their own to focus on while constantly helping others? This study is focused on two media companies and the study is based on qualitative interviews with people on different positions within the companies, in order to get a fair view of this issue. My results of this study shows that these two companies does not work on enhancing their own brand internally but it also shows double standards, since both companies find it crucial to have a strong brand to reach out to people on the market.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.</p><p>Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material. Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.

Denna uppsats är en fallstudie. Studien behandlar den kommande dataskyddsförordningen (GDPR) och dess påverkan på medie- och IKT-företag. Syftet med studien är att studera den befintliga kunskapen kring dataskyddsförordningen inom medie- och IKT-företag samt hur ett förändringsarbete mot förordningen kan drivas. Studien redovisar för dataskyddsförordningen och dess bakgrund följt av en beskrivning kring medieindustrin, IKT-företag och dess komplexa struktur. Vidare beskrivs organisationsförändringar och metoder för dessa vilka kan underlätta ett förändringsarbete. Med hjälp av en enkätundersökning har författarna undersökt om dataskyddsförordningen har uppmärksammats inom 50 medie- och IKT-företag samt om ett förändringsarbete har planerats eller påbörjats. Vidare har studien kompletterats med kvalitativa intervjuer där dataskyddsförordningen i förhållande till tre medieföretag samt ett IKT-företag har analyserats mer ingående. Resultatet av undersökningarna visar hur en stor andel medieföretag i nuläget inte har påbörjat anpassningen mot dataskyddsförordningen. De studerade organisationerna vittnar även om en okunskap i förhållande till det behandlade ämnet och ett anpassningsarbete har i majoriteten av de studerade fallen ej påbörjats. Studien lyfter därför förändringsmodeller vilka kan ge struktur åt ett kommande anpassningsarbete. / This essay is a case study. The study addresses the forthcoming General Data Protection Regulation (GDPR) and its impact on media-and ICT-companies. The purpose of the study is to examine the existing knowledge of the data protection regulation within media and ICT-companies. The study also aims to create an understanding of how an adaption can be carried out against the regulation. The study accounts for the GDPR and its background, followed by a description of the media industry, ICT-companies and its complex structure. Furthermore, organizational changes and methods are described in order to facilitate and provide an overall structure for the change work. By means of a survey, the authors examined whether the GDPR has been noted in 50 media and ICT-companies and if a change work has been planned or begun. Furthermore, the study has been supplemented with qualitative interviews where the GDPR in relation to three media companies and one ICT-company has been analyzed in more detail. The results of the survey show how a large proportion of media companies have not yet begun the adaptation or change work to meet the requirements in the GDPR. The studied organizations also testify to an ignorance in relation to the subject and an adaptation work has not begun in the majority of the studied companies. The study therefore raises change models that can provide an overall structure for future change work to GDPR.