En serie olika verktyg för användning vid improviserande av andrastämmor (stämspel) vid samspel av svensk traditionell folkmusik presenterades till, och provades av, en grupp spelmän både med och utan tidigare erfarenhet av improviserat stämspel. En central förutsättning i studien var att stämspelsverktygen skulle kunna förstås och användas utan tidigare kunskap i musikteori och/eller harmonilära. Studiens gestaltande del genomfördes i form av fyra workshops där deltagarna samlades i grupp och gemensamt förevisades stämspelsverktygen och i gruppspel fick prova dessa. Gruppens deltagare fick sedan i enkätform reflektera över, och subjektivt bedöma, de olika verktygen. Enligt föreliggande studie så utgjorde tidigare erfarenhet av stämspel den starkaste bidragande faktorn till stämspelsverktygens förståelse. Dock var skillnaden mellan de med teoretiska kunskaper och de utan sådan kunskap liten, om ens påvisbar, avseende förståelsen av verktygen. Medvetenheten kring stämspel, både stämspel generellt och det egna stämspelet, ökade hos de deltagande spelmännen,vilket är viktigt för att vidareutveckla det egna stämspelet på sikt, även om inte alla stämspelsverktygen genast kunde användas fullt ut utan ytterligare övning. Studien stödjer antagandet att gott stämspel inte kräver djupare kunskaper i musikteori och harmonilära.

No description available.

<p>inspelningen startar efter några minuter.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor; Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt?   Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet.   I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel. Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng. Det kan även skilja hur musikerna använder dynamik i spelet för att skapa sväng. Musikerna är dock eniga om rytmens/synkopers betydelse för sväng. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of how folk musicians and jazz/pop musicians view the concept of groove. To answer this, four research questions were used;   How do we create groove? What does a musician focus on in the creation of groove? Are there differences between folk musicians’ and Afro-musicians’ opinions on groove? And if so, how do the opinions differ?   I have interviewed six musicians; three Swedish folk musicians and three Afro-musicians. The study is based on their opinions, in addition to research and literature in this subject.   The material is broken down into different themes; beat variations and rythm, beats, timing, dynamics and communication. The study demonstrated that there are certain differences and similarities between the two genres and the opinions of those interviewed on the subject. Among other things, the study showed that the musicians had different ways in relating to the beat, and different ways to apply dynamics in their music to achieve groove. The musicians are unanimous in their view of the importance of syncopations in relation to the beat.

Fulvisan är en typ av folkvisa med ett fräckt, skämtsamt och erotiskt innehåll. Syftet med denna studie är att undersöka om den idag levande fulvisan kan ses som en genre och vad den genren i så fall består av för delar. Metoden som används är genreanalys och materialet är utvalt efter vad som sjöngs på en fulvisestuga hösten 2021. Visorna är sedan hämtade från Svenskt Visarkiv och Fula Visboken (Anderberg, af Klintberg &amp; Mattsson 1977). Resultatet visade att fulvisor idag visar samband inte bara genom det grova innehållet utan även med en typisk vislängd, en vanlig slutkläm och ett tydligt och ensidigt syfte att roa de deltagande. Slutsatsen blev därför att genren idag kan ses som en egen genre även om det historiskt kan ha sett annorlunda ut.

<p><strong>Examenskonsert Hanna Andersson, sång</strong></p><p><em>18 maj 20.00</em></p><p><em>Kungasalen</em></p><p> </p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Kulning</em></strong></p><p>Fritt med inspiration av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Om berg och dalar</strong></em></p><p>Norsk Trad, förekommer även i Värmland</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>Valsen för den jag väntat</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Uti friska gräset</strong></em></p><p>efter Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, arr Tonå</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>De rosor och de blader</strong></em></p><p>efter Johannes Andersson och Alfred Lindroos, St Pellinge, Finland, arr Tonå</p><p> </p><p><em><strong>En Midsommarafton</strong></em></p><p>efter Elvira Söderlund, Malung, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Banks of Sullane</strong></em></p><p>Irländsk trad, efter Niamh Parsons, Irland</p><p> </p><p><em><strong>Kings Shilling</strong></em></p><p>Iain Sinclair</p><p> </p><p><em><strong>431-Halling</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Polska e Anna-Brita Jonasdotter,</strong></em></p><p>Seglora, Västergötland</p><p> </p><p><em><strong>Så råder jeg alle</strong></em></p><p>Efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> </p><p><em><strong>2-takts valsen</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Nu haver denna dag</strong></em></p><p>Trad koral, variant från Rättvik</p><p></p><p><em><strong>Jag havde mig en vän</strong></em></p><p>efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> eget arrangemang</p><p> </p><p>Medverkande:</p><p>Hanna Andersson, Sång</p><p>Albin Myrin - Klarinett</p><p>Annie Björkman - Sång</p><p>Annie Engvall - Sång</p><p>Alfred Gefvert - Dragspel</p><p>Christian Mohr Levisen - Vevlira, Cittern</p><p>Henriette Ambaek Flach - Fiol</p><p>Ingrid Rodebjer - Sång</p><p>Maja Kamne - Sång</p><p>Margrete Nordmoen - Sång</p><p>Pär Holmberg - Piano</p><p>Siri Flensburg - Sång</p><p></p><p>Konserten i Kungasalen den 18 maj 2022 dokumenterades genom filmning.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre kompositörer inom genren svensk folkmusik. Studien fokuserar på deras respektive processer och ifall det finns gemensamma drag de tre kompositörerna emellan. Resultatet visar att processen kan se väldigt olika ut, och att såväl intuitivt eller omedvetet som aktivt och medvetet komponerande sker. Något som är viktigt för kompositionen är att det finns en naturlighet i processen, att låten inte ska vara framtvingad även om kompositören arbetar aktivt med komponerandet av låten, samt att arbetsprocessen är individuell på så sätt att varje kompositör kan ha flera tillvägagångssätt Slutligen diskuteras även hur komponering kan användas i en undervisningssituation. / The purpose of this study is to see how composers in the genre “Swedish traditional music” work as they compose new music, to see their working process and what working methods they use. I will be using the theoretical perspective of Stan Bennett and Max Graf earlier research on the process in composing music in classical music. A didactic perspective is also used. I base my work on earlier researches in the area of composing, the creative process and creation in other areas. I also see to importance of divergent mind processes, which is a part of the process of composing. The study has been done by qualitative interviews of three composers in the genre of Swedish traditional music. The study focuses on their separate processes and common features. The result shows that the process can be diversified, and both intuitive and active thinking processes are being used. It is important that there is naturalness in the process. Although it´s an active process of composing, the song can´t be forced. I will present each composer one at the time and then summarize, this because the working process is so individual and each composer can have various processes. Finally I see to how composing can be used in the art of teaching.

No description available.

Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. / Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.

No description available.