• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Identifiering av elever med särbegåvning som underpresterar i NO / : Identification of gifted students who underachieve in primary science

Åström Boss, Emma January 2021 (has links)
Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.
2

5 % i NO och teknik? : en kvantitativ studie kring särbegåvning / 5% of the science and technology students? : A quantitative study of Swedish gifted education

Åström Boss, Emma January 2023 (has links)
Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.

Page generated in 0.0271 seconds