<p>Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna. Externt upphandlad psykoterapi har nu upphört och bedömarna gör nu prioriteringar för terapier hos sig själva eller sina kollegor. Bedömningsarbetet innefattar kontakt med remittenten om kriterier för bedömning, informationssamlande bedömningsintervju, bedömning och beslutssammanträden samt matchning, kontakt och återkoppling med terapeuterna. Man är mån om att undersöka om de formella kriterierna diagnos, lidande, funktionsnedsättning samt förmåga att tillgodogöra sig en psykoterapi föreligger. Patientens motivation, reflektionsförmåga och kvalitén i kontakten är de viktigaste faktorerna för uppfyllandet av det senare kriteriet. Bedömningssamtalen är den huvudsakliga bedömningsmetoden, men det framkommer behov av kompletterande strukturerade frågeformulär för planering och utvärdering. Bedömarna är engagerade, professionella och betonar hur vital den nära kontakten och den kreativa arbetsrelationen med patienten är. Vikten av att återskapa resurser för psykoterapiutbildning, handledning och externt upphandlad psykoterapi påpekas starkt.</p>

Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna. Externt upphandlad psykoterapi har nu upphört och bedömarna gör nu prioriteringar för terapier hos sig själva eller sina kollegor. Bedömningsarbetet innefattar kontakt med remittenten om kriterier för bedömning, informationssamlande bedömningsintervju, bedömning och beslutssammanträden samt matchning, kontakt och återkoppling med terapeuterna. Man är mån om att undersöka om de formella kriterierna diagnos, lidande, funktionsnedsättning samt förmåga att tillgodogöra sig en psykoterapi föreligger. Patientens motivation, reflektionsförmåga och kvalitén i kontakten är de viktigaste faktorerna för uppfyllandet av det senare kriteriet. Bedömningssamtalen är den huvudsakliga bedömningsmetoden, men det framkommer behov av kompletterande strukturerade frågeformulär för planering och utvärdering. Bedömarna är engagerade, professionella och betonar hur vital den nära kontakten och den kreativa arbetsrelationen med patienten är. Vikten av att återskapa resurser för psykoterapiutbildning, handledning och externt upphandlad psykoterapi påpekas starkt.

På grund av den rådande flyktingkrisen har antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökat dramatiskt under de senaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur boendepersonal upplevde relationen till ensamkommande barn utifrån ett alliansperspektiv. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med boendepersonal från två olika HVB för asylsökande ensamkommande barn. Empirin analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet för studien visade att boendepersonalen upplevde att relationen till barnen var komplex då ett flertal faktorer inverkade på relationsbyggandet. Allians visade sig vara ett användbart begrepp utifrån vissa aspekter men kunde inte beskriva relationen i sin helhet.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur teaterpedagoger i amatörteaterföreningar arbetar med relationsbyggande i sin undervisning och hur de beskriver värdet med detta. Tidigare forskning har berört teaterpedagogers olika roller, relationer mellan pedagog och elev, och amatörteater. Studien har genomförts med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer med teaterpedagoger. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med en tyngdpunkt i den proximala utvecklingszonen och mediering. Utifrån analysen framkommer att teaterpedagogerna har olika synsätt och förhållningssätt till deltagarna. Det finns stora likheter mellan deras olika arbetssätt, men de följer ingen fast mall vare sig jämtemot varandra eller den tidigare forskningen. Dock lyfter alla trygga grupper som ett av de största värdena.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.

<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

Det råder hård konkurrens i flygbranschen på dagens marknad och det har blivit svårare att rekrytera nya kunder och således blivit allt viktigare för flygbolag att behålla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa långsiktiga kundrelationer samt stimulera återköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen eftersträvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som använder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer använder relationsmarknadsföringen till låg grad. På grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssätt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnå en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvärda relationer bör se ut från kundens sida och vad kunder värderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stärka kundrelationer. Grundat på ovanstående forskningssituation är studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter är för flygresenärer. Studiens delsyfte är att förklara om flygresenärer tenderar att vara benägna att ingå i relationer eller om de är mer benägna att fokusera på transaktioner med flygbolag. För att besvara studiens problemformulering och syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts för att beskriva och förklara flygresenärers attityder till relationsmarknadsföring. Det empiriska materialet testas sedan mot den teoretiska referensramen och analyseras med befintliga teorier som utgångspunkt.  De slutsatser som studien genererade var att lojalitetsprogram och andra kunder i tjänstemötet inte var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Vidare var relationskommunikation, mervärdeskapande utöver kärntjänsten och flexibilitet i tjänsten delvis relevanta relationsbyggande aktiviteter, medan studien visade att self-service-technology (SST), interaktion med frontpersonal, klagomålshantering och servicelandskapet var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Studiens resultat tros hjälpa flygbolagen att bättre allokera sina resurser mot relationsbyggande aktiviteter som funnits relevanta. Studiens respondenter tenderade dock att vara transaktionsinriktade mot flygbolag snarare än relationsinriktade, vilket betyder att pris som relationsbyggande aktivitet trumfar resterande relationsbyggande aktiviteter som tidigare fastslagits. Pris är den viktigaste aspekten för väldigt många av studiens respondenter och de tenderade att kontinuerligt söka lägsta möjliga pris oavsett flygbolag. Slutligen efterfrågar uppsatsförfattarna fortsatt forskning som ämnar skapa förståelse för studiens resultat genom kvalitativa forskningsmetoder.