Zugl.: Oldenburg, Univ., Diss., 2002

Zugl.: Saarbrücken, Universiẗat, Habil-Schr., 2008.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2006

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Revised Thesis (doctoral)--Hochschule für Musik und darstellende Kunst, Wien. / Includes bibliographical references (p. 185-210) and index.

Målet med det här arbetet har varit att utveckla min förmåga att gestalta utommusikaliska koncept genom instrumentalmusik. Detta har jag gjort genom att välja fem koncept jag funnit intressanta, som jag sedan har använt i framtagandet av fem mallar. Musik har sedan komponerats utifrån dessa mallar med syftet att musikalisk gestalta mallarnas ursprungliga koncept. I ett sista steg har det klingande resultatet och den musikaliska översättningen från koncept till musik analyserats.  Mina förhoppningar är att det här arbetet kan bidra till lösningar på problemet med writer’s block. Jag hoppas även att det här arbetet kan ge en insikt i skapandeprocessen i det musikaliska gestaltandet av koncept. Den metod som tillämpats i detta arbete kan förhoppningsvis bidra till det generella skapandet av gestaltande instrumentalmusik.

Beim Siciliano – dem Forschungsgegenstand dieser Arbeit – handelt es sich um einen musikalischen Typ oder Topos, der sich etwa durch den 6/8-Takt, den punktierten Rhythmus und ein langsames Tempo auszeichnet. In der heutigen musikhistorischen Literatur ist die Annahme verbreitet, der Siciliano habe lediglich in der ersten Hälfte des 18. Jahrhunderts große Popularität genossen, sei aber nach 1750 langsam in Vergessenheit geraten. Der Verfasser ist jedoch durch eine Untersuchung von 184 Siciliano-Kompositionen, die zwischen ca. 1750 und 1820 entstanden sind, zu dem Schluss gekommen, dass die gängige These nicht mehr aufrechtzuerhalten ist: Das kompositorische Repertoire – darunter finden sich nicht nur „große Namen“, sondern auch zahlreiche Komponisten, die nur zu ihren Lebzeiten beliebt waren – macht deutlich, dass der Siciliano auch nach der Jahrhunderthälfte eine bedeutende Rolle gespielt hat. Darüber hinaus wurde festgestellt, dass der Begriff des Siciliano auf der kompositionspraktischen Ebene ziemlich flexibel und keinesfalls einheitlich verstanden wurde. Es scheint gerade seine ausgesprochene Heterogenität zu sein, die diesen Topos wesentlich auszeichnet. Vor diesem Hintergrund widmet sich der zweite Teil der Arbeit den Siciliano-Kompositionen von Joseph Haydn (1732–1809), einem der repräsentativen Komponisten des klassischen Stils. Dabei wurde vor allem ihr Stellenwert sowohl in Haydns Gesamtschaffen als auch in der Geschichte des Siciliano untersucht. Haydn greift während seines gesamten Schaffens und gattungsübergreifend auf diesen Topos zurück und hinterließ 36 instrumentale Siciliani, die zumeist in langsamen Sätzen mehrsätziger Werkzyklen vorkommen. Besonders ab den ausgehenden 1760er Jahren lässt sich in den zentralen Gattungen Haydns künstlerische Absicht erkennen, die Ausdrucksmöglichkeiten des Siciliano-Topos systematisch auszuloten. Auffallend ist unter anderem die Einführung verschiedener Variations- techniken, die Haydn in seinen anderen Werken entwickelt hat. Daraus resultiert dort eine Wechselwirkung zwischen der „Gemeinsprache“ des Topos und Haydns Personalstil. Aus einer stilanalytischen Untersuchung dieser Werke geht hervor, dass Haydns Auseinandersetzung mit dem Siciliano eine Aktualisierung und Weiterentwicklung der seit dem Beginn des 18. Jahrhunderts bestehenden Tradition bedeutet, jedoch keineswegs deren „Ver- steinerung“. Die vorliegende Arbeit darf als die erste umfassende Untersuchung zum Siciliano-Topos nach 1750 gelten. Zugleich setzt sich insbesondere der zweite Dissertationsteil intensiv mit der in der herkömmlichen Haydn-Literatur vernachlässigten Frage nach dem Kompositionsstil in Haydns langsamem Satz auseinander. In diesem Sinne ist es ein zentrales Anliegen dieser Arbeit, zwei wesentliche Forschungslücken zu füllen. / The Siciliano in the Instrumental Music of Joseph Haydn and His Contemporaries : A Study of the Compositional Engagement with a Classical Topos

Zugl.: Köln, Hochsch. für Musik, Diss., 2008

Zugl.: Weimar, Hochsch. für Musik Franz Kist und Jena, Univ., Jena, Diss., 2008

Habilitationschrift-Universität des Saarlandes, Saarbrücken. / Anhang, Quartetto per quinton, viola d'amore, viola da gamba e viola da basso P 061 (1906): p. 895-906. Includes bibliographical references (p. 869-893), work list (p. 829-867) and index.