Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa lektionerna. Frågeställningarna var följande: Blir alla elever sedda på idrotten? Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever? Metod Insamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9. Resultat Lärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen. Det gick även att dra samma slutsats utifrån resultaten från observationerna. Där gick att utläsa att lärarna i stor omfattning la märke till de elever som avvek under en pågående lektion, då lärarna fort gick fram till eleverna och pratar med dem och försöker att få eleverna att delta på olika sätt. Slutsats Av resultaten som framkommit efter studien går det att se att eleverna blev sedda under idrott och hälsa lektionerna. Lärarna hinner med att uppmärksamma alla elever i undervisningen. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

No description available.

Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna. Det visades även på att den främsta anledningen till att något uppmärksammades i illustrationsplanen var att det fanns en tydlig färgkontrast, följt av tydliga formkontraster.

Depression hos äldre är ett växande problem. Sjukdomen bedöms som underdiagnostiserad vilket medför att antalet äldre med depression beräknas ha ett mörkertal. Symtomen på depression förväxlas lätt med andra sjukdomar eller som tecken på ålderdom. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar att se till att de äldre får den hjälp de behöver för att undvika onödigt lidande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att uppmärksamma depression hos äldre. Metoden som använts är litteraturöversikt över kvalitativ forskning. I resultatet framkom fem teman som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att uppmärksamma depression hos äldre. “Vikten av att skapa en god relation”, “Tid med patienten kan vara avgörande”, “Samarbete med annan vårdpersonal krävs”, “Användning av screeningverktyg underlättar” och “Kunskap och utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskan kan uppmärksamma depression om relationen är god mellan sjuksköterskan och patient. Dock upplever många sjuksköterskor problem med att få tiden att räcka till att skapa goda relationer. Sjuksköterskorna upplever att kunskap om depression är otillräcklig och många önskar mer utbildning i ämnet. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om depression och mer träning i att använda olika screeningverktyg för att upptäcka depression tidigt, vilket kan leda till att vården utvecklas och minskar lidandet för de äldre. / Depression in the elderly is a growing problem. The disease is considered to be underdiagnosed, which means that the number of elderly people with depression is estimated to have a hidden number. The symptoms of depression are easily confused with other diseases or as signs of old age. The nurse has a nursing responsibility to ensure that the elderly get the help they need to avoid unnecessary suffering. The aim of the study is to describe the nurse's experience of identifying depression in the elderly. The method used is a literature review of qualitative research. The results revealed five main sections describing the nurse's experience of paying attention to depression in the elderly. "The importance of creating a good relationship", "Time with the patient can be crucial", "Collaboration with other healthcare professionals required", "Use of screening tools facilitates" and "Knowledge and education." The result shows that the nurse can identify depression if the relationship is good between the nurse and patient. However, many nurses experience problems with getting enough time to create good relationships. Nurses experience that knowledge about depression is inadequate and many want more education in the subject. The conclusion is that nurses need more knowledge about depression and more training in using different screening tools to detect depression early, this can lead to the development of care and reduce suffering for the elderly.

Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem (Garcia- Moreno, 2006). Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan hälso- och sjukvården spela en viktig roll genom att upptäcka drabbade kvinnor i ett tidigt skede (WHO, 2006). Inom hälso- och sjukvården har barnmorskan en stor möjlighet att identifiera utsatta kvinnor (Heimer & Stenson, 2008). Dock påverkas denna möjlighet av olika faktorer (Socialstyrelsen, 2002). Denna studie är delvis ett uppdrag, vilket är att utvärdera huruvida Bidens, en studie gjord på gravida kvinnor i Malmö under 2008, är en faktor som påverkar barnmorskan i att uppmärksamma partnerrelaterat våld. Syftet med denna studie är att belysa Bidens och andra faktorers påverkan på barnmorskans benägenhet att uppmärksamma och fråga om partnerrelaterat våld hos kvinnor på barnmorskemottagningen. I denna studie, med kvalitativ ansats, har totalt fem fokusgrupper med barnmorskor genomförts. Studiens analys är inspirerad av Burnards innehållsanalys (1991) och resulterade i fyra huvudkategorier: Magkänslan, Barnmorskans och kvinnans relation, Yttre faktorer samt Bidens. Kategorierna innehåller två till fyra underkategorier som visar olika faktorers påverkan på barnmorskorna. Resultatet diskuteras delvis mot bakgrund av Orlandos reflektiva omvårdnadsprocess. Slutsatsen av denna studie är att det barnmorskorna behöver för att i högre grad uppmärksamma och fråga kvinnor om partnerrelaterat våld är mer tid för patienterna, ökad kunskap och erfarenhet i form av utbildning och träning i att öppna upp för samtal om våld. Dessutom behövs uppbackning och ökat samarbete med andra instanser för att barnmorskorna inte ska känna sig ensamma med problemet. Nyckelord: Barnmorska, Bidens, Faktorer, Fokusgrupper, Partnerrelaterat våld, Uppmärksamma / Intimate partner violence is a major public health problem (Garcia-Moreno, 2006) and according to the World Health Organization (WHO) health care services can play an important role in the detection of affected women in early stages (WHO, 2006). Within the health care services the midwife has a great opportunity to identify abused women (Heimer & Stenson, 2008). However, this opportunity is affected by various factors (Socialstyrelsen, 2002). This study is part of a commission, which is to evaluate whether midwives’ participation in Bidens, a study done on pregnant women in Malmö 2008, itself is a factor affecting the identification of intimate partner violence. The purpose of this study is to highlight the Bidens’ and other factors’ impact on the midwife's willingness to identify and inquire for intimate partner violence among women at antenatal clinics. In this study, which has a qualitative approach, a total of five focus groups with midwives were carried out. The analysis of the study is inspired by Burnard’s content analysis (1991) and resulted in four main categories: Gut instinct, The relationship between the midwife and the woman, External factors and Bidens. The categories contain two to four sub-categories that show different factors and their impact on the midwives. The results are partly discussed in the light of Orlando’s theory of a reflective nursing process. The conclusion from this study is that what the midwives needs to identify and inquire women about intimate partner violence is more time for their patients, increased knowledge and experience through education and training how to open up the question about violence. Furthermore an increased collaboration with other authority needs to be established so that the midwives dosen´t feel alone with the problem.Keywords: Bidens, Factors, Focus groups, Identify, Intimate partner violence, Midwife

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, både globalt och i Sverige och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Depression hos en äldre person kan vara svårt att uppmärksamma. Äldre som utsätts för en ökad psykisk belastning, som till exempel i samband med sjukdom, förluster av närstående och ensamhetskänslor, riskerar att utveckla depressiva symtom. Dessa symtom utsätter den äldre för ett stort lidande, ökar risken att dö i förtid samt utgör en stor samhällskostnad. Syftet var att studera distriktssköterskans erfarenheter när det gäller att uppmärksamma och förbättra depressiva symtom hos äldre inom kommunal hemsjukvård. Metoden var kvalitativ och hade en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor i fem olika kommuner i södra Sverige intervjuades i 30-60 minuter. Med hjälp av en intervjuguide delgav distriktssköterskorna fritt sina erfarenheter. Innehållsanalysen var kvalitativ och innebar att meningsbärande enheter identifierades och processades till underkategorier samt abstraherades till kategorier. I resultatet framkom att distriktssköterskan använde sin intuitiva förmåga samt förlitade sig på sin erfarenhet, då han/hon i mötet och samtalet med den äldre uppmärksammat depressiva symtom. Mötet och samtalet med den äldre visade sig även vara viktiga redskap för att förbättra dessa symtom. Skattningsinstrument nyttjades inte i någon av kommunerna. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en unik möjlighet att på ett tidigt stadium uppmärksamma depressiva symtom samt genom olika omvårdnadshandlingar förbättra dessa symtom. Genom att stå upp för den äldres rättighet till den vård och behandling han/hon är i behov av, får distriktssköterskan en nyckelfunktion i rollen som den äldres företrädare. / Mental illness is a growing problem in society, both global and in Sweden and the risk of suffering from depressive symptoms (DS) increases with ageing. It can be difficult to identify DS in an older person. Elderly people are sometimes at a higher risk of mental pressure, when at the same time dealing with sickness, loss of close relationships and loneliness, which often lead to DS. These symptoms cause the elderly person a great suffering, increases the risk of dying prematurely and is a big cost for the society. The aim was to study district nurses experiences when it comes to identify and improve DS by elderly people in municipal home nursing. The method was qualitative and had an inductive approach. Eight district nurses from five different municipalities in southern Sweden were interviewed for 30-60 minutes. The analysis was qualitative which means that parts with meaning contents were identified and processed into categories and subcategories. The result showed that district nurses used their intuitive ability and leaned on their experience, when in an encounter and in a conversation with an elderly person identified DS. The encounter and the conversation with an elderly person turned out to be an important instrument even when it came to improve these symptoms. A valuation scale was not used in any of the municipalities. The district nurse in home nursing has and unique possibility to, in an early stage, identify DS and by different caring actions improve these symptoms. By standing up for the elderly person's right to get the care and treatment he/she is in need of, the district nurse has a key function in the role as the elderly person’s representative.

