<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

Why do some large organizations succeed during transformations and others do not? This thesis aims to contribute and expand the discussion of how product development capabilities could enable success during transformations. To investigate the problem, a qualitative case study was performed at a large transport and truck incumbent, Scania CV AB. The transport and truck industry is currently pressured to transform, both from a competitive and sustainability perspective. In order to become more adaptable to change, the thesis identified the importance of clearly applying ambidexterity as a strategy to cope with challenges that the transformation implies. However, when applying ambidexterity, interface challenges between exploitation and exploration occur. Success during transformations is mainly dependent on the management to handle those interface challenges properly. This thesis identified two main managerial practices that could benefit incumbents in the transport and truck industry to become more adaptable during a transformation phase. Firstly, a clear strategy of how to manage innovations over time could support large incumbents to leverage innovations for optimal experimentation, scalability, and later profit. Secondly, clear organizational alignment between functions to enhance communication and prioritization especially between exploitative and explorative business activities could support large incumbents to leverage radical innovations within the organization. This thesis argues that implementing structural ambidexterity combined with a clear and streamlined innovation transfer process in three distinct horizons for mature, growth, and future businesses will increase adaptability during transformation pressure. As the main area of future research, this thesis proposes to further investigate the opportunities of an open innovation strategy that leverages partnerships for co-creation in an increasingly interconnected transport ecosystem. / Hur kommer det sig att vissa företag lyckas under industriell förändring och andra inte? Syftet med denna uppsats är att bidra till, och utvidga, diskussionen om hur kapabiliteter inom produktutveckling kan främja en lyckad transformation. För att undersöka problemet genomfördes en kvalitativ fallstudie på ett etablerat företag inom transport och lastbilsindustrin, Scania CV AB. Transportindustrin är för närvarande under stor press, både från ett konkurrens- och hållbarhetsperspektiv. Denna studie visar att, för att bli mer adaptiv och hantera förändring, är det av yttersta vikt att implementera en tydlig strategi för en tvehänt (ambidextrous) organisation. En av de största utmaningarna vid en sådan implementation är dock de starka spänningar som uppstår i gränssnitten mellan det operationella och det utforskande inom organisationen. Hur de hanterar dessa utmaningar från ett ledarskapsperspektiv, kommer därav vara en av de främsta faktorerna till om företaget lyckas anpassa sig till förändring. I studien har två grundläggande principer för ledarskap identifierats, vilka kan hjälpa etablerade företag inom transport- och lastbilsindustrin att bli mer adaptiva under förändring. För det första, en tydlig strategi för att hantera innovation över tid, kan stötta ett etablerat företag att optimera innovation, skalbarhet och vinst. För det andra, en tydlig organisations- och ledarskapsinriktning som lyfter kommunikation och underlättar prioritering mellan förvaltande och utforskande aktiviteter och avdelningar. Denna studie argumenterar för strukturell separering av organisationen, kombinerat med en process för att överföra innovationer. Detta kan åstadkommas genom en uppdelning på tre horisonter; mognad, tillväxt och framtid, vilket kommer att öka företagets anpassningsförmåga under förändring. Denna studie har avgränsats till att inte närmare undersöka hur partnerskap kan hanteras i det allt mer sammankopplade transportsystemet. Detta är dock identifierat som ett möjligt behov av att närmare undersöka hur strategier för open innovation kan främja partnerskap och samproduktion inom området.

Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i hur några få svenska folkmusiker resonerar kring begreppen bevarande, förankring och interpretation i den svenska folkmusikaliska traditionen – i det egna musicerandet såväl som i den egna undervisningen. Definitioner av och resonemang kring traditionsbegreppet i relation till begreppen bevarande, förankring och interpretation utgör studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra av Sveriges, i olika mån erfarna och framträdande musiker och lärare inom den folkmusikaliska genren, med kvalitativ intervju som metod. Genom att analysera resonemang kring dessa begrepp är avsikten att presentera en sammanställning av vad som är av störst betydelse i det egna musicerandet samt i den egna undervisningen för dessa personer.  Samtliga informanter värderar interpretation mycket högt såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Vidare fann jag vissa skillnader i hur informanterna uttryckte sig om värdet av bevarandet och förankringen i den folkmusikaliska traditionen. Samtliga informanter var dock överens om att förankringen i någon mån finns med såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Tankarna som berör traditionsbevarande presenteras och i studien går att få en bild av ett visst avståndstagande från begreppet. Informanterna talar hellre om förankring, förmedling och förvaltande än bevarande av musiken. / The goal with this study is to illuminate the thoughts of a selected number of Swedish folk musicians and teachers regarding conservation, anchoring and interpretation in the Swedish folk music tradition – in their own music making as well as in their own teaching. Definitions of and reasoning around the terms of traditions in relation to the concepts mentioned above, is the basic theoretical principles of the study. In order to get answers to my research questions I have interviewed four Swedish folk musicians and teachers with different experience, with qualitative interview as my method. The intention of analyzing the informants’ thoughts related to these concepts is to present a compilation of what is most significant in their own music making and in their own teaching.  All informants value interpretation very high in their own music making and teaching. Further, I also found certain differences in how the informants express themselves regarding the value of conservation and anchoring in the folk musical tradition. Nevertheless, all informants agreed upon that the anchoring is included in their own music making and their own teaching to some extent. When questions concerning the concept of conserving traditional music is presented to the informants in the study, a certain amount of distancing towards the concept itself is clear; the informants rather talk about anchoring, conveying and preservation of the music.