Enligt Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhetsintegrering från år 2015 finns målsättningar om att öka antalet kvinnor i organisationen samt på högre befattningar (Försvarsmakten, 2015). Ett sätt att nå målen är bland annat att rekrytera fler kvinnor till Officersprogrammet men även arbeta för att de kvinnor som söker sig till officersyrket stannar kvar (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). För att ta reda på hur kvinnliga kadetter upplever sin studiesituation och sin situation i Försvarsmakten genomfördes därför en kvalitativ undersökning där sex kvinnliga kadetter intervjuades. Resultatet analyserades enligt tematisk analys där tre faktorer framträdde; ambition, kultur och synlighet. Ambition avser förväntningarna på och under utbildningen, personligt driv, upplevda krav och familjebildning. Kultur inbegriper traditioner, bemötande och jargong, det maskulina idealet samt anpassningsstrategier. Den sista faktorn, synlighet, rör hur kvinnor synliggörs utifrån en minoritetssituation där bland annat identiteten av att vara kvinna förstärks genom Försvarsmaktens rekryterings- och marknadsföringskampanjer som ofta framhåller kvinnor. Kvinnor synliggörs för att de är kvinnor medan deras prestationer osynliggörs. Förslag på förbättringar utifrån studiens resultat är bland annat att Försvarsmakten bör se över det fokus kvinnor har i sin externa och interna kommunikation samt marknadsföring, involvera anställda på lägre hierarkinivåer i organisationen i arbetet med värdegrunden, se till att värdegrunden praktiskt tillämpas under utbildningen på Officersprogrammet samt införa ett mentorskap för kvinnliga kadetter. / Drawing on the content from the Swedish Armed Forces plan from 2015 for implementing gender mainstreaming, there are aspirations to increase the number of women in the organisation and in higher ranks (Försvarsmakten, 2015). One solution is to recruit more women to the Officers’ programme, but also ensuring that women who have already enrolled as officers will remain in their occupation (Österberg, Jonsson, Brandow, Klockare & Eriksson, 2017). In order to elucidate how female cadets experience their situation during their training and their situation within the Swedish Armed Forces a qualitative study was performed where six female cadets were interviewed. A thematic analysis was used to analyze the results and three factors emerged; ambition, culture and visibility. Ambition relates to expectations before and during the education, personal grit, perceived demands and family planning. Culture embodies traditions, personal treatment and jargon, idealizing of masculinity, as well as strategies for adaption. The last factor, visibility, derives from the way women are made visible from belonging to a minority where the identity of being a woman is further enhanced through the recruitment and marketing campaigns of the Swedish Armed Forces, who often focus on women. Women are made visible because of their sex, not for their achievements. Suggestions for improvement according to this study is that the Swedish Armed Forces should reconsider their focus on women in their internal and external communication. Further suggestions include involving employees at lower levels of the organisation in the work related to implementing the value system, where practical accomplishment of the value system is an integrated part of the education at the Officers’ programme and to introduce mentors for the female cadets.

Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.