Med detta kandidatarbete vill vi uppmärksamma och förmedla hållbarhet, med fokus på konsumtion och plastnedskräpning i haven. Kandidatarbetet kommer löpa ut i en gestaltning som kommer befinna sig i ett fysiskt rum. Det fysiska rummet är ett fikarum och befinner sig på marinmuséumet i Karlskrona, vilket även är våran externa samarbetspart.Vi anser att det är viktigt att skriva om konsumtion och plastnedskräpning i hav eftersom det har en förödande påverkan på mänskligheten och för våran planet. Gestaltningen i kandidatarbetet kommer ta stöd utav perspektivet X for change. Metoder och idégenerering metoder som hjälpt vårt arbete framåt är brainstorming, moodboard, mindmaps och prototyper. Vi valde dessa metoder eftersom vi ansåg att detta kunde ge största möjliga potential för arbetet. I slutändan har vi en gestaltning som löpt ut genom många olika beslut och selektioner. Vi använder en teknik som kallas double exposure 3d som vi placerat på en av väggarna i rummet. Double exposure 3d betyder att man med hjälp av ett par “gamla” 3d glasögon, som har en blå och en röd sida, kan filtrera bort olika färgkanaler som då resulterar i två olika bilder, men som samtidigt är en hel. Vi har gjort två illustration av plastnedskräpning där ena läggs på den röda sidan och den andra på blåa sidan. Detta för att representera nutiden och hur framtiden kommer att se ut om vi fortsätter med våran ohållbara konsumtion och nedskräpning. Illustrationen är fiktionell och är endas en representation om hur världen skulle kunna se ut i framtiden. Väggen kommer även att stödjas av informativa posters med bland annat förslag på vad en individ kan bidra till. / With this bachelor thesis we want to raise awareness and to convey sustainability, with a focus on consumption and plastic littering in the sea. This bachelor thesis will result in a design that will be in a physical room. The physical room is a breakroom and is located in the Naval museum in Karlskrona, which is also our external partner. We believe that it is important to write about consumption and plastic littering in the sea because it has a devastating impact on humanity and our planet. The design that this bachelor thesis will produce will be supported by the design perspective X for Change. Methods and idea generating methods that helped our work move forward are brainstorming, moodboard, mindmaps and prototypes. We chose these methods because we consider that it could provide the greatest possible potential for the work. In the end we have a design created through many different decisions and selection. We use a technique called double exposure 3d which we placed on one of the walls of the room. Double exposure 3d is that with the help of a pair of “old” 3d glasses, which has a blue and red side, can filter out different color channels which then results in two different images, which at the same time is a whole. We made two illustrations of plastic littering where one is put on the red side and the other on the blue side. This is to represent today and how the future will look like if we continue with our unsustainable consumption and littering. The illustration is fictional and is only a representation of how the world could look in the future. The wall will also be supported by informative posters, including suggestions on what an individual can contribute with.

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.